Den sista sommarmånaden läste jag dessa böcker.
Tiden second hand av Svetlana Aleksijevitj
Sista delen i Svetlana Aleksijevitjs oral history-serie Utopins röster men den första av hennes böcker jag läst. Jag tyckte bra om den.
Absolute Martian Manhunter Vol. 1: Martian Vision av Deniz Camp (text) och Javier Rodríguez (bild)
(Jag har läst serien digitalt I lösnummerform, albumet är inte ute än)
DC Comics har börjat ge ut serier under namnet Absolute som är nya versioner av några av deras populäraste superhjältar: Superman, Batman, Wonder Woman med flera. Höjdpunkten i denna Absolute-satsning är Absolute Martian Manhunter. Själva premissen är kanske inte så originell (polisman finner efter en olycka att han delar medvetande med en rymdvarelse). Men serien är visuellt slående och färgerna är fantastiska.
Det var ett tag sen sist jag läste en Carrère. Den här var en intressant variant på autofiktion.
Xaipe av E. E. Cummings
"'summer is over / —it's no use demanding / that lending be giving; / it's no good pretending / befriending means loving' / (sighs mind:and he's clever)"
Andra sätt att se på konst av Peter Ekström
Undertiteln på den här nyutkomna boken är "Om Rudolf Broby-Johansen, Jan Myrdal, Gun Kessle, Asger Jorn med flera."
Det är en mycket intressant bok om olika sätt att se på och presentera konsthistoria. Den har en uppenbar brist i att den saknar illustrationer men det går ju att söka på konsten på internet. Boken har också fått oss att se John Bergers gamla klassiska tv-serie Ways of Seeing (som finns på youtube). Rekommenderas.
Relief av Crister Enander
Författarporträtt. De författare som Crister Enander skriver om är Inger Edelfeldt, Per Olov Enquist, Lars Gustafsson med flera.
Elementarpartiklarna av Michel Houellebecq
Under de första ungefär hundra sidorna av romanen, de som skildrar brödernas uppväxt, kändes det som jag förstod varför boken blev så poppis en gång i tiden. Den delen påminde mej om Balzac (kanske för att jag just läst Jan Myrdal om Balzac). Men efter det så urartar romanen i tröttsamt reaktionärt dravel. Jag minns när boken kom att det fanns en diskussion om huruvida Michel Houellebecq var ironisk och naturligtvis är det inte säkert han delar sina romanfigurers åsikter (även om det allvetande berättarjaget också är rätt så reaktionärt). Med tiden har det väl visat sej att han inte var särskilt ironisk. Men i vilket fall är det stora problemet just hur tröttsamt och enahanda det känns, vilket inte skulle räddas av ironi. Det här är min sista Michel Houellebecq.
Röda khmererna av Peter Fröberg Idling
Tänkte jag skulle läsa på om de röda khmererna innan jag läser vad Jan Myrdal skrev om dem när det begav sej.
Imperium av Christian Kracht
Schweizisk roman om tysk nudist. Blev inte så tagen av den här men är ändå lite nyfiken på att läsa mer Kracht.
Sidenvägen av Jan Myrdal (text) och Gun Kessle (bild)
"Även om det bara är Gun och jag som går i den torra flodbädden och molnen brinner över öknen i solnedgången så är vi alltid tre. Läsaren är alltid den tredje. Det är medvetandet om detta som ger åt reseboken dess form."
Sidenvägen är en lite ojämn och kantig bok men också rätt så fascinerande. Sven Lindqvist brukade nämna den här (tillsammans med Resa i Afghanistan) som sin Jan Myrdal-favorit. Och när Myrdal i bokens början skriver om resandets glädje så är det kanske där han kommer närmast Sven Lindqvists reseskildringar.
Intressant för den nutida läsaren är att konflikten mellan han-kineser och uigurer tas upp. Här säjs han-kinesisk chauvinism motarbetas. Om detta var sant är svårt att veta. Sidenvägen ger den officiella kinesiska synen. De flesta som intervjuas är partikadrar. Dessa framstår ändå som levande också när de pratar partipolitik. Vilket Gun Kessles vackra foton hjälper till med. Gun Kessle har inte alltid fått den uppskattning för sina foton som hon förtjänar men jag läste några recensioner av boken frånnär den kom ut och där hyllades hennes fotografier.
Omläsning.
Avgörande år (senare införlivad som nummer 8 i Skriftställnings-serien) och Klartexter är utgivna på det maoistiska partiet SKP:s bokförlag Oktoberförlaget (den förra volymen är redigerad av Lars Åke Augustsson). Jan Myrdal hade fram till början av 1970-talet stått i den nya vänsterns mittfåra men här kan man se hur han alltmer börjar fjärma sej från den. Det här är de första Skriftställnings-volymerna som inte är mestadels bra. De innehåller fortfarande en hel del underhållande texter (som den med köttbullereceptet jag skriver om på en av länkarna ovan) men de är inte lika skarpa som de tidigare volymerna.
Med Skriftställning 10 så är Jan Myrdal tillbaka på Pan Original och boken ser ut som de första fem skriftställnings-volymerna (och är sista med det utseendet). Boken är bättre än de två tidigare i serien och betydligt mindre tidsbunden. Så det är inte riktigt så lätt som att Jan Myrdals skriftställningar slutade vara bra vid ett visst årtal. Skriftställning 10 kan jag rekommendera.
(Inlägget som länken går till handlar mest om romanen Karriär men jag citerar också texten "Till frågan om sovlet". I denna min kronologiska genomläsning av Jan Myrdals författarskap så har jag stor hjälp av en bibliografi som går fram till 1992. Bibliografin innehåller emellertid vissa fel. Som att "Till frågan om sovlet" – som handlar om mat – där har fått den nya titeln "Till frågan om Sovjet".)
Socker-Kreml av Vladimir Sorokin
Rysk novellsamling (som kallas roman för att titelns Kreml i socker återkommer i varje novell).
Finsk tango från Sorunda av Daniel Taube
"Natten är en tass med indragna klor / en rå doft av regn när jord och himmel blandas / det finns ingen plats där man kan stanna / det lönar sig inte att vara ledsen"
Ingenstans mitt segel av Ingela Strandberg
"Det var alltid sommar"
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar