"Men till slut, hela världen till slut, och jag och ingen... Ingen till slut, inte en enda upplevelse, inget som behöver formuleras, som behöver kritiseras, preciseras, genomgås, utsås... beskådas, tas avstånd ifrån, bespottas, bortglömmas, prissättas... Tomt och lätt. Vilken önskedröm! Tomt och lätt och utan ett enda andetag, utan ett enda jag, utan en enda lag, utan allt detta... tomrum och ljus, nej inte heller ljus, varken ljus eller mörker, således tomrum, obeskrivbara mellanrum, obeskrivlighet... Tystnad............ OM – KYRKKLOCKOR – TYSTNAD."
ur "Ur dagboken en sommardag 1968" i Horisontessäer av Percival
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar