DN har en artikel om 10 människor som dog i år. Fyra av de tog jag upp här när de kilade vidare. Det är kanske fel att se DN:s lista som en slags tio-i-topp-lista. De bästa döda i år.
Och det här nedan är inte heller en topplista - utan bara kort om tio som dog i år och länkar i de fall jag skrev om de då, eller citerade en bild eller ett stycke eller en sång av dem:
Eva Adolfsson
Alex Chilton
Rowland S. Howard
Howard dog i slutet av 2009. För nästan exakt ett år sen. Men jag hörde först om hans död i början av 2010.
Bengt Emil Johnsson
Satoshi Kon
Gunnar Ohrlander
Det stod rätt lite om doktor Gormanders, alias Ohrlanders, död i svensk press. Trots att han länge var en populär krönikör i en av landets största tidningar.
Harvey Pekar
Pekar är en av dem som är med på DN:s lista.
Arthur Penn
I slutet på Little Big Man går huvudpersonens farfar, en gammal indian, upp till en kulle för att andarna ska komma att hämta honom. I dag är en bra dag att dö, säjer han. Det hela är väldigt högtidligt och sorgluigt. Då börjar ett par regndroppar falla på den gamle mannens ansikte. Snart öser det ner. Han reser sej upp igen. Ibland fungerar magin ibland fungerar den inte, säjer han och Dustin Hoffman hjälper honom därifrån.
Penn gjorde flera bra filmer, Bonnie och Clyde, Alice's Restaurant, Fyra vänner med flera men Little Big Man är och förblir min favorit.
J. D. Salinger
William Tenn
"This, then, is the story of our liberation, suck air and grub clusters. Heigh-ho, here is the tale.
August was the month, a Tuesday in August. These words are meaningless now, so far have we progressed[...] Still the tale must be told, with all of its incredible place-names and vanished points of reference.
Why must it be told? Have any of you a better thing to do?"
Inlägg
“Cascade of bodycams beep on.” (x)
4 timmar sedan
4 kommentarer:
Om jag inte missminner mig var Gunnar Ohrlander anledningen till att jag hittade till den här bloggen. Jag sökte nämligen efter skriverier om honom i samband med hans död - eller, rättare sagt, en tid efter hans död; den uppmärksammades som sagt inte mycket till att börja med, jag visste inte ens att han dött förrän jag såg begravningsannonsen.
Nej, det skrevs förvånansvärt lite om honom. Jag såg att han hade dött på twitter - nån vänsterbloggare skrev det där. Just på vänsterbloggar stod det väl en del. Men knappt något på kultursidor och sånt.
Han hade ändå en rätt betydelsefull roll i den svenska skrivande världen.
Jag funderade på att skriva lite mer om Gunnar Ohrlander men det blev inte av då. Det kan man ju i och för sej fortfarande göra.
Jag har sett en del skrivet om Gunnar Ohrlander främst i bloggar, men även på Flammans hemsida (där han publicerade sig de sista åren). Men i mer mainstreammedia har jag nog bara sett Robert Aschberg skriva något ordentligt:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/robertaschberg/article6964309.ab
Flammans har jag sett men Aschbergs hade jag missat.
Nån till av Aftonbladets krönikörer tog upp Dr Gormander, men mer i förbifarten.
Skicka en kommentar