Böcker lästa i maj

Jag är nu klar med Jan Myrdals 60-tal. 60-talet är Jan Myrdals bästa decennium och alla böcker han ger ut då är bra. (Jan Myrdal skriver (6 januari 1970) om decennieskiften att "orden visar fel. Onsdagen skiljer sig inte från torsdagen. Det går ingen historisk vattendelare genom natten". Och det är kanske sant men ibland är det praktiskt med såna uppdelningar.)

Mina fem favoriter vid denna genomläsning har varit: Resa till Afghanistan, Rapport från kinesisk by, Skriftställning 2, En illojal europés bekännelser och Garderingar. 

Och så läste jag en del andra böcker också.

Om uträkning av omfång 1 av Solvej Balle

Dansk roman där en kvinno lever i samma novemberdag varje dag Groundhog Day-style. Det har kommit en del bra i timeloops-genren på senare år som filmen Palm Springs och tv-serien Russian Doll. Det här är då en dansk mer litterär variant. Första i en serie av sju romaner vilket känns lite många. Men jag har redan lånat roman 2.

Diogenes lykta av Carl-Göran Ekerwald 

Essäsamling.

Metamorpho: The Element Man av Al Ewing (text) och Steve Lieber (bild)

(Jag har läst denna tecknade serier digitalt i lösnummer men den kommer komma som seriealbum.)

När jag var liten och läste serietidningen Gigant så minns jag att Metamorpho ibland dök upp och att han alltid var bisarr. Ewing/Liebers version av serien tar fasta på det bisarra och ger oss även som i bilden ovan en hommage till Fletcher Hanks. 

The Well at the World's End av Neil M. Gunn

För nåt år sen så var populärt att prata om romaner med "no plot, just vibes". Det var en helt annan slags romaner än denna skotska klassiker. Men det är mer stämning än handling i boken med flera kapitel om att göra whiskey. Jag tyckte mycket om den.

Ansikte av sten av Gun Kessle (bild) och Jan Myrdal (text)

En världsbild av Gun Kessle (bild) och Jan Myrdal (text)

Bilden ovan finns i bägge böckerna.

Ansikte av sten är en fotobok om Angkor. Med texter om konst och imperialism. 

Gun Kessles foton här finns det många som inte gillar. Jag tycker mycket om dem.

En världsbild är en sammanställning av två olika bildserier Gun Kessle och Jan Myrdal gjorde för Aftonbladet. Den ena hette som boken "En världsbild" och den andra "Svenska bilder". "En världsbild"-bilderna dominerar boken då "Svenska bilder" inte blev lika lyckad. Jan Myrdal radar upp några skäl för detta i efterordet. Men ett som han inte tar upp är den motsättning som finns mellan hur Jan Myrdal/Gun Kessle beskriver tredje världen och hur de beskriver Sverige. En motsättning som märks redan i Resa i Afghanistan och som Jan Myrdal/Gun Kessle här tar de första stegen att göra upp med. 

En världsbild innehåller magnifika bilder och är en fröjd att bläddra i (men jag förstår inte varför de valt en sånt intetsägande omslag).

Omläsningar. 

Ingen kan ana vad ni bär på... av Åsa Moberg

Mitt Jan Myrdal-projekt har fått mej att gå in och läsa på Aftonbladets arkiv och där har jag ibland också läst en och annan krönika av deras andra skribenter. Som Åsa Moberg. Viket fick mej att låna detta artikelurval. De flesta av artiklarna håller fortfarande väl att läsa. 

En illojal europés bekännelser av Jan Myrdal 

En omarbetad version av Rescontra och Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell skriven på engelska. Hamnade på New York Times lista över årets tio bästa böcker 1968. Om man föredrar den här versionen eller de tidigare är en smaksak. Jag skulle säja att den är minst lika bra. (Men om man vill läsa den version som har påverkat skandinaviska författare som Sven Delblanc, Lars Gustafsson och Karl Ove Knausgård så är det Samtida...)

Omläsning. 

Garderingar av Jan Myrdal med illustrationer av Gun Kessle

En längre pjäs som använder sej av samma grepp som pjäserna i Moraliteter (de har också getts ut tillsammans). Med temana kärleken och döden så är det här en allvarligare mindre skämtsam moralitet. 

Omläsning. 

Skriftställning 2 av Jan Myrdal

En mer eller mindre direkt fortsättning på Skriftställning [1] som tar vid där den slutar. Här når Jan Myrdal sin höjdpunkt som krönikör.

Omläsning. 

Ytterfil av Jayne Anne Phillips 

Noveller. Håller fortfarande. Omläsning. 

The Complete Peanuts Vol. 3: 1955 – 1956 av Charles M. Schulz

Ordet i min makt: Läsebok för underklassen av August Strindberg

Antologi sammanställd av Jan Myrdal. I den första utgåvan av boken (det har kommit två till efter den) så har texten och rubrikerna samma font och utseende som i Jan Myrdals egna Skriftställnings-volymer. Liksom dessa var det en PAN-originalpocket.

Fri: En uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi 

Självbiografisk essä om att växa upp i det realsocialistiska Albanien och vara med om hur regimen faller. Mycket bra bok.

Ur Djävulen på korset av Ngũgĩ wa Thiong'o 1938 – 2025

"För det första är den här festen inte djävulens. Festen har anordnats av Organisationen för nutida stöld och rån som en hyllningsfest för utländska gäster från systerorganisationer för tjuvar och rånare från Västvärlden, i synnerhet Amerika, England, Tyskland, Frankrike, Italien, Sverige och Japan, det vill säga International Thieves and Robbers Ltd.

  För det andra är studenterna från vårt universitet mycket bortskämda. De har hittat på olika sätt att piska upp avsky mot stöld och rån utan att ens veta vad nutida stöld och rån egentligen är. Det är studenterna som spridit sådant tal, som jag nyss hörde från Muturi och Wangari, att stöld och rån är något som ska utrotas.   

  Därför vill jag säga följande: Människor kan inte bli exakt lika som tänder. Det är emot människans natur."

ur Djävulen på korset av Ngũgĩ wa Thiong'o, övers. Alexander Muigai

Om att läsa igenom författarskap

Allvarligt talat är en postumt utgiven bok av Per Olov Enquist. Den samlar svar som P. O. Enquist gett i radioprogrammet med samma namn till frågor som lyssnare skickat in. Du kan höra ett av programmen HÄR.

P. O. Enquists svar hamnar ofta på platser som man inte skulle ha trott frågan skulle ta en till. Som i svaret på en av frågorna i programmet på länken. En där frågeställaren undrade om det är möjligt "att leva ett innerligt liv uppdelat på två geografiska platser?".

Frågan handlar enligt P. O. Enquist om något annat, nämligen att "Du vill ha ett hemligt liv". Och för att uppnå detta hemliga liv uppmanar han lyssnaren att istället välja "en ny andlig, geografisk plats". Att under ett halvår inta en annan människas andliga rum.

Detta ska göras så här: "Läs igenom ett författarskap. Typ, läs dig igenom Strindberg. Börja frằn början, du får absolut inte hoppa kronologiskt. Ta verk för verk. Använd biblioteket: Ser du hur han utvecklas, förändrar sig, upprepar sig, bygger sitt andliga hus, rum för rum?".

Eftersom August Strindbergs verk har för många volymer ("skrämmande många volymer") så tycker P. O. Enquist egentligen inte att det är det bästa för projektet. Istället föreslår han andra författarskap. Kerstin Ekman eller Stig Dagerman eller sitt egna.

Jag har läst igenom flera författarskap på det här sättet. Det första var just P. O. Enquists. Jag påbörjade min kronologiska genomläsning av författarskapet sommaren 2020, lite efter att P. O. Enquist dog. Jag var klar hösten 2021. Efter det har jag fortsatt läsa genom Birgitta Trotzig, Lars Gustafsson, Sara Lidman. Och Jan Myrdal – som jag nu håller på med (jag har nått år 1969, ett bra Myrdal-år). Också Jan Myrdals författarskap innehåller skrämmande många volymer. Till Jan Myrdal-genomläsningen har jag en kronologisk biografi till hjälp.

Om detta gett mej tillgång till nya andliga platser vet jag inte riktigt. Men nog är det intressant att följa författarskapet utveckling. Hur de, som P. O. Enquist säjer, utvecklar sej, förändrar sej, upprepar sej (upprepar sej gör inte minst P. O. Enquist själv och det är spännande att följa upprepningarna från berättelse till berättelse).

Då de fem författare jag valt att läsa på detta sätt skrev under samma tid så kommenterar de ofta varandra. 

De författare jag hittills valt har alla varit döda när jag började läsa genom dem och deras författarskap var därmed avslutade. Fast som med Allvarligt talat så kan det ju komma böcker av författare även efter deras död. Så ska det komma några volymer outgivna arbeten av Birgitta Trotzig i Samlade skrifter-utgåvan. Och de lär jag läsa när de kommer ut (vilket lär dröja ett tag om utgivningen fortsätter i samma takt som nu.

Jag kan rekommendera att läsa igenom författarskap på detta sätt. Och kanske får du då även tillgång till ett nytt andligt område. Rum för rum.

Böcker lästa i april

Mer än en tredjedel av böckerna jag läste I april är skrivna av Jan Myrdal. Jag har nått år 1968 i min kronologiska genomläsning av hans författarskap. 

En katts resedagbok av Hiro Arikawa 

Japansk rätt så sentimental berättelse berättad mestadels ur en katts perspektiv. Bokcirkelbok.

Generation X av Douglas Coupland 

En bok som är av sin tid.

Allvarligt talat med Per Olov Enquist

Postumt utgiven bok som består av svar P O Enquist gett till lyssnare till ett radioprogram med samma titel som boken.

Den sanna känslans ögonblick av Peter Handke 

Roman där en man börjar se annorlunda på världen efter en dröm där han begått ett mord. Påminde mej en del om Dag Solstads senare romaner.

Jag är din flickvän nu av Nina Hemmingsson 

Glaspärlespelet av Hermann Hesse

Omläsning. Jag har läst mitt ex av boken så många gånger att det nu till sist har lästs sönder.

Mödrar och söner av Theodor Kallifatides 

Roman där författaren besöker sin gamla mor i Grekland. 

Kinesisk resa av Gun Kessle (foto) och Jan Myrdal (text)

Till skillnad från övriga böcker av Jan Myrdal jag läst den här månaden så läste jag den här för första gången. Jan Myrdals texter är intressanta men framförallt är det Gun Kessles bok fylld med fantastiska foton.

Mejl av Ludvig Köhler och Michael Larsson 

Mailväxling där två unga skriftställare skriver om litteratur och livet. Mailen börjar tunna ut efter att en av mailförfattarna föreslår att de ska försöka få ett förlag att ge ut den.

Många namn nämns i boken. Bland annat mitt eget och denna blogg:

"Jag ska prova att skriva i omgångar istället för att svara på en gång. Såg att Tranströmer gjorde det när han korresponderade med Robert Bly. Det är en fin bok, Air Mail. Du har säkert läst den. En riktig Petter Malmberg-bok (på det bra sättet)."

Ludvig Köhler 10 november 2022

"En del av mig känner att man har ett visst ansvar att skriva eller säga något om det man läser och sysslar med, litteraturen och kulturen, även om det bara är en reflektion på twitter eller ett kort inlägg på en blogg som Petter gör på Buttertarordet."

Michael Larsson 10 december 2022

It can't happen here av Sinclair Lewis

Amerikansk 30-talsroman om en nära framtid när fascismen tar över USA. Boken är skriven i en slags kåserande ton som gör den lite trögläst i dag. Men det finns bitar som glimmar till och gör den läsvärd. Framförallt utdragen ur den fascistiska ledarens bok som fångar den medvetna enfaldigheten och anti-intellektualismen  hos fascismen (som också finns hos dagens högerpopulism):

"When I was a kid, one time I had an old-maid teacher that used to tell me, 'Buzz, you're the thickest-headed dunce in school.' But I noticed that she told me this a whole lot oftener than she used to tell the other kids how smart they were, and I came to be the most talked-about scholar in the whole township. The United States Senate isn't so different, and I want to thank a lot of stuffed shirts for their remarks about Yours Truly."

Ur Kriget vid världens ände av Mario Vargas Llosa 1936 – 2025

"Han hade upplevt det i Calumbí när han febrilt hade försökt resumera allt vad han trodde på och de viktigaste milstolparna i sitt liv. Han hade haft den obehagliga känslan att det var omöjligt att samla och rangordna denna hisnande kavalkad av resor och landskap och människor och ideologier och faror och lyckorus och olycka."

Ur Kriget vid vid världens ände av Mario Vargas Llosa 1936 – 2025

Övers. Jens Nordenhök

Läst i mars

I slutet av mars fick jag besök av en influensa som fortfarande är med mej. "Febrilt snorig och inhumerad i fårskinnsfäll ingår jag nu i den årligen återkommande svenska folkrörelsen. Den enda folkrörelse som numera har bred medlemsförankring" som Jan Myrdal skrev om influensan 1970 (i en text jag ännu inte kommit till i min kronologiska genomläsning av hans författarskap – jag är bara på år 1964). Detta gjorde att jag inte läste så mycket i slutet av månaden mars men innan dess hann jag med de nedstående böckerna.

Galagoboken av Rolf Classon

Galagos första redaktör och en av dess skapare berättar historien om kulturtidskriften. Det är en bok som är roligare att bläddra i än att läsa då det egentligen bara är början av boken om hur Galago kom till som är intressant. Det är aldrig särskilt intressant att höra någon berätta om sin tid på bokmässan. Men den är å andra sidan rolig att bläddra i.

Not a novel av Jenny Erpenbeck 

En volym med artiklar och tal. Jag läste den på engelska då den inte finns på svenska och min tyska haft bättre tider. Den tyska utgåvan (Kein Roman) verkar vara längre än den engelska. Mycket intressant bok i vilket fall. Jenny Erpenbeck är en spännande författare. 

Ny svensk berättarkonst, red. Lars Gustafsson och Daniel Hjorth 

Mitt Jan Myrdal-genomläsningsprojekt fick mej att läsa en bok som föll åt sidan i mitt Lars Gustafsson-genomläsningsprojekt då jag såg att den här antologin innehöll ett par av Jan Myrdals söndagsmorgnar (krönikor först publicerade i Stockholms-Tidningen). Även i övrigt är det här en rolig antologi med texter av Arne Sand, Birgitta Trotzig, Lars Görling med flera.

Afghanistan i mitt hjärta av Gun Kessle (bild) och Jan Myrdal (text)

Första boken i min Jan Myrdal-genomläsning som jag inte hade läst förut. Och första boken där Gun Kessles namn står före Jan Myrdals. 

Charmig ungdomsbok ursprungligen utgiven under titeln Bortom berg och öknar. Ett komplement till Resa i Afghanistan nedan. Det märks inte så mycket att boken riktar sej till en yngre publik. "Jag utgår i vart fall från att tretton-fjortonåringar är om något så mer begåvade och vakna än vuxna" skrev Jan Myrdal till sin mor Alva Myrdal om boken i brev den 26 februari 1962.

Nej är inte nog av Naomi Klein 

Bok som kom ut förra gången Donald Trump blev president i Förenta staterna. 

Svensk folkpoesi, red. Bengt af Klintberg och Finn Zetterholm 

Samling med folklig diktning av olika slag.

En avdelning innehåller nidvisor. En av dessa är en visa från Uppland om befolkningen i Lena socken. Vi får till exempel veta att "I Gruda är dom så fula" och att "i Lenaberg är dom dumma, / men somliga går väl an." Den sista versraden känns ändå oväntad nyanserad för en nidvisa.

Ett femtiotal av Jan Myrdal 

Artiklar, dikter och noveller från 50-talet. Man kan här följa hur Jan Myrdals författarröst växer fram. 

Omläsning. 

Resa i Afghanistan av Jan Myrdal, med illustrationer av Gun Kessle 

Jan Myrdals första resebok och hans första samarbete med Gun Kessle som hade ett stort inflytande på hans författarskap. Jag läste om den här såsen som förra året så funderade på att hoppa över den i den här genomläsningen men att läsa den i sin kronologiska plats i författarskapet gav något extra åt denna omläsning.

Rescontra av Jan Myrdal 

Jan Myrdals första jagbok. Med korta personliga och politiska texter. Den kortaste är typisk för Jan Myrdals författarskap:

"Jag pratar med en trevlig engelsk planter i Ceylons tedistrikt.
  – Hur många bor här i distriktet? frågar jag.
  – Vi är bara fyra familjer, säger han.
  – Det är inte mycket, säger jag.
  – Och så tjugofemtusen tamiler förstås, säger han."

Rapport från kinesisk by av Jan Myrdal med teckningar och foton av Gun Kessle 

Jan Myrdals genombrottsbok. En oral history innan uttrycket fanns om den kinesiska byn Liu Lin. Jag läste den första utgåvan som är illustrerad av teckningar av Gun Kessle men läste också de fyra kapitel som finns i de senare utgåvor som istället illustrerats med Gun Kessles fotografier och jag såg då så klart även på dessa foton.

Detta är fortfarande en fantastisk läsupplevelse. 

Flyktingar av Viet Thanh Nguyen 

Noveller om vietnameser i Förenta staterna. Tyckte bäst om den inledande spöknovellen.

De anställda av Olga Ravn

En dansk sf-berättelse, berättad som en bunt arbetsplatsintervjuer. Tyckte bra om denna.

Where the Sidewalk Ends av Shel Silverstein 

Bilder och dikter.

"I am writing these poems / From inside a lion, / And it's rather dark in here. / So please excuse the handwriting / Which may not be too clear. / But this afternoon by the lion's cage / I'm afraid I got too near. / And I'm writing these lines / From inside a lion, / And it's rather dark in here."

Samtycket av Vanessa Springora 

Böcker lästa i februari

Det är en februaridag mindre i år än det var förra året. Så det går åt rätt håll. Jag hade både en förkylning och ont i foten denna februari men fick ändå en del läst.

Ivalu av Morten Dürr (text) och Lars Horneman (bild)

Danskt seriealbum/bilderbok om en flicka på Grönland. Blev kortfilm som oscarsnominerades. Bokcirkelbok.

Tunneln och andra berättelser av Friedrich Dürrenmatt 

När jag var yngre läste jag en hel del Friedrich Dürrenmatt. Hans böcker gick att hitta billigt på antikvariat då det var en period denne schweiziska författare var poppis här i Sverige. Då såldes han som en lite mer litterär deckarförfattare. Medan det här urvalet är mer inriktat på hans absurda sida. Inga av mina Dürrenmatt-favoriter (Med brott begåvad, Grek söker grekinna) nämns i denna nyutkomna samlings efterord.

Min favorit i den tunna Tunneln är novellen "Huset".

Min bokvärld av Kerstin Ekman 

Lånade den här därför att jag såg att ett av kapitlen handlade om Gräset sjunger av Doris Lessing – som jag just läst – och Ray Bradburys "The Veldt", en mina favorit-Bradburyar. 

Flera av texterna går väldigt detaljerat in på handlingen i böckerna nästan som såna där recaps som var populära för en tio år sen. Vilket var lite störande i de fallen jag inte hade läst boken. Men avsnitten som handlade om böcker jag är bekant med var intressanta.

Wayward Lives, Beautiful Experiments av Saidiya Hartman

Historiebok med undertiteln Intimate histories of riotous black girls, troublesome women, and queer radicals. Saidiya Hartman berättar om unga svarta kvinnor som haft problem med lagen. Berättelserna utgår från dokument som brev och intervjuer men ibland är det nära det skönlitterära berättandet. En mycket bra bok.

Såra tukt och sedlighet av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabet Björklund 

Historiebok med undertiteln Hundra år av pornografi i Sverige. Man får bland annat reda på att Spegeln i Malmö brukade vara en porrbiograf.

Bita i röret av David Liljemark 

Seriealbum med fyra serier skrivna av David Liljemark och tecknade av Ruben Dahlstrand, Sling Lindh, Matthieu Cousin och Jimmy Wallin (rutan ovan är tecknad av Jimmy Wallin).

Berättelserna handlar på olika sätt om skapande och fanatism. Påminner lite om Henrik Bromanders serier men med större tyngdpunkt på humorn.

Kungen av Klondyke av Jack London 

Som en sidequest i mitt Jan Myrdal-läsprojekt tänka jag läsa nåt kapitel av den här boken som översatts av Jan Myrdal. Men jag fastnade i boken och läste hela romanen. 

Berättelsen är inte så känd numera men ska ha varit en av de populäraste Jack London-böckerna när den var ny och den har filmats flera gånger. Den första,delen som utspelar sej i guldletandets Klondyke är rätt klassisk Jack London. Den andra delen är svagare men också mer fascinerande. Hjälten tar sitt Klondyke-guld och blir lika bra affärsmän som han var guldgrävare. Men kärleken till en kvinna får honom att inse att han inte skapar något med sina pengar. Det är som en socialistisk version av tv-serien Billions. Mycket underhållande. 

För fosterlandet, red. Dan Mellin

Antologi med noveller publicerade i Lantarbetaren. Från 1910-tal till 1990-tal. Ivar Lo-Johansson (titeln på boken är från en novell av Ivar Lo), Moa Martinson och Rudolf Värnlund och många fler medverkar. Anledningen att jag läste denna antologi hade också att göra med mitt Jan Myrdal-läsprojekt. Då boken innehåller en novell av Jan Myrdal: "Lampa med röd skärm". Den visade sej emellertid bestå av ett kapitel i Att bli och vara (se nedan).

Trots denna antiklimax så är jag glad att jag läste boken. Den är fylld med bra noveller som påminner en om den roll tidskrifter som Lantarbetaren hade för att arbetarlitteraturen skulle få den starka ställning som den hade i Sverige. 

Resan till Barbarien av Jan Myrdal 

Omläsning. 

Roman skriven på 50-talet men utgiven först på 2010-talet. Anledningen till att den här gavs ut och inte till exempel Resa med Dame-Jeanne (som Jan Myrdal skrev på ungefär vid samma tid och till skillnad från Resan till Barbarien nämnt i senare böcker) var helt enkelt att manuset till den dök upp.

Tillsammans med Jubelvår, Badrumskranen och Resa med Dame-Jeanne bildar den en kvartett. Men den är klart svagast av de fyra "leksaksberättelserna" (delar av Resa med Dame-Jeanne styckades upp och såldes som noveller och dikter och jag har läst tillräckligt av den för att känna att jag kan göra denna bedömning). Att läsa om den här i mitt Jan Myrdal-läsprojekt (där jag läser genom hans författarskap I kronologisk ordning) gör den emellertid mer intressant att läsa den här gången och det finns delar här som pekar framåt.

Att bli och vara av Jan Myrdal 

"Man skulle kunna sjunga. Bara stå mitt på torget och sjunga så helvetes bra att alla människor blev som dom verkligen är. Gjorde det dom verkligen ville. Sjunga ända in i deras hem. Sjunga om dom till sig själva. Fast det kan man inte. Och om någon sjöng så bra så skulle man bara bli rädd själv."

Omläsning.

Det går att dela upp Jan Myrdals femtiotalsromaner i två grupper: en med burlesk humoristiska och en med realistiska skildringar (debutromanen Hemkomst tillhör främst den senare gruppen men har en episod som mer är som den förra). Att bli och vara är en realistisk berättelse om en tonåring i mellanskiktet (romanen är tydligt påverkad av arbetarförfattarna men huvudpersonen är alltså från medelklassen inte arbetarklassen). Hjälten slåss och blir kär och lyssnar på "Sixteen tons". Det är en mycket stark roman där höjdpunkten är ett midsommarfirande.

Badrumskranen av Jan Myrdal

Omläsning. 

Humoristisk berättelse som lånat sin struktur från deckarromanen (Jan Myrdal hade ett stort intresse för kriminallitteratur. Ett par år efter denna roman skrev han en artikel med rubriken "Till deckarens lov (och till försvar för en ny realism) och han var på omslaget till ett nummer av Jury (en tidskrift om deckare) på 1980-talet). Påminner lite om Pär Rådström och Allan Eriksson. En beskrivning av en översvämning är festlig.

Nu när jag har läst genom Jan Myrdals femtiotal (artikelsamlingen Ett femtiotal är jag inte riktigt klar med än eftersom den trots sin titel har med en text från 1961) så tycker jag att det är två böcker som står ut: Jubelvår och Att bli och vara. 

Våra förlorade hjärtan av Celeste Ng 

Dystopi som skildrar en nära framtid där Förenta staterna blivit en fascistisk stat som förföljer asiater. Och det känns ju som en aktuell bok men berättelsen griper aldrig riktigt tag i mej.

Night Watch av Jayne Anne Phillips 

Historisk roman. Nog den mest svårlästa av Jayne Anne Phillips böcker men värd ansträngningen. Jag har nu läst alla Jayne Anne Phillips romaner och novellsamlingar.

Den stulna romanen av Nawal El Saadawi

Egyptisk roman. Min andra Nawal El Saadawi. 

Februari 33: Litteraturens vinter 

Fängslande historiebok som följer en grupp tyska intellektuella tiden runt att nazisterna tar över.

Böcker lästa i januari

Nu har jag börjat läsa igenom Jan Myrdals författarskap I kronologisk ordning. Tidigare har jag på samma sätt läst genom Per Olov Enquists, Birgitta Trotzigs, Lars Gustafssons och Sara Lidmans verk. Det har varit givande att läsa dem. När jag valt författare att läsa har jag valt såna där jag redan läst en stor del av deras produktion så mycket blir omläsningar (jag tror inte det hade varit ett bra sätt att närma sej ett för mej nytt författarskap), där de skriver olika slags böcker och (så klart) författare som jag uppskattar.

De första Jan Myrdal-böckerna och de andra böckerna jag läste förra månaden:

Samling av Natasha Brown

Kort debutroman som jag läste för att Ali Smith blurbade den. Rätt lättviktig tyvärr. 

Slouching Towards Bethlehem av Joan Didion 

Den här essäsamlingen var min första Joan Didion och jag måste säja att jag blev lite besviken på den även om titelessän var intressant. 

Löven faller utför orons brant av Willy Granqvist 

Det här verkar vara i stort sett allt av Willy Granqvist som inte tidigare hade getts ut i bokform och trots att boken är tunn hade det varit bättre med ett urval. Men en del dikter och texter blixtrar till.

"Man vänder sig om en eftermiddag / Och hör ljuden av allt det där / Som man inte tror kan finnas. / Allt det där som horisonten åt upp. / Allt det där som är sant. / Allt det där som mörknar och ljusnar. / Allt det där."

Det kinesiske rommet av Jan Grue 

Ny norsk science fiction-roman om en nära framtid där ett AI-virus sprids och gör människor till algoritmstyrda utilitarister. Boken följer en grupp människor i olika delar av världen och hur de påverkas av detta. Mycket intressant och bra bok.

Orbital av Samantha Harvey 

Julklapp. Kort roman om en grupp astro- och kosmonauter. Utspelar sej mestadels i rymden men är ändå inte science fiction (men borde vara intressant den som gillar mer litterär sf). Deras rätt händelsefattiga liv ute i rymden skildras med en stark lyrisk kraft.

I senaste laget av Claire Keegan

Novell men utgiven i egen volym.

Mina män av Victoria Kielland

Norsk roman om en kvinnlig seriemördare. Baserad på verkliga händelser. Det tar ett tag innan morden börjar och det känns som det blivit en bättre roman utan mord. 

Gräset sjunger av Doris Lessing 

Bokcirkelbok. Doris Lessings debutroman. Jag trodde jag hade läst den här men det verkar jag inte ha gjort (undrar hur många böcker jag trott jag läst som jag inte egentligen läst, det kanske är allihopa). En fängslande läsning men Doris Lessing har ändå skrivit bättre böcker senare (om jag nu läst dem)

What if? av Randall Munroe

En samling texter där skaparen av webbserien xkcd svarar på vetenskapliga frågor han fått från sina läsare. Undertiteln är "Serious scientific answers to absurd hypothetical questions". Ett löpande skämt är att Randall Munroe skriver "citation needed" efter påståenden som att rymden är stor. Mycket underhållande bok. Julklapp från min sambos äldsta son.

Pubertet av Jan Myrdal 

Bok skriven av den 19-åriga Jan Myrdal utgiven först 42 år senare. Dikter och noveller. Manuset blev då refuserat och även om det finns lovande bitar här så var det inte en självklart felaktig refusering. Det märks att den äldre Jan Myrdal som skrivit förordet (som förklarar varför han låtit ge ut boken efter alla dessa år) är en betydligt bättre skribent än den unga Jan Myrdal som skrivit själva boken. Men dessa ungdomsdikter har något typiskt ungdomstrotsigt som gör de värda att läsa. 

Boken är illustrerad av den då lika unga Svenolov Ehrén så man får både hans och Jan Myrdals första skaparförsök för pengarna. Omläsning. 

"Detta är jag Jan Myrdal / som alltid skådat given häst i munnen / (ska man bindas av tacksamhet / bör man ha något att vara tacksam över)"

Folkets hus av Jan Myrdal 

Pjäs utgiven på eget förlag av Jan Myrdal. Introducerar den fiktiva staden Ljungsvik där flera av Jan Myrdals tidiga romaner utspelar sej.

Hemkomst av Jan Myrdal

Jan Myrdals riktiga debut utgiven på förlaget Tiden. Mer om den på länken. Omläsning. 

Jubelvår av Jan Myrdal 

Den första och bästa av en serie satiriska romaner Jan Myrdal skrev på 50-talet (Hemkomst har satiriska inslag men är mestadels en realistisk berättelse). Mycket rolig och absurd berättelse som leker med romanformen på ett vanvördigt sätt. Omläsning. 

Bluets av Maggie Nelson

Funderingar kring färgen blå. Författarens favoritfärg. Jag kom inte igenom hennes Argonauterna men tyckte bättre om den här. Julklapp.

Allvar på riktigt av Joakim Pirinen

Tjockt urval med serier som inte tidigare publicerats i albumform från Joakim Pirinens 40-åriga tecknarkarriär. Här finns prov på alla sidor av Joakim Pirinen. 

Intermezzo av Sally Rooney 

Tyckte mycket om den här senaste av Sally Rooneys romaner. Men funderar på att läsa om bara den ena av brödernas (schackspelarens) kapitel i romanen om något år för att se om inte den boken skulle bli ett snäpp bättre.

Julklapp. 

Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde

Till skillnad från med Gräset sjunger ovan så visste jag att jag inte hade läst Dorian Grays porträtt förut men det kändes ändå som om jag hade gjort det eftersom historien är så välkänd. Den stora skillnaden här mot när jag stött på Dorian Gray i andra berättelser är att han alltid redan i dem brukar vara korrumperad medan man här träffar honom när han ser ut som på sitt porträtt.

(Jag läste den nyutkomna Bakhåll-utgåvan som utgår från originalmanuskriptet innan en del antydningar om homosexualitet städats bort.)

 

Böcker lästa i december förra året

Jag läste 183 böcker (om jag räknat rätt) förra året. Tolv av dem läste jag förra månaden. 

Kärlek i det nya årtusendet av Can Xue 

Kinesisk roman. Min första Can. Den var riktigt bra. 

På folkhemmets bakgård av Vilhelm Ekensteen 

Debattbok från 1968 om de funktionshindrades situation. Författaren var själv rörelsehindrad. 

Yllet av Lars Gustafsson 

Bokcirkelbok. Omläsning. Den här läste jag om sist så sent son förra året som del i min kronologiska genomläsning av Lars Gustafssons författarskap. Jag har nyligen börjat på ett till sådant projekt med en ny författare. Mer om det får ni läsa i genomgången av januari månads läsning.

Femton år. Den revolutionära våren av Vigdis Hjorth

Norsk roman. Min andra Hjorth.

De jordbundna av Emma Kanckos 

"Hade det inte varit för / alla dessa väggar / hade mitt medvetande / flutit ut bland / stjärnorna."

Finlandssvensk science fiction-poesi utgiven på Vendels förlag. 

The Burning God av R. F. Kuang 

Den sista boken jag läste 2024. Tredje delen i en fantasy-trilogi som lånar ur den kinsesiska 1900-talshistorien (som G. R. R. Martin lånar från engelsk historia). Här kan man känna igen drag från den långa marschen bland annat. En imponerande debut som ofta är underhållande men det finns en svaghet i försöket att berätta en allegori om Mao Zedong och bortse från i stort sett hela hens ideologi. 

Posten av Ludvig Köhler 

Jag tyckte mycket om de första två tredjedelar av den här svenska romanen där huvudpersonen jobbar på posten. I den tredje delen blir det en mer normal svensk samtidsroman där vår hjälte är ute på internet hela tiden. Men de två första delarna är starka nog att jag kan överse med det.

Den svarta enhörningen av Audre Lorde 

"Jag är frestad / att plocka isär dig / och återskapa dina öppningar / din tunga dina sanningar dina köttiga altare / till min egen bortglömda bild / så att jag kan vara säker på att hitta dig / när den här dimman lättar / tjudrad som en get / på mitt hjärtas innergård."

Övers. Athena Farrokhzad

Nästan-drömmar av Jean-Joseph Rabearivelo

Klassisk poesi från Madagaskar utgiven på Vendels förlag. 

"Men dagar, med tiden lika oräkneliga / som dina skiftande blad, må falla ned i evigheten, / och de sju nätterna må sjufaldigt förtäta tidens natt, / så länge jag kan plocka morgnar i blom"

Övers. Eric Luth

Farväl till Panic Beach av Sara Stridsberg 

Mycket sarastridsbergs roman som ändå lyckas kännas annorlunda än hennes tidigare böcker.

Tuggummikuleskogen av Niels Vonberg 

Jag var redaktör för Niels Vonbergs debutdiktsamling (utgiven på Vendels förlag) så det här var inte första gången jag läste dikterna men första gången jag läste den fysiska boken. Du borde också läsa den.

"man samlas runt muren / spottar ut blåbärssaliv / den ger näring till tuggummikuleskogen / man får plocka tuggummikulor / för att hitta en berättelse / i kulans olika skikt"

The Two Towers av J. R. R. Tolkien 

Något som förvånade mej är hur lång tid det tog innan Frodo och Sam dök upp i den här andra boken i serien. Det och att man får reda på att hobbitarna i hobbitbyn brukar äta fish and chips.

Böcker lästa i november

November månad så avslutade jag min kronologiska genomläsning av Sara Lidmans författarskap. Hennes sista roman slutar med orden "så han sa: / Men hör nu Nannaflickan – kom ska jag berätta en historia för dej!".

  Jag funderar på att snart börja med att läsa ett till författarskap på samma sätt.

  Böckerna jag läste i november:

De grova lögnerna om Jan Myrdal i De hemliga breven av Lasse Diding

Lasse Didings svarsbok till De hemliga breven. Som också går igenom recensioner och debatt om boken. Bland annat ägnas ett kapitel åt mitt inlägg om boken (publicerat här på bloggen och i tidskriften Clarté). Min text får lovord ("Det är en text fylld av iakttagelser av helt självständigt slag som bygger på nyfiken närläsning av brevboken. Många av Malmbergs påpekanden och iakttagelser är han såväl först med som helt ensam om i kören av recensioner.") Medan många av de andra recensionerna får kritik.

  Så vitt jag kan bedöma så har Lasse Diding rätt om felaktigheterna i De hemliga breven. Men jag är rädd att titeln och bokens utseende – Lasse Diding har sagt att han medvetet gjort så att den ser rättshaveristisk ut – kommer att göra kritiken lätt att avfärda. Intrycket titeln ger är missvisande, det är en rätt sansad diskussion av De hemliga breven och debatten. Även om en del av genomgången av recensionerna är lite raljant.

Myrdaliana, red. Gustaf Erling & Anton Honkonen 

Undertiteln till den här antologin om Jan Myrdal är "Årgång 1 2024" och den är tänkt som första boken i en årligen återkommande serie. Utformningen påminner lite om Strindbergiana-böckerna (Strindbergssällskapets årsskrift) vilket säkert hade roat Jan Myrdal.

Lasse Didings bok ovan var först menad att vara ett bidrag i boken men den texten växte och blev en egen volym.

   Boken är uppdelad i fyra teman:

  1. Om Jan Myrdals och Gun Kessles bibliotek och om antologin Biblioteket. Med bland annat en text av Eva Myrdal (Jan Myrdals dotter) om en jakt efter en bok om Palestina i biblioteket.

2. Ur arkivet. Som är ett lite blandat tema med en text av Jan Myrdal själv, en text av Benny Larsson om Gun Kessles och Jan Myrdals personarkiv och en av bokens höjdpunkter "Till försvar för Jan Myrdal" av Ole Øyvind Sand Holth. Här för första gången på svenska.

3. Om De hemliga breven. Här hade då Lasse Didings text hört hemma om den inte blivit en egen bok. Här skriver bland andra Jan Myrdal-experten Cecilia Cervin om boken (tänk så mycket bättre den hade kunnat blivit om hon istället för Bosse Lindquist hade stått för urval och introduktion).

4. Kring Karl Ove Knausgårds Leninpris 

Här finns Karl Ove Knausgårds tacktal med men också ett tal Anton Honkonen (en av Myrdalianas redaktörer) om hur Jan Myrdal slukade Karl Ove Knausgårds Min kamp-svit.

 På det hela en mycket intressant bok och jag hoppas det blir fler volymer Myrdaliana. (Omslagsbilden ovan är gjord av P. O. Ultvedt och  illustrerade ursprungligen Jan Myrdals skriftställning "Visst tvivlar jag på psykoterapin").

Artister av Jan Guillou (text) och Jan Håkan Dahlström (foton)

Det stora avslöjandet av Jan Guillou 

Det stora avslöjandet är första romanen där Jan Guillou använder sitt alter ego Erik Ponti. Det är en rätt ojämn roman.

  Betydligt bättre är Artister. En samling intervjuer där de flesta tidigare publicerats i Folket i Bild/Kulturfront. Med artister som Gösta Ekman, Lena Nyman, Cornelis Vreeswijk och många fler. Nyutgåvan saknar tyvärr fotona.

Akropol av Mattias Jeschko-Edberg 

Essä. Planerar skriva lite längre om denna här snart.

Kropp och skäl av Sara Lidman 

Lifsens rot av Sara Lidman 

Oskuldens minut av Sara Lidman

Levtrådar av Sara Lidman

Kropp och skäl (artikelsamling) och Levtrådar var omläsningar. Lifsens rot och Oskuldens minut (Jernbanesvitens två sladdbarn) läste jag för första gången.

Den djupa brunnen av Carl Nylander 

"Vidsträckta strövtåg i arkeologins värld" enligt baksidestexten. Från 60-talet.

Lämna bort barnet och glöm: Om barnen med funktionsnedsättningar när välfärdssamhället byggdes av Margareta Persson 

Om funktionshindrade barn som lämnades bort på institutioner. De yngsta som intervjuas i boken är i min ålder. När ett av barnen i boken hette Petter så var jag tvungen att lägga ifrån mej boken  och ta en paus (jag är rörelsehindrad). Det är en upprörande läsning. 

Pedro Páramo av Juan Rulfo

Klassisk mexikansk roman. Omläsning. Jag inspirerades till att läsa om den av att tidskriften Karavan hade ett tema om Juan Rulfo i senaste numret.

Konvalescens av Peter Weiss

Dagbok från 1970 men först utgiven efter författarens död. En slags prequel till Peter Weiss notisböcker under arbetet med Motståndets estetik.

Tennisspelarna – en berättelse för television av Lars Gustafsson

Den korta romanen Tennisspelarna (1977) handlar om Lars Gustafsson som undervisar på ett amerikanskt universitet.

Den kom ut mitt i Sprickorna i muren-sviten men hör inte till den. Men Tennisspelarna påminner om de två böcker i den sviten – Herr Gustafsson själv och Sigismund – där Lars Gustafsson har huvudrollen. Man skulle kunna säja att de utgör en egen Lars Gustafsson själv-trilogi. 

Tennisspelarna är en humoristisk berättelse som innehåller en alternativ förklaring till Strindbergs Inferno-kris, studentdemonstrationer för Wagner och datasimulerade krigsspel. Och tennis.

Den är en av Lars Gustafssons allra populäraste böcker.

Men innan boken kom TV-serien. TV-versionen av Tennisspelarna sändes 1976, året innan bokversionen kom ut. Det gick som följetong i sju avsnitt. Ett om dagen. I programmen sitter Lars Gustafsson och läser boken högt. Ett genialt koncept i sin enkelhet. 

Programserien börjar med att Lars Gustafsson skriver på skrivmaskin och tänder en pipa. I ett avsnitt ser vi honom rätta texten innan han börjar berätta. Men mestadels är det helt enkelt att Lars Gustafsson läser sin roman högt.

Tennisspelarna har här fått undertiteln "en berättelse för television".

"Denna berättelses hjälte det är en lätt besviken europeisk intellektuell" heter det i vinjetten.

TV-versionen av Tennisspelarna har vissa skillnader mot den som skulle komma att ges ut i bokform året därpå. Några stycken är strykta. Lars Gustafsson säjer "hycklande åhörare" istället för "hycklande läsare". Årstiden när berättaren berättar är ändrad. 

En av de mer underhållande skillnaderna är att det säjs i TV-versionen att en tennisserve är mer avslöjande än "en lyrisk dikt av Gunnar Björling" medan det istället i bokversionen heter att den är mer avslöjande än "en bekännelseroman av ett veckotidningsfruntimmer".

Egentligen är versionerna rätt lika. Den största skillnaden är själva slutet. Där Pietziewzskoczskys bok får ett annat öde än i bokversionen.

Du kan se Tennisspelarna på SVT Play (Det är avsnittet längst ner på sidan som är det första, jag började först se på det översta som är det sista – det var lite förvirrande.)

Jag såg TV-serien tidigare i år, ett avsnitt om dagen precis som det sändes. Och jag kan verkligen rekommendera detta. 

”Ja. Det var en lycklig tid. Så här långt efteråt ser jag alldeles tydligt att den var lycklig.”

(Först publicerad 13 december 2023 som del i min Lars Gustafsson-kalender. Du kan läsa alla luckorna i kalendern om du klickar på etiketten nedan.

  Lars Gustafsson läste inte bara boken först i TV, det var SVT som beställde boken så den hade kanske inte funnits i någon form utan det här tv-programmet. Ofta hoppas den här delen av Tennisspelarnas ursprung över när det skrivs om den. Så nämner Sigrid Combüchen ingenstans i det för övrigt utmärkta förordet till Modernistas nyutgåva av boken att den började som en berättelse för television.

  Med detta inlägg avslutas årets jubileumsvecka.)

Daisy Jones & The Six av Taylor Jenkins Reid

"GRAHAM: Det var uppenbart, det kändes på stämningen i rummet, att ingen av oss, inte ens Daisy eller Billy, skulle säga rent ut att den handlade om Daisy.

BILLY: Den handlar inte om Daisy. Den handlar om att när man är nykter finns det saker man inte kan ta i, saker man inte kan få."

övers. Rebecca Alsberg

Daisy Jones & The Six är en berättelse om när rockbandet The Six och sångerskan och låtskrivaren Daisy Jones gjorde ett av 70-talets mest klassiska rockalbum tillsammans. Boken är skriven som en samling med korta intervjuavsnitt gjorda flera år senare med Daisy Jones, bandmedlemmarna och folk som kände dem när det begav sej. Som det som numera brukar kallas för en oral history. Men här är det en fiktiv oral history.

Genom intervjuerna får vi höra om hur bandet formades och hur Daisy Jones kom med i gruppen. En av musikerna är missnöjd med hur Billy (sångaren) sköter The Six. En annan är mer intresserad av att stöta på alla kvinnor han möter. I hemlighet pågår en kärlekshistoria mellan två i bandet. Och i berättelsens mitt finns ett triangeldrama där den nyligen nyktra Billy måste välja mellan sin fru Camila och sin dragning till Daisy Jones. 

Ofta känns det som att man läser en riktig oral history. Men det är lite tydligare hur de säjer emot varandra. Både i små exempel som när en skiva blev färdiginspelad (i mars enligt en, i november enligt en annan) och i viktiga delar av dramat.

Förutom att vara en berättelse om ett bands uppgång och fall så är det också en beskrivning av rockvärlden på 70-talet, med en genderkritisk blick.

Romanfigurerna kan ibland bli lite platta (precis som folk ofta framstår i riktiga såna här orala rockhistorior). Men greppet ger berättelsen en spänning och är det som gör att boken blir något mer än en flyläst underhållande historia. 

Samtidigt är det en underhållande bok. Och den har blivit framgångsrik i Förenta staterna. Där den nu också ska bli en tv-serie. Producerad av Reese Witherspoon som skrivit en av blurbarna på den svenska utgåvan av romanen som ges ut av Bookmark förlag. Det är inte särskilt svårt att se berättelsen funka i TV-format. Som en fiktiv Behind the music (författaren ska ha sett flera Behind the music som research inför boken). Men jag tvivlar på att serien kommer att vara lika konsekvent som boken är med oral history-formatet.

En fördel tv-serien har är att man där kommer att kunna höra musiken. Men den musiken kommer att få svårt att leva upp till förväntningarna boken skapar. Aurora, som skivan som romanen kretsar kring heter, är i detta fiktiva universum en ikonisk rockskiva.

Det finns en officiell spotify-spellista till boken. Med musik som inspirerat till boken. Mycket Fleetwood Mac och Stevie Nicks. Och beskrivningen av Daisy Jones sång påminner om Stevie Nicks. Att lyssna på den här musiken (jag saknade Stevie Nicks duett med Tom Petty "Stop Draggin' My Heart" på listan) ger en extra dimension till läsningen. Taylor Jenkins Reids intresse för musik märks och det är beskrivningen av hur de fiktiva sångerna växer fram som är det mest fängslande i boken.

(Först publicerad 21 maj 2020. TV-serien blev och hade premiär i mars 2023. Den var inte särskilt bra och musiken levde inte upp till förväntningarna boken skapar. En av låtarna nådde dock nummer 30 på

Rolling Stones lista med sånger av fiktiva musiker.)