"Många brukade baktala oss och säga att de som bodde på Munkbron kunde svära bättre än vi som bodde på Nygatan. Själva hade vi en pastor som kunde beskriva helvetet så naturtroget att alla syndare blev vithåriga, vilket var ett gott sätt att känna igen dem.[...]Men efter skomakaren tog vår predikant till orda, och han svor tills gummorna svimmade och barnen måste bäras in i huset intill. Under tiden hade emellertid skomakarn börjat gnissla tänder, och när han hade arbetat upp sig i tysthet började han svära så att lampan slocknade och glöden steg upp i spisen som en glimt av själva underjorden. Till och med pastorn måste sticka fingrarna i öronen, men när han hade vilat sig en kvart och druckit en och en halv skopa vatten tog han skopan i handen och svor tills det återstående vattnet började sjuda, och när han var färdig måste vi slå upp fönstren på vid gavel och vädra ut."
ur Ljugarstriden av Arne Sand
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar