Ur The Naming of Cats av T. S. Eliot

But above and beyond there’s still one name left over,

     And that is the name that you never will guess;

The name that no human research can discover—

     But THE CAT HIMSELF KNOWS, and will never confess.

When you notice a cat in profound meditation,

     The reason, I tell you, is always the same:

His mind is engaged in a rapt contemplation

     Of the thought, of the thought, of the thought of his name:

          His ineffable effable

          Effanineffable

Deep and inscrutable singular name.

T. S. Eliot

"Jag upptäckte att Eliot och jag hade två saker gemensamt – 1. kärlek till goda cigarrer och 2. katter och 3. en svaghet för att vitsa" skriver Groucho Marx i ett brev till Gummo Marx i juni 1964 (övers. Suzanne Sundgren och Nils-Petter Sundgren).

För den som känner till Old Possum's Book of Practical Cats (De knepiga katternas bok) som kom ut 1939 är det knappast förvånande att T. S. Eliot älskade katter. Diktraderna ovan är slutet av dikten The Naming of Cats från den boken. 

Bilden är av Nicolas Bentley som illustrerade 1940 års utgåva av boken.