tisdag 26 januari 2016

Tigermannen av Alfred Bester


"Men Fourmyle stod redan i biblioteket och dunkade bibliotekarien i huvudet med Blochs Das Sexualleben (fyra kilo och sju hekto) för att den olyckliga mannen inte kunde förse honom med en lärobok i konsten att tillverka evighetsmaskiner."
övers. Lisa Bergman

Tigermannen (The Stars My Destination i original, men under titeln Tiger! Tiger! i Storbrittanien) påminner en del om den föregående Ensam mot universum. Där den lånade från detektivromanen lånar Alfred Bester här från äventyrsromanen: närmare bestämt från Alexander Dumas Greven från Monte Christo (flera av Dumas böcker har stått model för diverse sf-berättelser). Huvudpersonen är animalisk och boken utspelar sej i ett barockt samhälle som förändrats av en aspekt. I Ensam mot universum så var det telepati, här teleportation eller grantning.

Besters intresse för den litterära modernism visar sej här ännu tydligare med flera sidor gjorda som om de vore tidigare dikter av Öyvind Fahlström eller Bengt Emil Johnson. Här gifter sej modernism och science fiction rätt så bra.

Besters roman har påverkat flera senare författare. Bland annat brukar cyberpunken räknas till dess efterföljare. Men Bester har mer humor än de flesta som följt i hans fotspår. Och mer sorgsenhet. "På tre planeter och åtta satelliter mullrade elva miljarder människor i en av de mest fascinerande tidsåldrar som någonsin funnits, men ändå längtade man, nu som alltid, efter något annat."

Inga kommentarer: