den mest tystlåtne bland dom utvalda
gräver ner ett par vingar
en vråkfjäder och två stålbrickor
med hans barns fingeravtryck
vid sluttningen
där kvällen är 300 ggr starkare
än på jorden
Bruno K. Öijer
ur Medan giftet verkar (1990)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Ojojoj, e ju egentligen inte mö för poesi men vad vore världen utan Bruno!? Ha det fint hos föräldrarna imorrn o hälsa så gott!
Världen hade väl varit lite mindre svartklädd.
Skicka en kommentar