fredag 11 november 2011

11 bra Första delen av...


Idag är det den elfte i elfte år 2011. Vilket vi firar med en lista över 1:or. Eller inledanda böcker i romansviter.

Samuel Beckett - Molloy
Refuserad 55 gånger. Litteraturens Ace of base. Utgiven med de två följande böckerna som Trilogin.

Thomas Bernhard - Orsaken
Jag håller på och läser om Bernhards fem böcker långa jag-svit. Men jag har inte den här första boken. Så den hoppade jag över. Hela sviten har getts ut i en volym som Självbiografierna

Heidi von Born - Hungerbarnen
Handlar om ett syskonpar, bror och syster i 50-talets Stockholm som jämt är hungriga. Jag är inte helt säker på vad de fem böckerna om Ella Ahrenfri-Bussoli kallas. Men de följande heter Kungariket Atlas, Den vita öknen, Tiden är en tjuv och Ropa stenarna tillbaka.

James Branch Cabell - Berättelsen om Manuel
Branch Cabells böcker om Manuel och hans släkt är (beroende på hur man räknar) 23 delar lång. Jag har bara läst de tre som finns på svenska. Som en Sagan om ringen om den byggt på skämtsagan och inte på böcker som The Green Knight å såna.

Sven Delblanc - Åminne
"Detta är den skickelsedigra dag, då Fjärsman föresatt sig att inmana Handlarn i fängsligt förvar."

Karl Olov Knausgård - Min kamp 1
Knausgård förhåller sej till Jan Myrdal som Quentin Tarrantino till Jean-Luc Godard.

Ursula K. LeGuin - Trollkarlen från övärlden
Fantasy är en genre som är olyckligt fäst vid romansviten. Men den här är bra. Den bästa magikerskoleboken.

Doris Lessing - Martha
Första delen av Våldets barn. Första boken utspelar sej i Sydafrika på 30-talet, medan den sista gargantuanska volymen äger rum delvis in the FUTURE. Vilket kanske inte var Lessings bästa idé.

Sara Lidman - Din tjänare hör
Norrländsk vilda västern när den är som bäst. Inleder Jernbaneeposet.

Jan Myrdal - Barndom
"Men redan den våren började jag undra om jag inte drunknat. Om inte det hela var så tydligt och klart för att det var det sista jag mindes.[...]
Man kan säga att det inte kunde vara så då det ju hände så mycket efteråt och jag levde vidare. Men hur kan man säga det? Först är det nu och sedan plötsligt är det ett annat nu och det är som om man blinkar och egentligen kan jag ju inte bevisa att det jag kallar minne och sådant jag varit med om verkligen funnits. Fram och tillbaka tänkte jag på detta att jag kanske drunknat och redan var i dödsögonblicket då tiden sträcktes ut och att detta jag tyckte vara ett nu bara var ett plötsligt uppdykande flak i detta försvinnande."

Francois Rabelais - Den store Gargantuas förskräckliga leverne
Redan på 1500-talet så gillade de uppföljare. Det här är den andra boken Rabelais skrev om de matglada jättarna. En av de första prequelarna.

2 kommentarer:

violen sa...

Norrländsk vilda västern om Sara:s!
Den var bra.......:-)

Petter Malmberg sa...

Vilda norr borde det kanske heta.
Fast det är lite få indianer/samer.