torsdag 4 december 2008

Kicking Against the Pricks - det serveras kaffe i pausen


Den utomjordiska familjen Solomon i komediserien Tredje klotet från solen antog vid upptäckten att jordingarna lagrade musikfiler på cd att vi ännu inte hade uppfunnit den överlägsna vinylen.

En fördel LPn hade framför CDn var pausen mellan de två sidorna. På Kicking Against the Pricks är det tydligt planerat för en tystnad efter "will you forget this fucking singer so soon". Men ännumer är det menat att vara tyst efter andra sidans sista låt: The Carnival is Over.

När de började återutge skivor på CD la de ofta till extra låtar på slutet. Vilket kan vara störande. När nu Triffids album äntligen återutgetts på CD har delagt på en massa rätt ointressanta demos. Born Sandy Devotionals slut med Tender is The Night försvagas.

När de gav ut Kicking Against the Pricks på CD hade de den goda smaken att lägga B-sidorna till the Singer mellan sida a och sida b.

Dessa extra låtar var Leadbellys Black Betty och Roy Orbisons Running Scared. Om Leadbelly skulle kunna säjas en del. Medan Running Scared är en bra låt och Nick Caves version en bra tolkning.
Själv saknar jag Maxin och har skivan på vinyl. Därmed anser jag spåren apokryfiska.

Inga kommentarer: