Chebika. Rapport från tunisisk oas ingick i en serie originalpocketböcker som PAN/Norstedt gav ut i slutet av 60- och början av 70-talet. "Rapport från" finns inte i den franska titeln på Jean Duvignauds studie. Men alla böckerna i denna PAN-serie hette något med "rapport från". Detta efter Rapport från kinesisk by av Jan Myrdal.
Myrdals intervjubok, som kom 1962, hade blivit en stor succé. Fast den blev först en framgång i Sverige efter att den hyllats utomlands. Vissa saker förändrar sej inte.
Den kom att påverka andra reportageförfattare. Men inflytandet från Myrdal i böckerna i PANs Rapport-serie varierar. Sture Källbergs Rapport från medelsvensk stad: Västerås är helt klart influerad av Myrdal, liksom Studs Terkels Rapport från amerikansk stad: Chicago och nog också Anders Ehnmarks Rapport från det röda Emilien.
I förordet till Chebika. Rapport från tunisisk oas nämns Myrdals bok som ett av flera intressanta "på senare tid utkomna arbeten". Men Duvignaud räknar upp fler arbeten av Oscar Lewis. Chebika. Rapport från tunisisk oas kom ut på franska först 1968. Arbetet med projektet hade emellertid påbörjats redan 1960. Då Duvignaud inte ännu kan ha läst Myrdal, men väl Lewis.
Duvignaud hade, liksom Myrdal, skrivit ett par romaner innan denna studie. Men han var också sociologiproffessor. Och boken är en sociologisk studie med sociologistudenter och allt. Boken handlar också mycket om hur Chebika, en stad med 300 invånare, förändras av studien. Att byn ligger i periferin och är efter sin tid betonas.
Medan Liu Lin i Myrdals bok (förvisso en något större by) blir en plats typisk för Kina och revolutionen. I händelsernas centrum.
Inlägg
1 kommentar:
Rapportböckerna var, som jag ser/minns det oerhört viktiga, dels för att de öppnade världen för oss kunskapstörstande som anade att läget nog inte var så bra som man ville tuta i oss, vare sig i Tunisien eller Västerås; för många var välståndet en chimär och definitivt inte i paritet med hur kapitalet berikade sig - känns det igen? - men också för att de berikade den fiktiva litteraturen. Numera har de två funktioner, tror jag, historiska dokument, men också att stämma oss till eftertanke, finns det missförhållanden som behöver upptäckas och redovisas? Ja, det liknar väl en retorisk fråga. E
Skicka en kommentar