Up the walls of the world - en roman av James Tiptree jr.

"Maybe there's a world where the females are so strong they just hold the males and squeeze them out onto the egg and keep the eggs themselves! And we'd have all the Skills and respect!"

Up the walls of the world från 1978 är en av endast två romaner som sf-författare James Tiptree jr. skrev. Den brukar inte anses vara ens i närheten av de noveller som gjort henne känd. Jag var helt inställd på att ha en annan uppfattning. Kanske mest för att det alltid är trevligt att kunna tycka annorlunda än den rådande meningen. Som att man kan se Ezra Pounds glädje mellan raderna när han skriver att Paradiset är den bästa boken i Dantes Den gudomliga komedin. Men också för att det är något när jag börjar läsa med boken som tilltalar mej.

Tyvärr är det som är bra i boken endast det som är bra med Tiptrees noveller utdraget.

Tiptree jr. hette egentligen Alice Sheldon. Under många år var hennes riktiga identitet och okänd. Först ett år innan Up the walls of the world kom ut blev hennes rätta namn och därmed också att hon var kvinna avslöjat.

Tiptrees noveller berättas nästan alltid ur en manlig karaktärs perspektiv. I ett par tillfällen då vi istället framför får följa en kvinna så har hon gett ut novellen under en kvinlig pseudonym. I denna roman finns dock två historier. Ena från vår värld med en rätt typisk manlig Tiptree-protagonist. Medan den andra historien följer en hona i ett annat mycket annorlunda samhälle. Beskrivningen av denna värld påminner om Tiptrees mer märkliga berättelser, men något förenklad.

De två berättelserna möts. Och i det mötet känner man igen allt som gör Tiptree jr. till en av de största i genren. Könstemat och det annorlunda perspektivet. Att se en värld inte bara med andra ögon utan med ett annat väsen.

Men det är bara under korta avsnitt det glimrar till. Där novellerna på samma teman är lysande alltigenom. Jag skulle inte tveka att sätta en novellsamling av James Tiptree jr. i händerna även på en som inte läser sf. Medan den här romanen främst kan intressera den som uppskattar experimentell sf från 70-talet.

Å andra sidan tillhör jag de som gillar experimentella sf från 70-talet. Även om den som här bara är lätt experimentell. Och det finns ett kort kapitel, det tjugonde, när romanen närmar sej sitt klimax som är perfekt. För att åter tala med Pound så finns det ibland rader i verk som är anledningen till att det skrivits. Det dussin rader som utgör det tjugonde kapitlet gör att boken är värd att läsa.

Men börja med novellerna.