Varulvsnatt

Varulvsnatt är en antologi med varulvsnoveller från början av 90-talet. Antologin är redigerad av Byron Preiss och heter på engelske The Ultimate Werewolf. Andra antologier som Preiss ställt samman har titlar som The Ultimate Dracula, The Ultimate Frankenstein och The Ultimate Dragon och här ser jag något av en röd tråd.

Det är inte ett urval av de bästa varulvsnovellerna utan en samling nyskrivna noveller. Sådana temaantologier är sällan särskilt bra. Men här finns en del rätt smarta varulvsvarianter. Hade jag själv ställt samman ett urval av de bästa varulvsberättelserna (av de som jag råker ha läst) så skulle nog ett par av de här ha kommit med. Vilket i och för sej mest har att göra med att de flesta noveller i genren är av rätt låg kvalité.
Varulven är ett rätt begränsat koncept (på rak hand kommer jag på tre noveller från annat håll som skulle kommit med i den volymen: "In the company of wolves" av Angela Carter, "Full sun" av Brian W. Aldiss och "Hjälten som varulv" av Gene Wolfe - men om den sistnämnda egentligen är en varulvshistoria går att diskutera.)

Varulven är liksom zombien (The Ultimate Zombie är en annan av Preiss antologier) ett monster som framförallt utvecklats i filmens värld. Ett par av novellerna i Varulvsnatt utgår också från filmerna, främst Wolf Man-serien. Som den inledande "På drift utanför Langerhans öar: Latitud 38 54´N Longitud 77 00´ 13´´V" av Harlan Ellison (Ellison har också skrivit ett förord till urvalet men det, liksom en förteckning över varulvsfilmer, saknas tyvärr i den svenska utgåvan). Denna, mycket besynnerliga novell, hör till de bästa i boken. Rätt bra är också Philip José Farmers "Som järnet till magneten" - med en bisarr och
utförligt skildrad varulvstransformation. Medan Mel Gildens "Månsken över rättvisan" har ett rätt svagt språk men en smart vändning på slutet.
Men de tillhör inte dessa författares främsta verk (möjligen så gör Gilden-novellen det, jag har aldrig hört talas om Gilden i något annat sammanhang).

Den svenska utgåvan av boken såldes som ungdomslitteratur. Något som Ellisons och Farmers och flera av de andra författarnas noveller här knappast är (Farmers varulv får utlösning när han förvandlas - något som i och för sej borde tilltala den yngre publiken). Men med ungdomsboksstigmat kom också ett trevligt komiskt omslag av Hans Arnold.

Arnold tecknade en hel del varulvar. En bild som jag letade efter när Arnold hade dött var en illustration till en varulvsberättelse. Då hittade jag den inte. Men Illusionerna bloog hade strax därefter ett inlägg med illustrationerna från novellen (en av dem är bilden nedan). Samt ett par senare bilder som Arnold gjort till samma novell. Där varulven är mer lik den lätt komiska på omslaget till Varulvsnatt.