måndag 6 juni 2011
10 bra svenska skivor
Det är Svenska Flaggans Dag. Det är lite oklar hur den firas men de flesta är överens om att listor är inblandade.
Babylon blues - Labyrintens hjärta
Jag tror vi alla kan vara överens om att detta är det bästa svenska albumet genom tiderna. Stry Terrarie som ledde bandet var också med i de inte riktigt lika framgångsrika banden Imperiet och Ebba Grön.
Bästa spår: Sponkad
Max Book - Istomen
Book är mest känd för tavlor och sånt. Men det här industrialbumet är tungt och bra.
Folk och rackare - Rackarspel
En av de tungsta folkrockskivorna. Trots att den är akustisk. Med starka låtar som Lussi Lilla, Bältet ("När jag gick mig vägen fram så mötade jag hin håle") och Halling etter Knut Dale.
Bästa spår: Vänner och fränder
Knife - Silent shout
Blues möter industri, typ.
Bästa spår: From off to on
Marie & The Wildwood Flowers
Bästa spår: Diary of a lost girl
Noise - Små röda, lätta regndroppar
Jag har en komplett Noise-samling. De var ett band som hörde till Klippan-bolaget Svensk pop. Inte att förväxla med det andra bandet med samma namn men sämre rättstavningsförmåga. Detta är deras enda fullängdare. Ska, märkligt nog, ha kommit på CD.
Bästa spår: Gröna ögon
The Plan
The Plans första (och enda riktigt bra) album kom 2001 och borde ha satt tonen för det nya svenska musikmillenniet.
Bästa spår: Fell a mile
Pojken med grodan i pannan
Ett av Henrik Venants band. Kom 1986 - ett starkt musikår. Förr eller senare så kommer det en venant-våg och då kommer detta album att få sin rättmätiga plats i svensk skivkanon. Pojken med grodan i pannan är på väg.
Bästa spår: Tack så mycket
Arja Saijonmaa - I Stockholms konserthus, 9 januari 1978.
Arja Saijonmaa gör Mikis Theoderakis. En livedubbel. Det är kanske inte en klassisk albumtitel, men det är en klassisk skiva. "takk takk slår du/takk takk slår jag.//Slakthuset doftar som en äng av timjan/och i vår cell har himlen färgats röd."
Bästa spår: Din tur idag...
Joakim Thåström - Xplodera mig 2000
Tommy Steele.
Bästa spår: Fuzzbox
(Skivor verkade som ett naturligt steg efter böcker och filmer. Men det är väl tyvärr inte så många länder där jag kan få ihop en skivlista på deras nationaldag)
Etiketter:
10 bra x-ska skivor,
folk och rackare,
knife,
stry,
theoderakis,
thåström
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Håller med. Rakt av. Pang på. Kanske underjordiska lyxs prärieromanser
Är inte ens säker på om det är Babylon Blues bästa album. Men visst är "Labyrintens hjärta" rätt hygglig. Bitvis.
När jag bodde i Karlskrona på 80-talet hette musikföreningen där "Noise". Ibland fick den heta "musikföreningen Noice" i lokaltidningarna, vilket var lite förtretligt - vilken förening vill att det ska verka som att man tagit sitt namn från ett sminkat b... pojkband som inte kan stava?
Har det mesta Venant gjorde till och med "Prärieromanser" men sen har jag inte hört så mycket.
Pojken med grodan-albumet är väldigt bra. Och det borde passa den som gillar Underjordiska.
Jag föredrar Pojken med... (den svenskspråkiga perioden, sen sjöng de på engelska och hette Parrot Green Något eller om det var Något Parrot Green och var inte så bra) framför Underjordiska. Men Prärieromanser är bra.
Stry säjs dela din (felaktiga) bedömning av Labyrintens hjärta.
Själv har jag på senare tid kommit fram till att tidernas bästa svenska skiva är Nationalteaterns "Livet är en fest". Faktiskt en skiva jag lyssnat på sen 1974, med ojämna mellanrum - min pappa köpte den då. Tyckte länge låtmaterialet var ojämnt, och att det spelades lite taffligt här och var, men nu har jag äntligen förstått att alla låtarna är fantastiska och att det är precis rätt sorts tafflighet i musicerandet. Och bästa låten är "Jack the ripper". (Som Babylon Blues covrade på "Labyrintens hjärta", och så var vi där igen.)
Jag har inte lyssnat på Nationaltaterna på evigheter. Men jag har för mej att Livet är en fest är en rätt välbalanserad skva. Även om min favorit av deras var Barna av vår tid.
Jack the ripper med Babylon Blues är en rätt trogen version. Strys plan med att spela in den lär ha varit att den skulle bli spelad i radion.
Roligt att se att det finns fler som uppskattar Marie & The Wildwood Flowers, det är inte ofta man träffar på folk som gör det. Men det är för mig en gåta hur man kan föredra Babylon Blues framför Garbochock.
Att Babylon Blues är bättre är det enkla svaret på den gåtan.
Marie och The Wildwood Flowers-skivan är makalöst bra. Det är synd de inte gjorde fler.
Mm, jag är lite ledsen över att du missade Komedas första skiva, "Pop på svenska", mkt bättre än bob hund et al som kom ungefär samma tid.
Men bra med BB - jag har en Stry-period just nu, lustigt nog.
Komeda har jag aldrig lyssnat på. En del perioder av svensk musik är jag inte så inlyssnad på.
Stry är alltid Stry.
Skicka en kommentar