En av de tre diktsviterna i Katarina Frostensons Joner (1991) heter "Jungfrun skär; ljudkällan (variation).
Den utgår från medeltidsballaden "Jungrun i hindhamn". De sista åtta verserna av den finns citerade i början av sviten.
I balladen så varnas Herr Peder av sin mor från att jaga hind ("Du skjut hjortar och du skjut rå/men låt den fagra hinden gå!" heter det i början av sången). Som alla andra herr pedrar i medeltida ballader går han sen ut och gör precis det han inte ska göra.
Hinden han skjuter visar sej vara hans fästmö. Som är en varhind och liksom med varulvar så blir hon människa igen när hon dör. Herr Peder tar sen livet av sej. ("Herr Peder spände bågen emot sin fot/- se djuren under ö/och skjuter sig själv i hjärterot./- Så lusteligt så rinna de!")
När Herr Peder i sången siktar på hinden så ägnas det fyra verser. Som börjar "Herr Peder lade bågen". Han lägger bågen för sitt bröst och för sitt lår; mot sin fot och emot sitt knä. Knä rimmas här med ihjäl.
Frostenson använder sej också av upprepningar i denna och de två andra sviterna i samlingar. Bilder och fraser återkommer.
Joner hör till de bästa svenska diktsamlingarna.
"I ett ögonblick syns världen, lusteligt att se - och höra."
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar