Det lär vara en varulvsvåg på gång. Vilket är hög tid. Även om den nu skulle orsakas av den där filmen med mormonska monster.
Varulven förekommer inte enbart i böcker, filmer och tecknade serier. Utan också i sånger. De fem bästa av dessa, från äldst till nyast:
Margareta Söderberg - Varulven
Från albumet Käringtand. Som Söderberg gjorde tillsammans med Arbete & Fritid och Pojkarna på Storholmen. Det här spåret är dock a capella. Medeltidsballad. Versionen Söderberg sjunger är upptecknad på 1800-talet.
Du lilla grå ulv inte biter du mig
linden han dammar ut i lunden
det röda gullbandet det vill jag giva dig
ty hon var med älskogen bunden
Det röda gullbandet det tar jag när jag kan
linden han dammar ut i lunden
en aldrig så skön en jungfru jag fann
ty hon var med älskogen bunden
Folque - Varulv
Också en medltida ballad. Fast med ny melodi av det norska folkrockbandet. Om denna och skivan den ligger på har jag skrivit om tidigare: "En av låtarna på Vardöger heter "varulv" och är en norsk medeltidsballad märkligt nog i jag-form.
Likheterna och olikheterna med den svenska balladen "Varulven" [...]är intressanta.
I bägge balladerna sliter varulven i fråga ut ett ofött barn ur dess moders kropp (ballader var bättre förr). Detta eftersom den nordiska varulven ansågs kunna bli löst från sin förbannelse om den åt ett foster. Det framgår dock inte om varulvarna blir botade.
Den främsta skillnaden är att den norska balladen är ur varulvens perspektiv medan den svenska ur offrets. Men så är den norske varulven också ett offer - förbannad av sin onda styvmor (som dock får sej sitt (ironiska) straff)."
Michael Hurley & Pals - Werewolf
Från albumet Armchair boogie.
Crying nobody, nobody, nobody knows
How much I love the maid as I tear off her clothes
Crying nobody, nobody, nobody knows my pain
When I see that its risen, the full moon again
Holy Modal Ronders - Werewolf
Från albumet The Moray Eels Eat The Holy Modal Rounders. Deras version av Hurley-låten.
Sången börjar viskande knappt hörbart för att stegras efter hand. Vilket ger en passande kuslig känsla.
Cat Power - Werewolf
Också Hurley-sången. Cat Power gör i en del tidiga versioner låten på ett liknande stegrande sätt som Holy Modal Rounders. Men hon har gjort flera varianter. Ändrar också texten något (ingen "maid").
Once I saw him in the moonlight,
when the bats were flying.
I saw the werewolf,
and the werewolf was crying.
Inlägg
11 kommentarer:
Hm, jag antar att Warren Zevons "Werewolves of London" inte var något alternativ?
Hmm .. jag konstaterar till min oförställda forbauselse att Cramps "I was a teenage werewolf" inte kvalat in...
Jag har aldrig riktigt förstått vitsen med Warren Zevon.
Johannes: Fem bästa ger nu inte utrymme för så många sånger. Som inte skrivits av Michael Hurley. Eller anonyma medeltida skandinavier.
Här skulle jag naturligtvis länkat till 2 Fisk & 1 Fläsks version av "Varulven". Om jag hunnit lägga upp den på min blogg, vill säga. Men det kommer...
Var det den sången som Söderberg gör?
Det är i alla fall i princip samma text. I princip, eftersom flera varianter finns nedtecknade. Jag har Söderbergs skiva nånstans men hör inte låten i huvudet just nu.
Även Garmarna hade en variant, som jag dock inte är så förtjust i.
Garmarnas version var med deras egen melodi om jag inte missminner mej.
Deras covers, eller vad man ska kalla det, var sällan bra. Med "Vänner och fränder" som den värsta försyndelsen.
Usch ja. "Vänner och fränder" med Folk&Rackare är både svängig och dramatisk, men med en lätthet i anslaget som gör att den rinner fram likt en fjällbäck i vårbrytningen - mjuk men obeveklig. Garmarnas cover är tungfotad som ett klumpigt bergatroll. Innan jag hörde den versionen tyckte jag Garmarna var rätt OK.
(Sen har min bild av Garmarna NATURLIGTVIS inte färgats av att medan vi, Två Fisk & En Fläsk, gång på gång sökte kulturstöd förgäves fick Garmarna det flera gånger "trots" att deras trummis var med bland dem som fördelade stödet. Med reservation för att jag inte minns alla detaljer kring turerna där.)
Jag kan tänka mej att den svenska folkmusikvärlden är rätt liten.
"Vänner och fränder" är så perfekt med Folk och rackare att det var lite hybris av de att göra den.
Jag har annars för mej att jag gillade ett par av Garmarnas låtar. Bland deras instrumentella.
Jag är dåligt insatt i den svenska folkmusikvärlden, men jag förmodar att den är betydligt större och intressantare än vad man kan tro även idag. Det kan ibland verka som att det bara är de K-märkta, dvs Lena Willemark, Ale Möller och Väsen, som existerar.
Skicka en kommentar