Philip José Farmer

Den den fjärde delen av en intervju med Alan Moore inför den stundande League of Extraordinary Gentlemen-volymen är uppe på Newsarama. Det är en hyfsad intervju trots att den är på den rätt ytliga nätplatsen.
I den här delen av intervjun talas bland annat om sf-författaren Philip José Farmer.
Philip José Farmer dog tidigare i år 91 år gammal. Han fortsatte som författare i stort sett in i det sista.

Moore nämner Farmer framförallt i samband med Wolrd Newton, en idé om att alla pulpkaraktärer och även en del andra litterära figurer alla är släkt med varanra. Även om den bok där konceptet först uppstod: Tarzan Alive är riktigt bra, åtminstone första hälften, så har jag aldrig tyckt att World Newton-berättelserna tillhör den bättre delen av hans författarskap. Men de är en uppenbar, och nu också erkänd, inspirationskälla för Alan Moores League of Extraordinary Gentlemen-serier.

Andra av hans användande av tidigare litterära förlagor är intressantare. Som den "The Jungle Rot Kid on the Nod", som Moore också nämner i intervjun. En Tarzan-berättelse såsom om Tarzan vart skapad av William S. Burroughs istället för Edgar Rice Burroughs. Tarzan dyker ofta upp i Farmers författarskap.

Den novellen finns (bland annat) i samlingen Riverworld and other stories som jag köpte på antikvariat i veckan. (Jag har läst novellerna i den tidigare i en utökad samling under annat namn, bibliotek-wise).

Den Riverworld-novell som gett namnet åt boken har i sin huvudroll den historiske Jesus. (Också Jesus dyker ofta upp i Farmers författarskap. Jesus och Tarzan. Fast så vitt jag vet inte tillsammans.) Återfödd, liksom resten av mänskligheten, på en planet med en stor flodbädd. Riverworld-böckerna, varav de två första finns på svenska (som Flodvärlden och Den sagolika flodbåten) är en fascinerande skildring där han genom konceptet - alla som någonsin har levat, har väckts till liv igen på den här planeten, varför och hur vet de inte - ger Farmer en möjlighet att skildra faktiska historiska personer, andra boken har Mark Twain i huvudrollen, i en rätt gammaldags äventyrsberättelse.

Jag läser just nu den långnovell han skrev till Harlan Ellisons Dangerous Visions: "Riders of the purple wage". Det är ett exempel på en författare som försöker skriva i den stil som yngre författare som påverkats av honom skriver i. Men han lyckas rätt bra. Rubriker ("THERE ARE UNIVERSES BEGGING FOR GODS yet he hangs around this one looking for work) och artikelutdrag följer i typisk new wave-stil (new wave inom sf var en rörelse där Sf-författarna försöker skriva modernistiskt, typ. Med skiftande resultat. En av de författare som hade påverkat skolan var Philip José Farmer.) Trots de många olika korta historierna i denna berättelse om ett överflödssamhälle och framtidens litteraturkritik så förblir novellen hela tiden underhållande.

Och först som sist var Philip José Farmer en underhållande författare.