I är senaste bokstaven i Lyrans nobelalphabet.
I väntan på Godot av Samuel Beckett
Pjäsen var något av en skandalsuccé när den först uppfördes. Ett drama där ingenting händer två gånger har man beskrivit det som. Det tillhör kanske inte Becketts allra bästa pjäser, men ingen av de börjar på i (en av de heter uttryckligen "Not I"). Men det är hans mest populära. Sätts upp ofta och biljetterna tar alltid slut.
Ni vet vad det handlar om. Två luffare väntar på en man som aldrig kommer. När jag gick Drama Teater Film så hade jag en kursare vid namn Johan Glans som brukade berätta om en revy han satte upp på högstadiet. Där när alla eleverna hade satt sej i aulan de började spela upp de första sidorna ur I väntan på Godot. Precis som den står med alla "kanske han kommer i morgon" och allt det där. Efter en stund började publiken vrida på sej undrande. Då kommer in från vänster på scenen en man bärande på två klirrande systemkassor och Vladimir och Estragon ropar "tjäna Godot var har du varit vi har väntat på dej". Sen fortsätter föreställningen i mer normalt skolrevyläge.
Ismaïl Kadaré
Kadaré tillhör de författare som kommer att få nobwelpriset om han lever tillräckligt länge. Troligen redan denna gång. Det är min gissning. Det är dags för en alban.
Hans mest kända verk är väl fortfarande genombrottsboken Den döda arméns generaler från 1974. Den handlar om en italiensk general som kommer till Albanien för att ta hem kroppar av italienska soldater som stupat där under striderna i slutet av den italienska ockupationen av Albanien. Det är en väldigt bra bok.
Men Kadaré har fortsatt skriva. Han har ett stort författarskap. Och jag har aldrig läst en dålig bok av honom.
Man kunde se lite en besvikelse hos kritikerna efter att Kadaré i början av 90-talet gått i exil (han har idag flyttat tillbaka till Albanien). Det fanns väl en föreställning att hans böcker skulle bli ännu bättre när han slapp bry sej om censuren. Men att Kadaré ibland tvingades använda andra sätt att berätta skadade knappast hans böcker (sen är det ju inget argument för censur).
Motivering då - skulle väl bli som för hälften av mottagarna albansk berättartradition och nånting om sägner och sånt och människans villkor. Vi får väl se vad de får ihop senare i år.
Inlägg
6 kommentarer:
Håller med, Petter, Kadaré kommer att få Nobelpriset en dag - men inte i år. I år tror jag på ett lyrikpris: Tranströmer + Adonis, delat pris alltså.
Det finns ett rykte som säjer att Tranströmer har bett att inte få priset.
Adonis är annars en trolig kandidat. Och han är ju bra.
Spännande rykte. Även om det skulle vara sant vore det ju kul om Tranströmer fick priset och avsade sig det. Skandaler skandaler!
Kadare får gärna få priset för min del. Då skulle jag antagligen komma till skott och läsa honom.
För övrigt visste jag inte att Beckett skrivit en pjäs som hette Not I. Skrevs den också på franska?
Not I ("Inte jag" på svenska, och alltså inte egentligen "Inte i") är från början av 70-talet. Den skrevs först på engelska men jag tror den franska versionen också är skriven av Beckett.
Det är en enda lång monolog framförd av en kvinnomun (med hjälp av ljussättning).
Anses vara en av de mest krävande skådespelarrollerna.
Det vore bra för mig också att ytterligare motiveras att läsa Kadaré. Men nu står Kamal i bokhyllan i alla fall.
Låt tistlarna brinna är en bok som jag lite avundas dej att få läsa för första gången.
Skicka en kommentar