Blodets tron av Akira Kurosawa
Väldigt kurosawisk version av Macbeth. Nästan ingen dialog. Kurosawa kar också med Ran gjort en av de sämsta Shakspere-filmerna.
Hamlet goes business av Aki Kaurismäki
Allt du trodde du visste om Hamlet är falskt.
Kaurismäki ändrar slutet, ger Hamlets agerande en förklaring och visar William hur det skulle ha gjorts från början.
Prosperos böcker av Peter Greenaway
En version av Stormen, en pjäs som fått många underliga filmversioner (Forbidden Planet med flera). Men det här är den underligast. Nog till och med den underligaste Greenaway. En av scenerna såg jag nyligen i en lista över de tio värsta nakenscenerna. Bör ses på bio.
Romeo och Julia av Zeffirelli
Den här versionen ansågs djärv och modärn när den kom 1968. Vad de hade tänkt om Prosperos böcker kan man bara gissa. Men den är riktigt bra. Kanske lite lång. Fast pjäsen är ju väldigt lång. Olivia Hussey som aldrig senare visat någon som helst antydan till talang är en strålande Julia.
Stormen av Derek Jarman
Slutet med "Stormy Weather" är så bra som filmer kan bli. Kanske bättre.
onsdag 2 september 2009
De fem bästa Shakspere-filmatiseringarna
Etiketter:
filmatiseringar,
greenaway,
kaurismäki,
kurosawa,
shakspere
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Intressant. Jag har inte sett så där vansinnigt många S-filmer; jag antar att jag tycker han gör sig bäst på en scen. Men R&J-filmatiseringen är alldeles fullständigt förtjusande. Angående Hussey så har du nog försett dig på Ivanhoe, eller? Som Jesu mor i den där tv-serien som sändes varje påsk under vår uppväxt gör hon sig riktigt bra, har jag alltid tyckt. Men vad har hänt med henne sen?
Jag tror att min allra första bekanskap med Shakespeare (förutom som ett namn i alla de engelska barnböcker jag slukade) var tv-teatern där Stellan spelade Hamlet. Var hamnar den på din lista. Branaghs Hamlet-version är inte heller så dum. Kaurismäkis skulle jag gärna kolla in.
Prosperos böcker har sett. Knäpp. Och vacker. Men jag är ingen stormen-fantast; jag får inga ingånger till den pjäsen.
TV-teater har jag inte räknat med. Jag minns också den långa långa Hamlet. Och att den var vad man pratade om på skolgården. (Branaghs namn får dock inte nämnas i dessa sammanhang.)
Jag har inte sett Hussey som jungfru Maria. Så kanske är hon bra där.
Mycket skräckfilmer på hennes IMDB-lista.
Gick inte Stellan-hamletiseringen på sommaren? Den fick i alla fall mig att lära mig hela att vara-monologen utantill, och sen har jag aldrig lyckats glömma bort den.
Och vad är det för fel på Branagh förresten? Much ado about nothing är sannerligen en fröjd för både öga och öra. Den kan väl bubbla lite grann på din lista i alla fall?
Jag iddes inte imdb:a Hussey.
Kanske den gick på sommaren. Barndomsminnen är inte helt tillförlitliga.
Han spelade över lite i den scenen.
Jag har inte sett Mycket väsen... eller någon annan Branagh. Jag tycker bara instinktivt illa om dem.
Tja, mina minnen har ju visat sig vara högst otillförlitliga, så jag ska ju inte svära på att den gick på sommaren. Det kan vara att själva uppsättningen är lite somrig också.
Varför i hela världen tycker du illa om Kenneth Branagh? Fördomar i all ära (jag håller mig med ett anständigt antal själv), men det finns väl väldigt många andra som man av i princip kan hålla sig borta ifrån. Men Frankensteins monster, nej, den kunde han låtit bli, det håller jag med om.
Skicka en kommentar