Om Truffaut och Moliere och att läsa klassiker i skolan

I veckan såg jag om Francois Truffauts underbara film Fickpengar (L'Argent de Poche - nog enklast att få tag på som engelsk DVD, den heter då Pocket Money). Den kretsar kring en skara barn i en liten stad i Frankrike.

I en av filmens första scener så förhörs en skolklass på sin Moliere. De har fått som läxa att lära sej några rader ur en av titelpersonen Harpagons monologer.

Vi får höra en sju, åtta uppläsningar av "Ta tjuven! Ta tjuven! Ta fast mördaren! Ta fast dråparn! Rättvisa, milda himmel! Jag är slut! Man har mördat mig, man har skurit halsen av mig, man har stulit mina pengar!". Den ena mer entonig än den andra.

Läraren försöker att få en av eleverna att läsa stycket med mer känsla när hon tvingas lämna klassrummet.

Den elev som tidigare trött tvingats upprepa Harpagons klagan tre gånger säjer nu, i frökens frånvaron, att han ska visa den riktige Harpagon och deklamerar med inlevelse och gester, medan han går omkring i salen:
"man har stulit mina pengar! Vem kan det vara? Vart har han tagit vägen? Var är han? Var har han gömt sig? Hur ska jag bära mig åt för att finna honom? Var ska jag söka? Var ska jag inte söka? Är han inte här? Inte där? Vem är han? Ta fast honom! (Till sig själv i det han tar tag i sin egen arm) Ge mig tillbaks mina pengar lymmel! Jaså är det jag?...Jag har blivit galen, och jag vet inte, var jag är, vem jag är eller vad jag gör. Ack mina kära pengar, mina kära pengar, det som var mig kärast har man tagit ifrån mig, och eftersom man stulit mina pengar, har jag förlorat mitt stöd, min tröst, min glädje." (övers. Gunnar Tilander)

Detta hörs ner till skolgården där deras lärare går samman med en av sina kollegor. Han är imponerad och frågor om hon lärt de att spela teater. Hon säjer att jo hon har duktiga elever.