Som kanske bekant så har Ridley Scotts Robin Hood visats i Cannes. Nu tänker jag inte se filmen. Dels avskyr jag med all rätt Russel Crowe och senast Scott gjorde en bra film var när Lille John var liten. Filmens mottagande, som gått från ljumt positivt till milt negativt (samt den sortens positiva recensioner som gör en mer betänksam än negativa sådana) gör inget för att göra mej mer lockad.
Men uppmärksamheten kring filmen fick mej ändå att fundera kring själve Robin Hood.
Som de flesta har jag genom åren sett, hört och läst diverse varianter av myten. Men jag tror aldrig jag läst någon riktigt bra Robin Hood-roman. Eller ens hört talas om någon som säjs vara bra. Detta till skillnad från Kung Arthur-myten där det finns många verk som är, eller åtminstone anses, vara av litterärt värde.
Robin Hood-berättelserna kom ursprungligen i balladform. Den femte boken av de så kallade Child-balladerna är ägnad åt Robin Hood (de tillhör de av de ballader Child samlade in som är sällan sjungna idag men Maddie Prior har spelat in några). Det är cirka fyrtio stycken.
Kanske är det detta lite fragmentariska ursprung som stått i vägen för den stora Robin Hood-romanen. Som bifigur har han också fungerat bättre. Dels i Walter Scotts Ivanhoe och i T. H. Whites Svärdet i stenen.
Inlägg
3 kommentarer:
Jag skulle föreslå Janne Vängman. Generösa tjuvjägare har ofta varit folkhjältar. Tyvärr har någon gett ut honom igen så han är inte kvar på nätet.
Spiran och Svärdet - Ken Follet - Helt fantastisk bok som måste läsas. Ingen robin dock.
Ivanhoe har väl med Robin på ett hörn, no?
I Ivanhoe finns Robin Hood med som en bifigur. Den nämns också i inlägget.
Det finns flera medeltidsskildringar utan Robin Hood som ändå påverkats av de myterna och ofta av just Ivanhoes version av dem. Jan Guillou brukade nämna Ivanhoe i intervjuer innan Arn-boken kom ut.
Jag har inte läst Follet bara sett filmen Nålen och ögat. Den minns jag som rätt bra.
Skicka en kommentar