Jag tyckte inte särskilt bra om Dead Weathers förra och första album med det fåniga namnet Horehound. För svulstigt för min smak. Så att den nya Sea of cowards är riktigt bra var en glad överraskning.
Bandet är ett projekt lett av Jack White från White Stripes med bland andra Allison Mosshart från The Kills.
Ett radiprogram lett av Sara Kadefors hade en gång i tiden ett stående skämt där man i olika tävlingar skulle komma på motiverngar som alltid skulle innehålla ordet "gitarrbaserad". Trots att här också finns skickligt spelade orglar och percussion och sånt så känns just ordet gitarrbaserad, på gott och ont, som en rätt bra beskrivning av musiken.
Men bluesriffen här står mer i sångernas tjänst än på den föregående plattan. Det låter lite som ett White Stripes närmare sina postpunkbluesrötter. Fredrik Strage i DN nämner Gun Club, ett punkbluesband från 80-talet som är en av Whites, här märkbara, förebilder. I sina bästa stunder kan albumet också påminna om hur Hugo Race på 80-talet kombinerade blues och depprock.
Jämfört med White Stripes så kan man ibland sakna det lekfulla drag som Meg White (den egentliga stjärnan i White Stripes) tillförde musiken. Och retrospöket dyker upp här och där. Men med spår som "I can't hear you", "Hustle and cuss" eller den avslutande "Old Mary" får skivan det att kännas som om bluespunken ännu lever.
Singeln och videon "Die by the drop":
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar