En bok om att läsa och berätta

Nåja, ett par intressanta föreläsningar har säkerts hållits. I bland ges de ut i bokform. Så man slipper sitta på obekväma stolar och lyssna på dem.
En av mina favoriter bland föreläsningssamlingarna är En bok om att läsa och berätta av Peter Bichsel, en tyskspråkig schweizisk författare (mest känd för novellsamlingen Barnsliga historier)
Boken handlar då om att läsa och om att berätta. Och vad det innebär.

På ett saktmodigt humoristiskt sätt skriver (eller talar) Bichsel om hur fruktansvärt långtråkig han tyckte den första boken han läste var, han funderar kring varför det finns så få läsare och han beskriver hur han besöker James Joyces grav (("I dag, den 2 februari 1982, skulle James Joyce ha fyllt hundra år. Jag har svårt att tro att han skulle ha velat bli så gammal[...]Som oförstådd författare, som någon man aldrig blir färdig med, är han alltjämt bland oss är. Skamsna konstaterar vi, också jag, att vi, jag, inte har läst hela Odysseus, något mindre skamsna att vi inte förstår Finnegans Wake", övers.Susanne Widén-Swartz).
Och han berättar om en ökenstam där man aldrig talar med varandra utan bara berättar historier.

Han slutar volymen, den sista föreläsningen, med att tacka sin publik för att de låtit honom berätta sina historier: "Världen skulle se bättre ut om vi lät vår pojkvän och vår flickvän, vår hustru och vår man och våra barn, och också vår sjuke granne, berätta sina historier."