We3 är en tecknad serie av Grant Morrison (text) och Frank Quitely (bild) som först gavs ut i tre lösnummer 2004 och sen kom i samlad utgåva året därpå. Nu har det kommit en något utökad utgåva av serien: We3: The deluxe edition.
Berättelsen handlar om tre husdjur som gjorts om till cybernetiska mördarmaskiner. En katt, en kanin och en hund. Projektet ska läggas ner och djuren avlivas när en forskare som har haft hand om dem släpper de fria.
Historien är egentligen en som har berättats många gånger förut. Om monster som människan skapar och sen inte vet hur den ska göra sej av med. Men att monstren är husdjur gör att läsaren relaterar till dem. Hur mycket de än har ihjäl människor under sin färd mot något slags hem. "We3 no home now" som hunden säjer i slutet av första kapitlet.
För de tre djuren kan prata lite. I enstaviga ord. Morrison ger var och en sin egen personlighet genom deras repliker utan att förmänskliga de för mycket.
Det som verkligen får We3 att stå ut är Quitelys teckningar och då framförallt actionscenerna. Som är gjorda genom att många små rutor lagts i bilden. Och genom att serierutorna ibland är vridna åt sidan och cyborgkatten tycks hoppa in och ut genom dem. Det är våldsamma energirika och mycket vackra bilder.
Också de lugnare sekvenserna får en viss tyngd och även om det mestadels är en fight comic så finns här rum för mer existentiella frågor - "is coat not we".
Avsnittet med "coat not we" är ett av tre som är längre i den nyutkomna utgåvan. Allt som allt är det tio extra sidor. Vilket då serien allt som allt bara är 110 sidor lång (en fördel med den här utgåvan är att sidorna är paginerade - något amerikanska seriealbum sällan är) är en inte obetydlig skillnad.
Följetongsromaner blir ofta omarbetade innan de kommer ut i bokform. Men det är svårare att ändra i en tecknad serie. Här har några sidor lagts till mellan de tidigare. Det första utökade avsnittet utspelar sej i hemmet hos den kvinnliga doktorn som släpper de tre djuren fria. Det ger serien lite rum att andas och ger oss en lite fördjupad bild av doktorn. Det finns en intressant bildkomposition i den längre versionen av "coat not we"-avsnittet. Och vi får se lite mer av en kamp mellan en cyberbulldog och vår kaninhjälte.
Den sekvensen påminner om en scen i filmatiseringen av Richard Adams Den långa flykten - en av seriens föregångare.
Den stora fördelen med We3: The deluxe edition är formatet. Först var det manat att den skulle ges ut i en Absolute-variant, ett större format som DC Comics gett ut några av sina mest ansedda serier i. Den inbundna utgåva som kom ut är emellertid betydligt mindre. Men en bit större än den tidigare utgåvan (den är fortfarande mindre än, säj ett Tintin-album).
Den rätt lilla storleksskillnaden gör ändå en hel del för att ge Quitelys bilder en större verkan. Färgerna är heller inte riktigt lika mörka som i förra utgåvan. Färgläggningen är gjord av Jamie Grant och är en så kallad digital tuschning. Istället för att ha tuschats har serien alltså färglagts i datorn direkt. Grant gör mycket för att få bilderna att liksom hoppa ut på papperet.
Den nya utgåvan är också lättare att bläddra i och gör sej bättre i bokhyllan. Den enda nackdelen (förutom det högre priset) är att jag föredrog det gamla omslaget. De4t finns å andra sidan med i extramaterialet. Som förr en gångs skull är rioktigt intressant. Med exempel på hur de gjorde seriens nyskapande våldsscener.
Dt förbättrade formatet och albumets nya sidor är egentligen inte tillräckliga skäl för att skaffa albumet om man har den äldre versionen. Serien är i stort den samma. Men om man inte läst serien tidigare så skulle jag rekommendera denna längre variant. För om du inte läst serien så borde du göra det - det är en rätt så perfekt berättelse.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar