translate this fact for me, dr.Bob Dylans "roman" Tarantula skrevs 1966 men kom först ut 1971. Den kallas "A novel" på omslaget men är snarare en samling prosadikter - möjligen noveller. Dylans låttexter har flera influenser. Från protestmusik till modernistisk poesi till amerikansk folkmusik. Hans prosa är emellertid tydligt influerad främst av beatpoeterna - Alan Ginsberg, Lawrence Ferlinghetti och de där.
blorgus: the fact is this: we
must be willing to die for
freedom (end of fact) now what
i wanna know about the fact is this: could
hitler have said it? de gaulle? pinocchio? lincoln?[...]general franco?
custer? is it possible that jose melis said it?[...]by the way, if you do not
have a reply to me by this coming tuesday,
i will take it for granted that all these
forementioned people are all really the
same person...
Det gör att boken inte blir lika stark som hans texter.
Innan Tarantula hade Dylan haft kortare betraktelser på baksidan av albumen Subterranean Homesick Blues (från början och numera återigen kallad Bringing it all back home) och Highway 61 revisited. Boken är rätt lik dessa. Nu är de inte så dåliga och de bästa delarna av Tarantula är i samma klass. Var och en för sej skulle nog de flesta kapitlena i boken vara läsvärda. Men det blir lite mycket efter ett tag.
Rytmen driver texten mer än innehållet. Vilket ofta händer när beat-poeter ska skriva prosa (Tarantula påminner till exempel om den beatpoesiinfluerade Amiri Barakas senare korta prosastycken - och jag tror inte detta beror på någon direkt påverkan).
Av och till finns det en del roande formuleringar, framförallt i de lite mer direkt satiriska brev som knyter samman styckena (citatet överst är från ett sånt brev).
Det finns en svensk översättning av Tarantula. Men den har jag inte läst så jag kan inte uttala mej om hur pass bra den är. Det borde vara en rätt svåröversatt sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar