Svensk lyrik på en måndag

Bai på Boklesebloggen har följt upp alfabetet med länder i sin Lyrik på en söndag. Den här gången väljer hon Sverige.

Hennes eget val av dikt är Karin Boyes "Visst gör det ont när knoppar brister" (en vän till mej föll en gång och slog i huvet i fyllan, de sa att det gick att se hans skallben, nästa gång jag träffade honom hälsade jag honom med Boyes ord). En förbättrad version av de första raderna i Boyes dikt kan du läsa på Smurfa dikten 2.

En av mina favoritförfattare är Stig Larsson (inte att förväxla med Stieg Larsson). Dikten nedan fanns från början med i Deras ordning. Men finns också med i Ordningen. Samlade dikter 1985-1992. En del av dikterna, och ordningen dem emellan, har ändrats i Ordningen - jag tror emellertid att "Kvinnan i huset" är samma i bägge böckerna.


KVINNAN I HUSET,

Det är ett hus.
Jag såg ett hus.
Jag sökte huset.
Det är bra så här, men det var bra så här.
I huset fanns... många... Det visste jag inte
(eller det vet jag inte).
Huset är som kristallen,
omöjligt att ta sig in i. Det fanns många där,
men det visste jag inte.
Jag ser en kvinna, så många ögon hon har, som två.
Och kvinnan skrattar i huset.
Genom dess tegel hörs skrattet.

Stig Larsson
1984

I efterordet till Ordningen skriver Larsson om dikterna från perioden när "Kvinnan i huset" att där "finns något som jag sedan inte kommer åt; liksom både en sorg och harmoniska ackord på en gitarr, sådana ljud som genom sin ofelbarhet inger lugn."

Mitt specialarbete på gymnasiet handlade om Stig Larsson. Ett av kapitlena hette "Så många ögon hon har, som två".