Enhörningarna av Arne Sand

vilken plats bör vara mera inbjudande än den sista man ser? Allra helst, tror jag, borde det vara ett gammalt bibliotek, ett bibliotek där ett skott från en vacker liten pistol med pärlomorinlägg i kolven - en pistol så vacker att dess funktion var helt dold - ett bibliotek där skottet från en sådan pistol skulle liksom sugas upp av gamla handbundna volymer av god kvalitet. Sådan är inte min plats. Men jag tror att jag skulle vilja ägna min sista månad åt att gå omkring i antikvariaten och köpa in böcker till ett sådant bibliotek

Enhörningarna kom ut postumt 1965, två år efter Arne Sands död. Den korta romanen handlar om en man som får reda på att han har mindre än ett år kvar att leva. Boken ger sej ut för att vara hans efterlämnade manuskript.
Det är svårt att inte tänka på att Sand själv dog ung av en hjärntumör när man läser berättelsen. Men den kan nog vara skriven innan Sand kände till sin sjukdom. Inledningen, där Sand presenterar manuskriptet, är daterat 4.7.1958. Och Madeleine Gustafsson skriver i sin essä om Sands författarskap, "Den ludna fotoblixten" (i Berättelsens röst), att den skrevs samtidigt som Trollkarlens lärling som kom ut 1959. Gustafsson menar också att de två romanerna kan ses som ett slags paralleller till varandra.
Och det finns likheter framförallt med den sista delen av Trollkarlens lärling. Bägge böckerna handlar om vad vi ska göra med våra allt för korta liv.
Men där trollkarlen i den boken är en trollkarl så är enhörningarna i Enhörningarna inga enhörningar. Det är en bild för att språket kan skildra det som inte finns.

Trots det nedslående ämnet så är Enhörningarna en ofta upplyftande läsning. Baksidan kallar den för "en storartad och gripande epilog till ett av de senare decenniernas stora författarskap". Och för en gångs skull så önskar man att denna förlaget Bonniers reklammakares beskrivning av Sands betydelse delades av fler människor.
Arne Sand blev 35 år.

Omslaget till Enhörningarna är gjort av Harriet Sand, som var gift med författaren. Hon har gjort fler omslag till Arne Sands böcker. Konstnären Torsten Renqvist gjorde omslag till några. Hans och Harriet Sands omslag har lite samma stuk. Så är jag inte säker på vem av dem som gjort omslaget till originalutgåvan av Arne Sands Väderkvarnarna, trots att jag sett bilden (själv har jag den senare pocketutgåvan med annan framsida).
Harriet Sand kom senare att gifta sej med Torsten Renqvist och hette efter det Harriet Renqvist. Harriet Renqvist dog i slutet av förra månaden. Hon blev 82 år.