För länge sedan, i en tid då jag var ung vacker och begåvad- hände det sej att jag vaknade upp efter en fest svårt bakfull. Vilket jag på den tiden nästan aldrig blev. Så det var irriterande. ("Vad är dagen efter? Ett litet helvete på jorden.", som det heter hos Falstaff Fakir.)
Som ofta när jag hade druckit vaknade jag mycket tidigt vilket kunde vara ett problem när man som i det här fallet sov hos andra än sej själv.
Alla andra i huset sov. På den tiden brukade jag läsa om jag vaknade tidigt. Men om jag gick ner och letade fram böcker skulle jag troligen väcka de andra. Tur nog stod det i rummet jag hade ett somnat ett dussintal böcker.
Bland dessa fanns Tvekampen av David Morell. Mer känd som boken som blev filmenRambo. Möjligen var det också en utgåva med Sylvester Stallone på omslaget. Och Eldridge Cleavers Svart panter: Tal, artiklar och intervjuer efter fängelsetiden. Dessa två sidor av Amerika läste jag alternerande skakig av bakfylla och sömnbrist För att sedan slockna och drömma samman böckerna.
(Jag tänkte på den tiden att man skulle kunna se för sej en film gjord som en blandning av dessa två verk, men det är ju helt enkelt Sweet Sweetback's Baadasssss Song.)
Inlägg
3 kommentarer:
Jag minns första gången jag var i Söderköping. Då vaknade jag också tidigt i ett bakrusigt tillstånd. Tack och lov hade jag din brors bokhylla inom armlängds avstånd och "På spaning efter den tid som flytt" var intressant bakfyllelitteratur. Men Rambo? det vete katten...
Det vore ett projekt att läsa hela på spaning... bakfull.
Kanske inte så bra för levern.
Sen Rambo. Jag kan inte påstå att jag har något större minne av boken. Men den har till skillnad från filmen fått bra kritik. Rambo (uppkallad efter Rimbaud) är protagonisten men inte hjälte.
Skicka en kommentar