måndag 10 oktober 2011

After a death av Tomas Tranströmer

AFTER A DEATH

Once there was a shock
that left behind a long, shimmering comet tail.
It keeps us inside. It makes the TV pictures snowy.
It settles in cold drops on the telephone wires.

One can still go slowly on skis in the winter sun
through brush where a few leaves hang on.
They resemble pages torn from old telephone directories.
Names swallowed by the cold.

It is still beautiful to feel the heart beat
but often the shadow seems more real than the body.
The samurai looks insignificant
beside his armour of black dragon scales.

Tomas Tranströmer
1966
övers. Robert Bly

Översättningen finns i 20 poems. Redan vid den här tiden fanns det en till amerikansk poet som översatte Tranströmer. Numera finns alla hans dikter tolkade på engelska, många av dem i flera versioner.
Han ska vara översatt till mer än 50 språk numera. Men man får väl anta att han på de flesta av dem bara finns i urval.

(originalversionen:

Efter någons död

Det var en gång en chock
som lämnade efter sig en lång, blek, skimrande kometsvans.
Den hyser oss. Den gör TV-bilderna suddiga.
Den avsätter sig som kalla droppar på luftledningarna.

Man kan fortfarande hasa fram på skidor i vintersolen
mellan dungar där fjolårslöven hänger kvar.
De liknar blad rivna ur gamla telefonkataloger -
abonnenternas namn uppslukade av kölden.

Det är fortfarande skönt att känna sitt hjärta bulta.
Men ofta känns skuggan verkligare än kroppen.
Samurajen ser obetydlig ut
bredvid sin rustning av svarta drakfjäll.


eller i en annan engelsk tolkning, av Robert Fulton:

After Someone’s Death

Once there was a shock
that left behind a long pale glimmering comet’s tail.
It contains us. It blurs TV images.
It deposits itself as cold drops on aerials.

You can still shuffle along on skis in the winter sun
among groves where last year’s leaves still hang.
They are like pages torn from old telephone directories–
the names are eaten up by the cold.

It is still beautiful to feel your heart throbbing.
But often the shadow feels more real than the body.
The samurai looks insignificant
beside his armor of black dragon scales.

Den här finns i 2006 års The Great Enigma där Fulton har tolkat varenda Tranströmer-dikt.)

Inga kommentarer: