tisdag 4 oktober 2011

Adonis - always the bridesmaid


Plötsligt,
omringar nattväktarna luften
och avbryter stigarnas kuttrande
de knäcker trädens nackar och trampar ner rosorna

- Vad är ni rädda för?
- För allting. För böcker och kif, hasch och bläck,
hanen och honan, dagen och natten...

Spekulationerna har startat inför Den Stora Årliga Litterära Pseudohändelsen. Adonis toppar en av vadslagningslistorna.
Det måste vara segt att vara Adonis ibland. 50 veckor om året så bryr sej ingen om honom och de flesta som läser honom läser honom bara för att de ska kunna säja att de har läst honom om han nu skulle gå och få det där priset. Om man går efter bokbloggar så blir dessa läsare sällan imponerade (3 av 5 stjärnor).

Ändå är han en riktigt bra poet: "Han ska förse bokstäverna med tecken/som kommer att avslöjas i sin tid/ty han och tiden är två barn i samma säng//Poesin stiger ur sin fålla/Härska som ni vill, o galaxernas moln/min dikt tar på sig sin kaftan/med välavvägda ord med hjärtats/matematik"//Visst kan du vara poet här/mellan gården och fängelset/mellan Imozar voch Tanger/mellan Asilah och Agadir/[...]Min dikt tar på sig sin kaftan/rytmen är blodet som forsat i nuets ådror"
(ur en dikt i Den förälskade stenens tid (övers. Hesham Bahari))

4 kommentarer:

Spiring sa...

Man ska aldrig säga aldrig, men jag skulle bli förvånad om priset går till Adonis. Det skulle ju vara att gynna Alhambra som gett ut av Per Ahlmark icke godkända författare. Större än så är nog inte kultur-Sverige.

Att Alhambras utgivning till en helt överväldigande del varit en enorm kulturgärning (som tyvärr inte haft det genomslag den förtjänar) gör att åtminstone jag kan ha överseende med en del fläckar i utgivningen. Men det är ju jag det.

Petter Malmberg sa...

Även om recensionerna av Per Ahlmarks memoarer har varit förvånansvärt vördnadsfulla (speciellt Lena Anderssons fick mej att höja på ögonbrynen) så vet jag inte om hans inflytande är så stort. Nu har jag inte så benhård koll på Alhambras utgivning så jag vet inte vilka författare du menar.

Spiring sa...

Per Ahlmark får, som den tydligaste representanten för en speciell tendens i kultur- och den politiska debatten, i detta sammanhang symbolisera denna tendens snarare än att han personligen har det inflytandet. Tänk pastorsadjunkten Arf Syndberg i Jubelvår och hans Golgata-gossar, mässandes "ren het ren het ren het". Vet inte hur många vår tids Golgata-gossar egentligen är, men de är högljudda och inflytelserika.

När det gäller Alhambra menar jag deras utgivningar av arabiska författare och verk i stort. Världslitteratur som inte så många andra svenska förlag tagit itu med.

Petter Malmberg sa...

Är de inte högljuddare än de är inflytelserika?
Men det är ett fint exempel av en av Ahlmarks favoritförfattare.