Umberto Eco skriver någonstans om att föra över verk till nya former. Han har då som exempel att man kan tänka sej Illiaden som serietidning. Detta läggs fram som om det vore närmast absurt. Men mitt första möte (som jag kommer i håg) med våra trojanska vänner var när jag läste Illustrerade klassikers version av eposet. (På senare år har Eric Shanower gjort en mer ambitiös variant i sin Age of Bronze)
Illustrerade klassiker var en tidning som publicerade serieidningsversioner av klassiska romaner och noveller. Den har funnits i ett par omgångar i Sverige. Men de jag läste som liten var nog från 60-talet.
Bland dem jag minns bäst var "Guldbaggen", "Resan till jordens medelpunkt" och "Jekyll och Hyde". Men också att titlarna på de man inte läst var mer lockande än de faktiska serierna. Dessa var oftast rätt klumpiga adaptioner.
Det finns sådana här adaptioner med konstnärliga ambitioner. Som Jasons Järnvagnen eller den tidigare nämnda Age of Bronze. Men många är grova överföringar av från början populära verk. Såsom en vansinneslång version av Pestens tid av Stephen King som det också finns något album av på svenska. Eller den enligt allt att bedöma gräsliga Stolthet och fördom-serien.
Do androids dream of electric sheep (Androidens drömmar, mer känd som Blade Runner av Philip K. Dick har blivit seriealbum förut. Men Boom!(sic) Studios nya version som kommer att ges ut i 24 nummer är av en egen sort. Serien presenteras som "the complete text of" Androidens drömmar "presented in graphic form."
Serien tecknad av Tony Parker har alltså romanens fullständiga text uppbruten i paneler (rutor) med en del av dialogen i pratbubblor och texten i textplattor. Även "he said" och "she said" finns med i texten. En udda hybrid av adaption och illustrerad version.
Att detta inte är det normala tillvägagångssättet är förståeligt. Detta är väl svårt att se som annat än kuriosa. Och för den som köper alla tidningarna, en rätt dyr sådan. I ett försök att göra tidningarna mer lockande för köpare så har varje nummer "backmatters", extramaterial. I första numret finns en essä av den brittiske serietidningsförfattaren Warren Ellis. Som i (den avbrutna) andra Desolation Jones-historien skulle ha utgått från Philip K. Dick. En del Dick dyker också upp i hans newuniversal. Andra numret lär ha en essä av Matt Fraction, som skrivit bland annat Casanova.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar