John Barleycorn

På en av affischerna till filmen Wicker Man finns en flätad huvudmask (se längst ner på inlägget). Omslaget till new folk-samlingen John Barleycorn Reborn. Dark Brittanica har en liknande mask. Om det är en John Barleycorn-mask eller en liknande figur kan jag inte säja säkert.

"John Barleycorn" (ibland "John Barleycorn must die") är en gammal brittisk folksång. Som de flesta såna har den en rätt invecklad historia och flera varianter. Den tidigaste upptecknade varianten är från 1500-talet. Intressant i sammanhanget är att det finns delade uppfattningar om huruvida John Barleycorn är en förkristen figu eller ej. Det finns de som menar att berättelsen är en kompromiss mellan kristna och hedniska traditioner.

John Barlycorn är barley, kornet förkroppsligad. Visan berättar om hur sädesslaget behandlas såsom om det vore en person som fick samma behandling. De gräver ner stackars John Barleycorn i marken. Men han återuppstår, bara för att få utstå ytterligare nesligheter: "They hired men with sythes so sharp/to cut him off at the knee/they rolled him and tied him about the waist/and used him barbarously". I den version som The Johnstons sjunger (en av de bästa inspelningarna) så varierar perspektivet. Så i slutet när John Barleycorn dricks upp och pissas ut beskrivs i jagform (och hos Johnstons ligger den kvinnliga bandmedlemmens röst överst i den här versen vilket ger en intressant gendertwist till det hela): "The barley grain is a comical grain he makes men sigh and moan/For when they take a glass of me they forget their wives at home/The drunkard is a dirty man and he uses me worst of all".

Förkroppsligandet, personifieringen av ett material finns på många andra ställen än i "John Barleycorn". En liknande variant finns i sjätte boken av Den äventyrlige Simplicissimus(1668) skriven av Hans Jacob Christoffel von Grimmelshausen. Där börjar papperet som Simplicissimus är på väg att torka sej med ute på dasset att prata. Det berättar historien om sin tillkomst från frö till papper. Först gräver bönderna ner honom och hans kamrater med liknande beskrivningar som i John Barleycorn. Också här är öl ett av målen men vår vän papperet får utstå flera prövelser: "samma dag blev jag såsom väl bråkad och skäktad överlämnad till några gummor och unga pigor, vilka nu lät mig utstå de värsta kval jag dittills hade lidit. De rådbråkade mig nämligen så fruktansvärt på sina olika skäktor, att jag inte vågar tänka på det."

"John Barleycorn" är en av de populärare gamla brittiska balladerna. Att samlingen John Barleycorn Reborn är döpt efter sången och att den innehåller ett par versioner av denna är typiskt. (Den engelske serietidningsförfattaren Warren Ellis blev påverkad av samlingen till att låta the Green Goblin sjunga "John Barleycorn" i ett nummer av Thunderbolts.

Det finns en stor mängd inspelningar av låten. Den mest kända är kanske den av Traffic. Den ovan nämnda med The Johnstons är min favorit. En annan bra är en vrålande version med Young Tradition. Men dessa finns inte på internet (utom Traffics men den är inte särskilt bra). John Renbourn Groups version må låta lite mesig, att det är ett blodigt mord som beskrivs hörs inte direkt, men är nnars rätt vacker.