De bästa seriealbumen

Tom Spurgeon har på The Comicsreporter uppe sin en lista över 2008 års bästa serier. Det kan kanske tyckas lite sent. En stor mängd bästa-listor kan man hitta i Dick Hyacinths meta-lista. (Hyacinths diskussion om listor kan vara intressant även för den som inte är road av serie-mediet.) Men Spurgeons The ComicsReporter är en av de bästa serietidningssidorna på nätet vilket gör hans lista lite mer intresant.

Spurgeons lista har fyra kategorier (fast en kategori har bara en bok så) och börjar med utgivningar av äldre serier. Där jag bara läst en av böckerna: Rory Hayes: Where Demented Wented. Rory Hayes har kallats för serierna Daniel Johnston. En av Robert Crumbs favorittecknare. Idag har väl lite det nya hos Hayes falnat- varje Galagoläsare skulle känna sej rätt hemma; även om Hayes är några varv mer obscen. De små skräckberättelserna är bäst.

Flera av volymerna i den här lista är fortsatta utgivningar av serier som redan är i gång. Charles Schultz Snobben, Tove Janssons Mumin(Moomin och den tredje volymen av Fantagraphics kompletta återutgivning av E. C. Segars Popeye: Let's you and him fight. Jag har de tidigare två volymerna. De är trevliga om än lite dyra och svåra att få in i bokhyllan.

I själva bästa serierna-listan finns 25 serier. Bland vilka jag verkligen skulle vilja ha den där Kramer's Ergot 7 som förutom att den inte går att få tag på här ändå kostar 125 $. Ett pris som gjorde att antologin fick uppmärksamhet också från delen av seriebloggosfären som egentligen bara bryr sej om utklädda män och kvinnor som sparkar varandra i ansiktet. Också den Tony FitzPatrick-volym som är andraplaceringen på Spurgeons lista, och vars omslag illustrerar detta inlägg, är en bok som verkar intressant.

Mainstream-serierna tar en större plats av samtalet om på nätet än de ofta intressantare alternativ- och konstserierna. Spurgeon beklagar i sin kommentar till listan detta och skriver: "As a group, writers on comics in 2008 expended more energy giving writers like Grant Morrison the most flattering read possible"..."than they spent, say, diving into the particulars of Lynda Barry's collage-influenced style" och han fortsätter rada upp fler verk utanför mainstream som han anser fått för lite uppmärksamhet. En av de få av serierna på listan som står i min bokhylla är Lynda Barry's What it is i fråga. Möjligen borde man ta upp den närmare. Men jag har sett intressanta recensioner av den. Och de har jag hittat genom Spurgeons sida- så lite så överdriver han.

En av de andra serierna jag har läst på listan är Spurgeons 25:e-plats: Grant Morrisons All-Star Superman, en av två mainstream-serier på listan. Verket har fått osannolika proportioner i bloggosfären. Men det har inte skrivits lika mycket om de i Sverige så jag lär i den snara framtiden skriva om de två All-Starböckerna även om det gör mej till en del av problemet.

Ettan på Spurgeons lista är Acme Novelty 19 av Chris Ware (Jimmy Corrigan). Jag kommer inte att läsa serien förrän den ges ut i samlad form. Men det senaste numret har sett intressant ut.