I
High fidelity, både i romanen av Nick Hornby och i filmen av Stephen Frears (jag har bara sett filmen, varför läsa en bok när den finns som film), så spenderar de dagen i skivaffären genom att sätta ihop Topp 5-listor. Huvudpersonen fortsätter att beskriva sitt liv genom dessa listor även i resten av historien.
Bland listorna (som så vitt jag förstår är ännu fler i romanen) finns de fem bästa låtarna om döden (utan att ha med "O Death" med Camper van Beethoven, underligt nog) de fem musiker som kommer att skjutas när musikrevolutionen kommer och i en scen där hjälten säjer att han "feel kind of basic today": de bästa fem första spåren på första sidan av ett album (han väljer "Janie Jones" med Clash, "Lets get it on" med Marvin Gaye, "Smells like Teen Spirit", "White Light/White Heat" med VU och en låt av Massive Attack - listan hånas med rätta av hans kamrater)
I alla fall - jag känner mej också rätt enkel denna fredagsmorgon. Så här kommer min lista över Top 5 spår ett på sida ett:
"Creep in the cellar" med Butthole Surfers från
Rembrandt Pussyhorse"Mercy Seat" med Nick Cave & The Bad Seeds från
Tender Prey"Lather" med Jefferson Airplanes från
Crown of creation"Teenage Riot" med Sonic Youth från
Daydream nation"Amsterdam" med U.N.P.O.C. från
Fifth column(Det är antytt i filmen att huvudpersonens ständiga listgörande är, om inte en orsak till, så åtminstone ett symptom på att han är en omogen skitstövel. Det här är mitt femtionde inlägg i listkategorin.)
2 kommentarer:
Oj, jag som älskar Topp-5 listor...
Lite kul att som småbarnsmorsa kunna få epitetet "omogen skitstövel" visserligen, går det? ;-)
Småbarnsmödrar bör samma rätt att vara omogna skitstövlar som alla andra.
Det är väl emellertid inte listorna i sej som utgör hans sämre sidor i filmen.
Själv är jag också rätt förtjust i listor.
Skicka en kommentar