BOKMANIA har startat ett meme om ens födelseår och vad som hände då litterärt sett. Jag är då född 1974 även om jag ser mycket yngre ut.
Glas av Derrida kom ut.
Miguel Asturias dog. Läs Presidenten.
Nobelpriset 1974 var en skandal som priset aldrig rikrigt återhämtat sej från. Två av akademiens egna ledamöter tilldelades priset (man får anta att de övriga sexton fick sin del av kakan.) På fliken till Ivar Lo-Johanssons Furstarna (utgiven 1974 förresten) citeras Bertil Palmqvist apropå den närmast föregående boken: "Det har...spekulerats om ett svenskt nobelpris snart igen. Det är naturligtvis Ivar Lo som ska ha det." Och det skulle han naturligtvis haft.
Debut: Bruno Kurt Öijer debuterade nästan 1974. Den första diktsamlingen Sång till anarkismen kom 1973 på det lilla Poesiförlaget. Förlaget var knutet till den poesitidningsrörelse Öijer tillhörde. Så när han 1974 kom ut med första diktsamlingen på Wahlström & Widstrand startade en svekdebatt. En del menade att han hade gömt undan de bättre dikterna till det större förlaget. Fast bägge samlingarna är usla.
Födda: Jens Lapidus och Camilla Läckborg (som för min del lika gärna hade kunnat gå ofödda.)
Bland de som åtminstone finns på min attläsalista är tyskan Juli Zeh. Rasmus Gran är född 1974 om serietecknare räknas.
Inlägg
4 kommentarer:
Aj, aj, aj, Petter! Man får inte önska någon ofödd - det är över gränsen.( ;-D ) Annars håller jag med om det mesta du skriver. Asturias! Jag har en viss svaghet för latinamerikanerna.
Med att de lika gärna kunnat gå ofödda menade jag snarare att de inte intresserar mej och därmed inte deras födslar än någon önskan att utradera de från jordens yta.
Asturias är bra. Inte bara Presidenten utan det mesta jag läst av honom.
Missade Öijer, Läckberg och Lapidus. Är född samma år!
Öijer var ju också något av en tolkningsfråga.
Eller kanske fusk från min sida.
Det finns ju inte så många välkända författare födda 74 än.
Hade vi varit författare hade de kallat oss unga.
Skicka en kommentar