Dollhouse är en amerikansk TV-serie skapad av Joss Whedon som också låg bakom Buffy och Firefly/Serenity. I Sverige går den på TV400. Den handlar om en hemlig organisation som har låtit radera flera människors personligheter. Dessa dockor kan sen inpräntas med nya personligheter och karaktärsdrag. Serien följer framförallt en av dckorna: Echo spelad av Eliza Duschku.
Det är lite som om man skulle blanda den gamla brittiska serien Prisoner med TV-versionen av Nikita och valfri japansk tecknad film med robotar i kammarjungfruuniform.
Vilket kanske får det att låta roligare än det är. Serien är rätt krystat. Den ska delvis ha gjorts för att visa att Duschku, som i varje avsnitt spelar en ny personlighet har en större bredd än man tror. Snarare visar den att det har hon inte alls. En del av de andra skådespelarna klarar identitetsförändringarna bättre.
Serien gick dåligt i starten men anhängarna väntade på en sjätte episod skriven av Whedon själv som skulle vända skutan rätt (denna går nästa söndag på TV400). Och den mottogs väl också lite bättre. Serien har vridit och vänt på konceptet mer i de senare avsnitten. Säsongsfinalen fick ett rätt gott mottagande.
Trots detta hade alla räknat med att serien skulle läggas ner efter första säsongen. Men mest pågrund av goda tittarsiffror på Hulu (en se TV på nätet-kanal) och bra DVR-resultat har serien nu förnyats. Fast med halva budgeten.
Det jag har sett av serien har varit rätt dåligt. De som gör den lever i en värld där alla låtsas vara någon annan dagligdags. Så att temat appelerar tll dem är förståeligt. Men konceptet lyckas inte riktigt slå an för min del. Och seriens syn på sexualitet gör mej lite illa till mods (vilket en del menar är meninge, men jag tycker det är för halvdant gjort för att bli annat än tam eploitation). Serien saknar också den känsla av att vara något nytt som till exempel Buffy hade.
Själv har jag, för att få min dos trash-tv, börjat se om Buffy the Vampire Slayer från början.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar