Läst i december

César Aira - Fri flykt framåt
Volym med tre kortromaner av Aira. Jag har läst en kortroman av Aira tidigare: Litteraturkonferensen. Som jag tröttnade på trots att den innehöll en armé bestående av kloner på Carlos Fuentes. Men de i den här tyckte jag bättre om.

Anne-Marie Berglund - Raserier
Novellsamling.

Therese Bohman - Den drunknade
Debutroman. 

Sara Danius - Husmoderns död
Samling med essäer och recensioner.

Else Lasker-Schüler - Dikter & Porträtt
Dikter."Jag är en färggrann bilderbok/I ditt knä." Övers. Peter Handberg

Alejandro Leiva Wenger - Fakta
Tre pjäser.

Melisa Machado - Den röda sången
Senaste boken i Lyrikvännens Lilla serien. Uruguyansk poesi. "Vintern i fåglarnas buk./Kölden i det fuktiga brödet./Och din tunga i febern." Övers. Magnus William-Olsson

Grant Morrison (text) och flera (bild) - The Multiversity 
Metafiktiv superhjälteserie. Varje kapitel är tecknat av olika tecknare. "flera" är alltså ingen pseudonym. Bilden nedan är tecknad av Ivan Reis.

Søren Ulrik Thomsen - Skakad spegel
"Som ung vaknade jag varje morgon/med världen strömmande emot mig/som en gnistrande gata./Nu måste jag kliva upp i vintermörkret/och bit för bit hämta in den/på mina smala ben." Övers. Jonas Rasmussen
Dansk diktsamling.

Lemmy Kilmister 1945-2015

The Watcher med Hawkwind
"You're very small from way out here/The last thing you will feel is fear/I gave you the chance to do the right thing/I gave you the chance to do the bright thing"

"The Watcher" var den första sång Lemmy Kilmister skrev för bandet Hawkwind. Den finns på deras skiva Doremi Fasol Latido från 1972. Lemmy spelade senare in sången med Motörhead.

En av sångerna på Doremi Fasol Latido är inspirerad av en dikt av sf-författaren Michael Moorcock. Moorcock samarbetade ibland med bandet.
Det finns en sf-roman av Moorcock och Michael Butterworth kallad The Time of the Hawklords om Hawkwind. Det vill säja: den säjs vara skriven av Moorcock och Butterworth men Moorcock tog avstånd från boken och sa sej inte ha varit med och skrivit den. Endast några idéer i den är hans. 
Lemmy kallas för Count Motorhead i boken.

Citerat från veckans läsning

"Och som uppmuntran när jag sade: - Jag tror inte att någon kommer att vilja ta in en artikel av mig mer, svarade han: - Struntprat, du ska bara säga till chefredaktören att du har intervjuat gud och att hon är rödhårig och går med gröna silkesstrumpor!"
ur Ja av Suzanne Brøgger, övers. Ann-Mari Seeberg

"För sanningen är att han fick synen tillbaka, och vad ska jag göra åt det, sanningen skiter i vad som är sannolikt."
ur 127 i Fakta av Alejandro Leiva Wenger

Panache

"En aldrig utgiven men uppsatt och panachemärkt roman av Vladimir Nabokov sprider förvirring i katalogen. 'Inbjudan till halshuggning' skulle den ha hetat[...]men den tycks ha dekapiterats på korrekturstadiet"

ur Panache: Ett stycke förlagshistoria av Magnus Bergh

När Panacheserien fyllde 65 år så gav Bonniers ut detta lilla häfte. Som till en stor del består av en lista på alla böckerna i denna Panacheserie.
Som är en serie med ny utrikisk litteratur som Bonnier ger ut. Antalet böcker som hade kommit ut i serien när broschyren gavs ut var 288 . Jag har runt 30 av dessa. Jean-Philippe Toussaint, Jenny Erpenbeck, Simone de Beauvoir, Jean-Paul Sartre, Gerald Murnane och många många fler.

Panacheserien är en utmärkt serie. Det här häftet om serien är väl inte den mest nödvändiga av volymer i ens bibliotek. Men den tar inte så mycket plats.

Sista luckan: Ord & Avsikt

"Det är redan kallt och vinter. Nu när det ljusnar ser jag snöflingorna utanför fönstret. Det är söndag i december och jag sov oroligt med långa vakna perioder i natt ty nu på morgonen skall jag börja skriva ut denna bok."
ur förordet till Ord & Avsikt av Jan Myrdal

Jag fick Jan Myrdals Ord och avsikt i julklapp en gång i tiden. Men jag kan inte ha fått den nör den var ny. För jag har ett klart minne av att ha fått den i Kivik och boken kom ut 1986 medan vi flyttade till Kivik först i början av 90-talet. Och så hade det kanske varit en underlig julklapp att ge till en tolvåring.

Boken skiljer sej lite från Myrdals textsamlingar som Skriftställning och Söndagsmorgon. Den här undertiteln "Ett resonemang". Flera av texterna i boken har varit publicerade i tidningar och tidskrifter men de är här omarbetade. Mer än omarbetade: "de kan förekomma på annat håll i flera och därtill sinsemellan motsägande versioner." De har bearbetats om för att ingå i ett komponerat resonemang.

Myrdal skriver om sitt förhållande till modernismen och om varför han lät Jan Myrdal i En annan värld bo på Riverside Drive 450 och inte på Riverside Drive 449 och mycket annat.
Det är en av Myrdals bästa böcker. Och en av hans vackraste.
Och med den avslutar vi årets kalender. (Ord och avsikt finns tyvärr inte på Runeberg.)

Den här luckan hade passat bättre en söndagmorgon det hade den

"Inför nyår, liksom under svår bakfylla eller i vanlig födelsedagsdepression tränger de goda föresatserna på. Själv vaknade jag i morse med beslutet att söka öka min korruptibilitetströskel.
  Det är ett vackert ord. Jag har just skapat det."
ur Söndagsmorgon av Jan Myrdal

Åren 1963-1964 hade Jan Myrdal en krönika i den numera nedlagda Stockholms-Tidningen på söndagarna. Ett urval av dessa, lite mer än hälften, gavs ut i boken Söndagsmorgon.
Söndagsmorgnarna är en lite mjukare föregångare till texterna i Skriftställning. De har överlevt tidens tand väl.

Andres Lokko skriver om boken att "När jag sätter mig och än en gång läser om Myrdals texter i antologin Söndagsmorgon[...]framstår de som så fruktansvärt moderna, så nödvändiga." (ur "Jan Myrdal 80 år" i 1999~2009)

Lokko verkar ha samma pocketutgåva som jag har. Då han sen citerar ur en text från Nordisk trio som också finns med i den utgåvan.
Söndagsmorgon finns också utgiven tillsammans med romanerna Rescontra och Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell i samlingsvolymen Samtida. Det var där jag först läste den. Samtida var min första Myrdal.

I Stockholms-Tidningen hade Myrdals söndagsmorgnar ett slags verser som rubriker gjorda av Thomas von Vegesack. De finns inte med i boken. Men jag har skrivit in dem i mitt exemplar. Samt i länkarna nedan till några av de bästa texterna ur boken på Runeberg:


Om en amerikan som fick 1 000 000 dollar för att förverkliga sina ideal och om hur illa det gick.

Främmandet står i dörren och det gäller att välja mellan att vara tölp eller helt enkelt lymmel.

Om glädjen att inhösta en bergsäker vinst utan att egentligen tillgodogöra sig den.
Lokko citerar ur den här i sin text till Myrdals 80-årsdag.

Det är en konstig tid då satiren blir en livsform och skändligheterna faktiskt kommer med posten.

Varunder vår hjälte överfalls av ett oväder och tillvarons dialektiska mönster framträder.

Björklöv, sol, blå himmel samt en god portion tur - kom inte och säg att vi inte gillar Sverige.

Om värdet av idealism inom och utom näringsfånget. Om en natt i helvetet och om nyttjan av att bedja.

På Sankt Mickels dag. Om sättet att sluta serier, feuilletonistens avsked samt vad som kan sägas i stället för program.
Den sista söndagsmorgonen.

Ett femtiotal

"Lagom till jul (frid på jorden och människorna en god vilja) gavs amerikanska djurskyddsföreningens årliga hedersmedalj åt en legionär i Franska främlingslegionens trettonde Demie Brigade. Han hade burit bort en trött åsna ur stridsområdet och därmed givit bevis på sitt goda hjärta och sin stora medkänsla. I telegrammet stod ingenting om vad som hänt med de trötta människorna. Det är också utan större betydelse. Häng dem, spräng dem, skjut dem och tortera dem. Lägg svält och förtryck därtill. Krydda med vackra ord och stora ceremonier. De tål."
ur "Den perversa djurvänligheten" av Jan Myrdal

Ett femtiotal av Jan Myrdal gavs ut i serien gidlunds/KRITIK 1972 som en av de tre första böckerna i serien (de andra två var en samling med svensk socialistisk litteraturkritik och Lars Gustafssons Kommentarer). Den innehåller texter Myrdal skrev på 50-talet. Myrdal hade debuterat på 50-talet men hans stora genombrott kom först i början av 60-talet. ("Sextiotalet hade för mig varit en obehaglig period av beröm." som Myrdal skriver i förordet till Skriftställning 5.) Under 50-talet låg han så att säja i ofas med tidsandan. Femtiotalet i titeln är ett annat än det officiella.

Ett femtiotal innehåller artiklar, noveller och dikter. Här finns teman Myrdal kommer att utveckla senare. Det är en bra samling. Och verkar ha varit populär när den kom ut. Så jämför till exempel Ivar Lo-Johansson sin bok Statarskolan i litteraturen med den i en intervju. Den kom ut i en pocketutgåva för några år sen. Som fortfarande finns att köpa på nätet.
Den finns också på Runeberg. Några av de bättre texterna är:
En liten historia
Novell.

Det radikala och det mänskliga
Om humor och medmänsklighet.

Dagsmarscherna
Dikt.

En berättelse om Heinz som sköts i fälttåget andra år

Eulenspiegel, en gycklare?

Det funktionella avträdet
Myrdal argumenterar för att det asiatiska avträdet, med hål i golvet, bör ersätta den underlägsna europeiska toalettstolen.

Lucka på tvärs

På tvärs av Jan Myrdal är den tjugoförsta och senaste skriftställningsvolymen.

Jag skrev om den när den var ny 

HÄR.

Urval

"Det mer renhjärtade revoltörerna i landet har åter tagit upp den principfasta kampen mot granen och glittret och stearinljusen och dopp i grytan och sötgröt med mandel och smörgrotta. Så vill de befria förortsfolket i sovstäderna.
  Men så vill inte folket bli befriat ty hittills har revolutioner i verklighetens värld genomförts just för att alla skall kunna doppa i grytan"
ur "Nu blir det jul igen!" av Jan Myrdal

Citatet ovan är ur en artikel som jag citerade ur redan bakom lucka 8 i vår skriftställningskalender. Men artikeln återkommer i den tjugonde skriftställningsvolymen. Då det är ett urval ur Jan Myrdals texter från 1957-2007.

Jag skrev om detta urval (Och om ett urval texter av Stig Larsson) HÄR.
Jag var inte helt nöjd med urvalet. Det lutar hårt åt den politiske debattören Myrdal och åt de senare texterna.
Men när jag nu bläddrar i boken som jag köpte i år på Black friday så kan jag tycka att den ändå inte är så dålig. Det är alltid svårt att göra ett urval. Fortfarande tycker jag att det är sidor av Myrdal som inte riktigt kommer fram. Och framförallt är Skriftställning 1-3 och Söndagsmorgon alltför dåligt representerade.

Citerat från veckans läsning

"ALI Jamen såhär: Stålmannen läser ju skitsnabbt, han bara tar en bok och bläddrar såhär - brrrr - klart! Han är snabb som en häst om inte snabbare, så, ja - du har rätt, det är en väldigt bra metafor.
ALVARO Vilken jävla metafor?
ALI Den du sa.
ALVARO Jag sa 'skåda inte given häst i munnen'.
ALI Precis, fast Stålmannen skulle göra det."
ur Författarna i Fakta av Alejandro Leiva Wenger

"Jag är en färggrann bilderbok/I ditt knä."
ur "Hemlängtan" i Dikter & Porträtt av Else Lasker-Schüler, övers. Peter Handberg

Det odelbara ordet

"Den nya tekniken vidgar den reella tryckfriheten. Samtidigt strävar kapital och stat att inskränka den formella tryckfriheten."
ur "Att slå vakt om tryckfriheten" av Jan Myrdal

Det odelbara ordet: Texter om yttrande- och tryckfrihet och rasism är liksom Det nya Stor-Tyskland en temavolym. Som också har med en del äldre texter. Merparten av artiklarna är emellertid från 90-talet. Boken kom ut 2002.

Här finns en del texter som hör till Jan Myrdals mest kontroversiella. Om man är road av sånt.
Texterna kretsar kring ämnen som minst sagt är aktuella i dag.

Boken finns inte på Runeberg.

Jan Myrdal och August Strindberg

"I svensk intellektuell offentlighet är det nu med den döde Strindberg som med svinet i fransk kokkonst; allt kan användas utom skriet."
Ur "Strindbergsgala för yttrandefriheten" av Jan Myrdal

Titeln på Jan Myrdals I de svartare fanors tid är en anspelning på August Strindbergs roman Svarta fanor. Och ungefär hälften av boken ägnas åt Strindberg.

Myrdal jämförs ofta med Strindberg. Per Wästberg skriver någonstans om hans livslånga försök att härma Strindberg.
Och Myrdal har skrivit mycket om Strindberg. Bland annat en hel bok, Johan August Strindberg (2000). Och gett ut ett urval med Strindbergs texter: Ordet i min makt: Läsebok för underklassen (1968).

Ordet i min makt gavs från början ut på Pan Original precis som Myrdals tidiga skriftställningsvolymer. Den hade också samma typsnitt på rubriker som dessa. (Detta är ett utmärkt urval som gavs ut på nytt för ett par år sen, dock saknade den utgåvan originalets visuella likhet med skriftställningsvolymerna.)

Och flera av Myrdals böcker kan säjas ha varit inspirerade av verk av Strindberg. Jubelvår av "Det lycksaliges ö", Rescontra av En blå bok, Rapport från kinesisk by av Bland franska bönder, Barndom av Tjänstekvinnans son.
Men dessa sinsemellan rätt olika böcker har också flera andra inspirationskällor. Myrdal är mer än en Strindbergs-epigon.

Strindberg har emellertid spelat en viktig roll för Myrdal. "Men i Strindberg läser jag. Hans språk är ofta slarvigt. Mycket av vad han säger är felaktigt. Annat är passerat. Men han är inte död. Han är - precis som Heidenstam såväl som Svanberg sagt - en barbar. Han förmår inte tala de civiliserade språk. Han är rå. Han hatar så skönt." (ur "När August vaknar" i Skriftställning 3)

I de svartare fanors tid går fortfarande att köpa på nätbokhandlarna. Och finns på Runeberg.
Några av de bästa texterna ur boken:
En exemplarisk fasförskjutning: Strindbergs modernitet

Exemplet Rølvaag. Invandrarförfattaren; tvärstopp över eller mitt emellan
Om en norsk författare som påverkade Vilhelm Mobergs Utvandrarna.

Brecht
Om Brecht.

Ture Nermans bok om Cyrano de Bergerac

Edmond Rostand heter han vars "glänsande men rätt ytliga heroiska komedi Cyrano de Bergerac vid sin premiär[...]1898 jorde en succés nästan utan like i teaterhistorien". Detta enligt Ture Nermans Cyrano de Bergerac. Och, ja det ska stå "jorde". Nerman var en anhängare av en stavningsreform som han själv hittat på. Hade han fått som han velat hade vi bott i Svärge.

Enligt Nerman så hade Cyrano en stor näsa. Men till skillnad från pjäsfiguren så var han stolt över sin näsa. Och hos månfolket blir också gossebarn med för små näsor snöpta.

Förutom boken om månresan så skrev Cyrano främst pjäser. Moliere själv ska enligt Nerman ha stulit en scen ur en av hans komedier. Den med "Vad hade min son på galejan att göra" (bägge bygger troligtvis på en antik förlaga - något som borde ha varit känt redan när Nerman skrev sin bok om Cyrano (1919)).

Intressantare än hans komedi verkar hans enda tragedi vara. Denna heter "La mort d'Agrippine". Särskilt karaktären Sejanus. Nerman citerar ur en monolog ""Mitt namn - i jältars (sic) krets, min vän, helt visst du fann det,/om min hr ättefar bränt Rom och skövlat landet./Men mina fäder drog som hyggligt folk omkring,/och därför anses jag för en hr Ingenting" (Nermans översättning).

Annars ger boken intrycket att Resa till månen är Cyranos mästerverk.
Egentligen är en 92 år gammal bok inte den bästa av källor. Men den ger ändå en viss bild av Cyranos författarskap. 

Jag har boken i en utgåva av Nermans samlade skrifter (III 1). Nerman var en först socialdemokratisk, sen kommunistisk och slutligen återigen socialdemokratisk journalist. Han var bland annat redaktör för den anti-nazistiska tidningen Trots allt.
(Repris från januari 2011. Jag har boken stående bredvid Resa till måne och inte på N då jag inte har några fler böcker av Nerman. Jag har länge tänkt läsa mer Nerman. Han har spelat en stor roll i svensk litteratur. Cyrano de Bergerac skrev också ett slags öppna brev som på sin tid var populära .)

Resa till månen av Cyrano de Bergerac

"- Då man skrivit vers, tar författaren dem till Penningverket, där kungadömet edsvurna poeter håller sina sammanträden. Här sätter dessa officiella granskare styckena på prov, och om de bedöms ha god halt, taxerad man dem ej efter deras längd utan efter deras udd. Sålunda är den som dör av hunger aldrig annat än en grobian, och begåvat folk lever alltid gott."
övers. Leif V. Gustavson

Citatet ovan är en beskrivning av hur valutasystemet funkar på månen. Där man betalar med verser. Våra hjältar har ett par bra sonetter så de kan klara sej ett bra tag.

Detta i Cyrano de Bergeracs Resa till månen där författaren själv har huvudrollen. Numera är Cyrano de Bergerac mest känd genom Edmond Rostands pjäs om honom. Den där den stornäste Cyrano skriver kärleksbrev åt en med en vackrare näsa. Men han skrev själv böcker och pjäser.

Som Resa till månen som först kom ut 1657. Där han färdas till månen. Författaren försöker först ta sej till månen genom att binda många små flaskor med dagg kring sej. Solens värme drar flaskorna och vår hjälte till sej och han stiger snabbt mot himlen.
Detta första försök må ha misslyckats men visst är det mer poetiskt än vår tids raketer.

Cyrano de Bergerac kommer ändå till månen där han stöter på olika fantastiska saker. Som böcker man lyssnar på.
Då boken blev populär kom det en fortsättning kallad Resa till solen där vår hjälte bland annat möter Tommaso Campanella, författaren till Solstaten. Jag har ett utdrag ur boken i Sam J. Lindwall antologi Den fantastiska romanen 1 (Och den här senare getts ut i sin helhet på Lundwalls förlag Fakta & Fantasi).

Tysk lucka 2

"Det är med detta tigande i de offentliga medierna som med isen på Mälaren härutanför. Tystnaden lägger sig över landet när kylan kommer. Nyss porlade och kvittrade det – sommar eller höst, trettiotal eller sjuttiotal – så kommer frosten och det blir tyst. Knarrande tyst. Fast ibland när kölden riktigt knäpper till blir tystnaden dånande. Då när isen tjocknar dånar det om nätterna från sjön. Dovt och utdraget."
ur "En svensk tiger" av Jan Myrdal 

Det nya Stor-Tyskland skiljer sej från andra skriftställningsvolymer. Boken samlar texter av Jan Myrdal om Tyskland från mitten av 50-talet till tidigt 90-tal. Flera av texterna har funnits i tidigare böcker i serien. Nästan hela Tyska frågor finns med.

I "Att byta åsikter" i Tyska frågor (och här) skrev Myrdal att "Det är nödvändigt att ständigt förändra åsikt om verkligheten då verkligheten ju ständigt förändras. Alltså: Man förändrar åsikt för att bevara ståndpunkt! (Man måste springa fort för att kunna stå kvar på samma ställe!)"
I den här boken kan man se hur Myrdal gör detta (eller försöker göra detta) i frågor kring Tyskland.
Den går fortfarande att köpa på nätbokhandlarna.

Det nya Stor-Tyskland finns på Runeberg. Men inte bland skriftställningarna. Nedan är några av de bästa texterna i boken.
Det stora arvet
Utdrag ur "Anteckningar från den svenska litterära scenen" i Ord och avsikt.

Vad det tyska bondekriget eventuellt kan lära oss om Gudsriket på jorden och den besvärliga vägen dit
En Söndagsmorgon som inte är med i Söndagsmorgon (denna mening kommer att vara fullt förståelig efter att du läst lucka 23).

Att byta åsikter
Jag länkade till den här redan på Tyska frågor-luckan. Men då den nämns ovan kan jag väl länka den igen.

Okunnighet, medvetande och ansvar
Om vad man kände till om nazisternas massmord medan det pågick.

Tidens ålder

"Nej, julboksfloden är ett borgerligt elände nu som för hundra år sedan. Den ödelägger många löften i vår svenska litteratur. Tag Sven Delblanc till exempel. 'Samuels bok' var bra. Den var nödvändig. Men sedan började han skriva julbok på ämnet. Tunna ut. Dra i texten som ett kolakok. Detta står också att läsa i all hyllande kritik för den som vet att läsa kritik."
ur "Om litteratur och tidsvändor" av Jan Myrdal

En del referenser återkommer i Jan Myrdals författarskap. Titeln på den sextonde skriftställningsvolymen Tidens ålder är tagen från Paracelsus. Paracelsus hette egentligen Theophrastus Bombastus von Hohenheim (man kan förstå han föredrog en pseudonym) och var en läkare och mystiker som levde på 1500-talet. Urvalet Boken om homunculus och andra texter kom ut på Vertigo förlag för några år sedan. Paracelsus återkommer ofta i Myrdals texter. Senast i en text publicerad i veckan.

I romanen Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell så läser den unge Jan Myrdal Paracelsus. 
I Skriftställning 3 finns artikeln "Att veta sin tids ålder" från 1969. Där skriver Myrdal först att "Paracelsus hävdade att man måste känna sin tids ålder för att handla riktigt." Och sen "Visst hade Paracelsus rätt i detta med tidens ålder. Man kan inte handla målmedvetet utan att veta sin tids ålder. Men den är oss svår att bedöma. Själva är vi ju också mellanting. Formade i den tid vi själva bidrar att forma."
I en Skriftställning från 1982 (återtryckt i Den trettonde) skriver Myrdal att "Det går att se det verkliga skeendet och handla målinriktat. Man kan känna sin tids ålder, som Paracelsus sade."
Den förenkling som man ser här är symptomatiskt för utvecklingen av Myrdals politiska skrivande.

Förutom Paracelsus (som inte nämns i den artikel som gett boken sitt namn) finns fler referenser som man känner igen från tidigare böcker i Tidens ålder. 
Som Bertolt Brechts fråga om vad makten tar vägen efter att den utgått från folket.

Jag gillar att stöta på de här ställena i Myrdals skriftställningar. Som att möta gamla vänner.

Tyvärr finns inte boken på Runeberg.

Det var en sådan dag som aldrig återkommer

Det var en sådan dag med Gunder Hägg på spotify

Tore Berger är en svensk singer/songwriter. Mest känd för att ha varit med i Blå tåget. Som först hette Gunder Hägg.
I mitten av allt är en bok med Bergers sånger som kom ut 1989. Texterna åtföljs av noter och ackord tecknade av Kjell Westling som också var med i Blå tåget.
Förutom sånger Berger skrev åt Blå tåget innehåller boken sånger från hans soloalbum.

Sången på länken är från Blå tåget/Gunder Häggs tredje skiva Glassfabriken. Den avslutar boken.
"Jag såg med välbehag/på tingens alla former/Deras färger var ej illa/Det räckte mer än nog//Det är en ödets lag/att verklighetens normer/var nåt man lärde sig att gilla/långt hellre än man dog"

(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling i alfabetisk ordning.)

En annan ordning - Litterärt & Personligt

"På julafton glimmar de elektriska juleljusen i tusen sinom tusen fönster i allas våra förorter. Därbakom fönstren äter vi så magarna står i fyra hörn och en snibb och flottet rinner utefter mungiporna. Ty så gör vi även om vi låtsas annat. Någon dag på året tar vi oss rätt att inte lyda socialstyrelsens kostrekommendationer."
ur "Tom Tit och monstren" av Jan Myrdal

Den femtonde skriftställningsvolymen En annan ordning (1988) är den mest underhållande av de senare volymerna i serien. Om man i en del av dessa får vaska rätt noggrannt för att hitta fram till guldkornen så är En annan ordning intressant läsning boken igenom.

En anledning till detta går att hitta i undertiteln: Litterärt och personligt. Då Myrdals texter om detta åldrats bättre än hans politiska från de här åren.

Här skriver Myrdal om det svenska språket, August Strindberg, mat och mycket annat.
I boken finns några texter som hör till Myrdals mest kända. Som den om Dallas. Som många hänvisade till i artiklar kring den nya Dallas-tvserien häromåret (ja, det gjordes en ny Dallas-tvserie av någon anledning). Fast det verkade inte som om de hade läst den. Men man kan ju inte begära allt.
Eller den där Myrdal etablerar ordet tantsnusk. Den manliga varianten töntsnusk slog inte än på samma sätt.

Visst finns det ett och annat man kan invända mot i Myrdals olika resonemang här. Puddingbeviset i "Tönt och tantsnusk" håller till exempel knappast. Men med sin vänsterradikala variant av kulturkonservatism är det en mycket underhållande artikel.
Den och mycket annat i boken har jag läst med stort nöje. Och återkommit till flera gånger.

Något av det bästa i boken på Runeberg:
Om övningar i gränsöverskridande
Myrdal berättar om när han skrev en roman som medvetet var helt otryckbar.

Några bilder till liket vid August Strindbergs tredje död
Om några karikatyrer av Strindberg.

Åt helvetet med den sköna litteraturen!

Tönt och tantsnusk

Gandhi
Om filmen.

Revolutioner alltså, ost och vin därtill
"Problemfritt är det inte med livskvalitet. Antag att världsrevolutionen segrat till sekelskiftet. Kring år 2007 kommer sedan Château Margaux 1983 att nå sin höjdplatå. Ett tusental buteljer kanske då finns kvar. Om jag ännu lever borde en sådan butelj vara mig en värdig åttioårsdryck. Men den som lever får se hur fördelningen genomförs av Margauxkollektivet när penningväsende och stat upphävts." 

Om döden och vår enda - relativa - odödlighet

FiB/Kulturfront

"Och dopp i grytan är en lika helig rit som nattvarden. Fast den är äldre än nattvarden i vårt land. Vi är också fler som doppar än som begår HH nattvard. Men att leva på fläsk året om är på sitt sätt lika farligt som att leva på oblater. Det oavsett vad man tror om Frö och Jesus. Festen är äldre än gudarna och lever dem förutan."
ur "Svar" [på insändare] av Jan Myrdal i FiB/K 76:2, ej omtryckt i bokform

Som namnet antyder så är 14! den fjortonde volymen i Jan Myrdals enmannatidskrift Skriftställning. Den gavs ut till Myrdals 60-årsdag och avslutas med ett personregister för alla Skriftställnings-volymerna samt sju liknande böcker.
Boken gavs ut på Kulturfront, tidskriften Folket i Bild/Kulturfronts bokförlag. Ett avsnitt i boken ägnas också åt tidningen.

Myrdal hade tagit initiativ till tidningen i början av 1970-talet. Den tog sitt namn och en del av sin inspiration från de två gamla tidskrifterna Folket i Bild och Kulturfront. Det var menat att vara en radikal och folklig veckotidskrift. Fast den här aldrig kommit ut så ofta.

Myrdal var i början redaktör för tidningen och hade en skriftställning i slutet av varje nummer. Av många sågs tidningen som Myrdals tidning. Och det säjs att det bland dem som engagerade sej i tidskriften fanns många som försökte efterlikna honom. "Det vimlade av en massa småmyrdalar, med sådana där mustascher och glasögon och som gick upp och höll tal" säjer Leif Zetterling i "Folket i Bild/Kulturfront - en historia" av Erik Wijk (i Wijks Bunta ihop och slå ihjäl dom!"

Men det var det första åren också en bred tidning som sålde bra och många svenska författare medverkade i tidningen.
Jag köpte årgång 1976 av FiB/Kulturfront häromåret. Mest för att där finns två noveller av Myrdal som aldrig publicerats i bokform.
När man bläddrar i den hittar man artiklar om Franz Kafka, Helan och halvan och Aksel Sandemose. Recensioner och presentationer av konstnärer. Men också korsord och kontaktannonser ("31-årig kille i Värmland vill brevväxla m ngn tjej. Jag gillar ex-vis folkmusik och -dans från hela världen. Sv t 'Kristen Fib-are'")
 "Vad bör göras? kan vi fråga med Lenin" står det i en artikel om igelkottar. En novelltävling om idrott utlyses i ett nummer. Arbetsplatsreportage.

Kerstin Ekman medverkar med en romanföljetong som jag bara har slutet på men som är som en ofrivillig parodi på en politisk berättelse ("- Vet du vad han tyckte att Kramfors skulle heta? sa jag.
- Nej.
- Första Maj") Andra författare som medverkar är Sonja Åkesson, Lars Gustafsson (med två sonetter), Anders Ehnmark, Sven O. Bergkvist, Jan Guillou och flera andra.
Allt som allt var det en rätt hyfsad tidning.

Tidningen kommer fortfarande ut. Om än i mindre upplaga. Jag har läst den av och till. Tyckte den var bra i början på 90-talet. Men den här varit ojämn de gånger jag provat på den på senare år. Att den överlevt är ändå anmärkningsvärt. Myrdal har fortfarande en text med i varje nummer. Tyvärr har kontaktannonserma försvunnit.

Några av de bättre texterna ur 14!
En summering
"Man kunde säga att det är med mig som med de svenska flickorna i Paris på femtiotalet. En amerikansk fotograf stod på Bar Monaco och talade om alla svenska flickor han haft. Jag var där med Maj och blev mer och mer irriterad. Tillslut sade jag: 
  — Brother, you havent had anybody. You’ve been had! 
  Det var ju det fina med de svenska flickorna då. De kunde inte has. De hade."

Den nya borgarklassen krig
Om Sovjets invasion av Afghanistan

Om käringdöderi och socialism

En gång i Europa av John Berger

"Om det gått att sätta ett namn på allt som händer skulle vi inte behövt några historier. Som livet är här överträffar det våra ordförråd. Ett ord saknas och historien måste berättas."
övers. Steve Sem-Sandberg

När En gång i Europa (1983) först kom ut på svenska 1988 så var John Berger här en omtalad och läst författare. Numera hör man sällan talas om honom. Detta kommer så klart att drabba de flesta av dagens omtalade författare.

Jag har läst en handfull Berger. Bäst gillade jag essäboken Och likt fotografier min älskade, våra ansikten snabbt förbleknar. Bergers essäböcker är inspirerade av Walter Benjamin.

Berger skriver både romaner och essäer och konstkritik gör tv och film. Jag har sett en av filmerna, en slags pendang till den trilogi i vilken En gång i Europa ingår. Jag minns att det var en ko med. En gång i Europa är en bra bok.

I Sverige många vi ha övergett Berger. Men snart 90 år gammal fortsätter han att skriva. "Has John Berger mellowed?" frågades i en av recensionerna av hans senaste bok. Svaret var nej.

Barndom

"Kring Lucia slog en flicka ihjäl sig när hon åkte kana. Det var vid Valhallavägen. En morgon när vi skulle slå kana var det en stor röd fläck i isen. Barnen sa att en flicka slagit kull.
  - Hon slog i huvudet så det sprack.
  - Hon hette Inga och hon dog.
  Barnen ville inte slå kana över det röda. De började längre ner. Men då blev kanan väldigt kort. Man hann inte få upp någon fart heller. Jag sprang för att ta sats och så kanade jag över det röda och vidare och efter mig följde Gabriel och det röda hade gått djupt ner i isen och när vi for fram över det med pjäxorna ropade vi:
  - Nu slipar vi bort Ingas hjärna!
  Efter en stund följde de andra barnen med."
ur Barndom av Jan Myrdal

Den trettonde skriftställningsvolymen Den trettonde (ibland kan det vara svårt att komma på titlar) innehåller en avdelning med äldre och (då) nyare texter kring skrivandet. Flera av dessa handlar om Barndom.

Barndom är en självbiografisk roman av Jan Myrdal, Myrdal använder ordet jagroman för att beskriva den, som kom 1982.

Det har skrivits många barndomsskildringar. Man kan ägna en lång stund åt att räkna upp bra sådana.
Ja, bara att rabbla bra skandinaviska barndomsberättelser kan man roa sej med ett bra tag. Jag tycker att Myrdals Barndom är en av de allra bästa.
Den tillhör också hans mest lästa, kritikerrosade och översätta. Också folk som har svårt för Myrdals politiska skrivande brukar uppskatta boken och dess två uppföljare.

Modernista har planerat ge ut en nyutgåva av romanen nästa år.

Ett par av de bästa texterna i Den trettonde på Runeberg.
Om "Badrumskranen"
Tidigare ej publicerat förord till romanen Badrumskranen

Midsommarrevolution

Om skrivandet
"KOMMA har frågat mig: 'varför skriver du inte längre?' Jag antog att man menade: 'varför diktar du inte längre?' Nog kunde jag svara att jag skriver; att jag diktar. Hade jag publicerat 'Sommarsägner från folket efter oss' i KOMMA i stället för i AB (7-8-66) så hade de därmed förändrat karaktär från 'ickekonst' till 'dikt och konst'"

"Barndom"

Citerat från veckans läsning

"och här på kontoret/som lyser som ett rymdskepp i skymningen/är saker som verkar som om de nyss har hänt/plötsligt länge sedan./Bara halvvägs genom arbetsdagen/och det är redan mörkt igen."
ur "Vinter: Det som brådskar hopar sig." i Skakad spegel av Søren Ulrik Thomsen, övers. Jonas Rasmussen

ur The Multiversity: Ultra Comics, text av Grant Morrison och bild av Doug Mahnke, färger av Gabe Eltaeb och David Baron

Dussinet fullt

"Det ligger en ond dröm kvar bakom ögonen. Ibland läser jag att folk inte drömmer i färg. Hur det är med andra vet jag inte. Jag kan bara tala för mig. Och jag drömmer i färger. Men det är inte samma färger som därutanför rutorna. Inte dessa genomlysta färger. Det är drömmar i rött och blått och djup svärta. En svärta som är färg."
ur "Höstvända" av Jan Myrdal

Dussinet fullt. Skriftställning 12 är åter utgiven på Norstedts. Men inte på Pan/Norstedts. Kanske fanns Pan/Norstedts inte längre 1982. Och boken har därmed inte den klassiska look sol de fem första (och en tionde) skriftställnings-volymerna hade.

Några av de bästa texterna i boken, på Runeberg:
Höstvända

Ett hundliv
Myrdal skriver om sina hundar

Om svenskheten

Kinas stora rövarroman
Om Berättelser från träskmarkerna

Ivar Lo
"- Du får inte nedvärdera Ivar Lo, sade jag. Akademien är ju tillhåll för andra rangens författare. I bästa fall de främsta i B-laget. Men de verkligt stora kan ju inte rymmas där."

Annas mat

Häromkvällen när jag skulle laga mat så tog jag fram Anna Bergenströms Annas mat Stora kokboken. Det har jag gjort många gånger.
Jag fick boken av mina föräldrar när jag flyttade hemifrån. Det var 1993. Den här versionen av boken kom 1991. Den första i början av 80-talet. Den senaste för ett par år sen. Det är en bra grundkokbok.

Receptet jag slog upp var Annas säkra fiskfilėer. Där man kokar upp saltat vatten i en traktörpanna (fast jag använde en vanlig kastrull) och när vattnet kokar lägger man i fiskfilėerna, lägger på locket och i samma ögonblick som vattnet börjar koka igen flyttar man kastrullen till ett skärbräda av trä. När det stått där i fem minuter är det klart.
Man skulle kunna tro att jag inte skulle behöva kolla upp ett så enkelt recept som jag dessutom gjort en massa gånger men då skulle man tro fel.

(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling i alfabetisk ordning.)

Jan Myrdal och Kampuchea

I en bildtext till ett fotografi av Gun Kessle från 1968 föreställande en marknad i Pnom-Penh så skriver Jan Myrdal: "Det är inte större olikhet mellan kvinnor i Pnom-Penh och kvinnor i Malmö som handlar middagsmat. Inte större än att kriget kommer att drabba kvinnorna i Pnom-Penh innan det drabbar dem i Malmö." (ur En världsbild av Gun Kessle och Jan Myrdal)
Kriget kom att drabba Pnom-Penh. 1969 inledde USA massiva bombningar av Kambodja. 600 000 dog av dessa bomber (siffrorna varierar något). En USA-stödd regim tog makten 1970.

1975 tog den kommunistiska gerillan Röda Khmererna ledda av Pol Pot makten i Kambodja som bytte namn till Kampuchea. Städerna tömdes. 1,7 miljoner människor svalt ihjäl eller avrättades av de Röda Khmererna (siffrorna varierar något).

När Myrdal och tre andra svenskar besökte landet 1978 så var det nästan stängt från omvärlden. Kvartetten var medlemmar av vänskapsföreningen Sverige-Kampuchea vilket gör att det inte är så förvånande att deras reportage därifrån publicerat i FiB/Kulturfront gav en positiv bild av landet.

Skriftställning 11 Kampuchea och kriget är inte en reserapport från Myrdals besök i Kampuchea (ett utdrag ur Myrdals text i gruppens bok från resan Kampuchea mellan två krig finns i Myrdal-urvalet Medvetandet gör oss ansvariga). Utan en samling polemik och inlägg kring frågan. Och en intervju med Pol Pot. Den är med sina 85 sidor den tunnaste Skriftställning-volymen.

En slags uppföljning till volymen är Kampuchea hösten 1979. Vietnam hade invaderat Kampuchea och avsatt Pol Pot. Som förste utländske journalist efter invasionen besökte Myrdal landet.
Flera av artiklarna i Kampuchea hösten 1979 publicerades först i Svenska Dagbladet. Efter Vietnams invasion stod tidningen liksom Moderata Samlingspartiet nära Myrdal i frågan. Det gjorde även USA. Av och till dras det här fram av vänstermänniskor som att Moderaterna stödde Pol Pot. Vilket är en förenkling.

Numera är Svenska Dagbladet nog liksom de flesta negativa till Pol Pot. Myrdal själv har emellertid hållit fast vid vad han skrev i Kampuchea och kriget. Med tiden har frågan kommit att spela en allt större roll i synen på Myrdal (vilket man kan se på hans wikipediasida). Bland annat efter Peter Fröberg-Idlings bok om 1978 års resa: Pol Pots leende. En rätt bra bok även om den ibland är lite väl tydligt påverkad av en annan svensk reseskildrare: Sven Lindqvist.
Kampuchea och kriget är inte en bra bok.

Boken finns inte på Runeberg.

Karriär

"Själv har jag lätt att bli tjock. Det är inte konstigt. Ju fetare fläsk ju godare. Jag känner för de finska torparna från förra århundradet:
  - Vad tror du tsaren äter till jul?
  - Han äter nog rena späcket.
  - Nej, han dricker bara flott!
  Flott med salt och lite bröd att beta är en gudaspis!"
ur "Frågan om sovlet alltså!" av Jan Myrdal

Skriftställning 10 av Jan Myrdal är liksom de fem första volymerna i serien utgiven på Pan. Det är en av de bättre böckerna i serien. Den inleds med texter kring romanen Karriär.

Jag läste om Karriär nyligen. Det är Myrdals enda roman från 70-talet. Den är en av flera svenska romaner om politiker och byråkrater från den här tiden. Som P. C. Jersilds Grisjakten och Lars Gustafssons Familjefesten. Den påminner också en del om Myrdals egen film Myglaren.

Karriär är till sina delar fast i sin tid. Ett avsnitt om en östtysk politiker kan vara svårbegripligt för dagens läsare. Men jag tyckte ändå romanen höll bra. Och det finns stycken som kändes aktuella som när en av bokens personnager pratar om att man måste "överge det korta perspektivet värderingar" i samband med att ett par flyktingar utlämnas.

Det tidsbundna är inte enda anledningen till att denna roman inte har överlevt på samma sätt som Samtida bekännelser av en europeisk intellektuella och Barndom, romanerna Myrdal skrev före och efter Karriär. Det är en betydligt mer svårläst roman. Stora stycken av boken är skrivna som långa fiktiva politiska resonemang. Vilket å andra sidan också gör den olika det mesta annat man kan läsa.
Och Myrdal varierar det med lite mer lättsmälta skildringar. Som ett där de besöker författaren K. G. Ossiannilsson.
Allt som allt så vart jag fortfarande rätt så förtjust i boken.

Läsaren av de tidiga Skriftställnings-volymerna kommer att känna igen flera fraser från dessa. Bland annat från ett av mottona till vår kalender.

Skriftställning 10 finns tyvärr inte på Runeberg. Men det gör Karriär.
Detta kapitel om ett frisörsbesök är ett av romanens mer lättlästa.

Paris, 1800-talets huvudstad av Walter Benjamin

"Modets makt över staden Paris i en talande bild. 'Jag har köpt en karta över Paris, tryckt på en näsduk.' Gutzkow, Briefe aus Paris I, , s. 82.'"

ur "Anteckningar och material: B. Mode", översättning (här och i övrigt) Ulf Peter Hallberg

Den tysk-judiske skriftställare Walter Benjamin arbetade på ett arbete om Paris på 1800-talet från 1927 till sin död 1940. Det skulle heta antingen Paris, 1800-talets huvudstad eller Passagearbetet. Verket blev aldrig fullbordat men det som blivit klart samt utkast och anteckningar gavs ut efter Benjamins död.

Passagerna var en slags föregångare till varuhusen som uppkom i början av 1800-talet. Inglasade gångar med butiker. "Passagernas fulländade tvetydighet: gata och hus." På omslaget till den svenska utgåvan finns en bild av en av passagerna.

Arbetet kom ut på svenska 1990 (jag har den andra upplagan från 1992) i tre band.

Den svenska utgåvan innehåller inte riktigt hela verket. Anteckningarna är i urval (av Ulf Peter Hallberg, som också översätt). Men den innehåller en hel del. Den är på över 1000 sidor.

Här finns essäer, fragment, citat. Och en samling brev om arbetet. Det är en brett anlagd kulturhistoria om staden Paris. Om mode, flanören, Karl Marx, fotografin, börsen och mycket, mycket annat. Det är en ytterst fascinerande läsning. Och man lär sej mycket. Som att det bara fanns tre kaféer i Paris 1757.

Anteckningarna  (som utgör största delen av utgåvan) är som sagt i urval men det är ett frikostigt urval. Så pass frikostigt att en del fragment upprepas två gånger. Eller ibland i något olika varianter. Så återkommer meningen "Den trojanska hästen - som snö, liksom den kommande vakenheten smyger sig in i drömmen" i sin färdiga form som: "Det förestående uppvaknandet står som grekernas trähäst i drömmens Troja."
Drömmen och uppvaknandet finns bild på fler ställen i verket.

"En prägling från 1848: 'Gud är arbetare.'" lyder ett av bokens fragment. Walter Benjamin var marxist. Det är svårt att tänka sej en icke-marxist göra samma slags fängslande kopplingar mellan företeelser som Benjamin gör här.

Ibland finns det tankegångar som vore intressant om de tagits vidare eller trådar som skulle varit intressant att se hopknutna. Men det är sällan jag saknar det fullbordade verket när jag läser i Benjamins utkast till det. I dess nuvarande form är det ett rikt och fängslande verk.

Förlaget Atlantis ska snart ge ut en nyutgåva av Paris, 1800-talets huvudstad. Också i tre band. Om Atlantis utgåva skiljer sej från den här på något sätt vet jag inte. Det är möjligt. Benjamin-forskningen har fortsatt sen 1990. I vilket fall är det glädjande att den kommer ut på nytt. Den ska vara svår att få tag på antikvariskt.

"Skratt är sönderslagen artikulation."
ur "Anteckningar och material: J. Baudelaire

Klartexter. Skriftställning 9

"Förstamajdemonstrationen är ingen folkfest. Den är inget Luciatåg, den är ingen karneval. Det finns folkfester. Och folkfester är goda. Den som föraktar folkets fest föraktar också folkets arbete. Men förstamajdemonstrationen blir ingen folkfest förrän imperialismen är krossad, förrän kapitalismen är krossad och arbetarklassen och det arbetande folket erövrat makten världen över. Då, men också först då, kan folken fira sin röda vår med en fest, en folkfest."

ur "Tal Första Maj Röd front-demonstration 1969 Gällivare-Malmberget" av Jan Myrdal

Klartexter av Jan Myrdal har undertiteln "Skriftställning 9" och i början av boken finns en lista över volymer som ingår i "serien Skriftställning". Skriftställning 6-8 kallades emellertid inte för det när de kom ut. Här rekryteras de in i serien.

Det första fem numrena av denna Myrdals "oregelbundet utkommande enmanstidskrift" kom ut på Pan/Norstedt och påminde om varandra till utseendet. Också Skriftställning 10 (som liksom Klartexter kom ut 1968) kom ut där. Den är den sista med den klassiska Skriftställnings-looken.

Lag utan ordning,skriftställning 6, kom ut på Gidlunds. De tre följande på Oktoberförlaget.
Oktoberförlaget var det maoistiska partiet SKP:s förlag, Gidlunds var ett litet vänsterförlag. Enligt förordet till Skriftställning 10 så valde Myrdal att ge ut böckerna på dessa förlagen för att Kristian Gidlund var hans första förläggare och för att Oktoberförlaget förföljts i den svenska pressen.

Dessa fyra böcker är generellt sett mer tidsbundna än de fem första i serien. Flera av debatterna är intressanta men ju mer åren går desto fler förklarande noter skulle behövas. Och det finns inga noter.

Ett urval ur texterna i boken på Runeberg:

Politisk biologi och passionernas politik
"Men när jag skrivit allt detta och låtit präktig som en gammal RFSU-are från fyrtiotalet - vilket jag ju också är - vill jag vrida frågan ytterligare ett halvt varv." 

Öst är öst och väst är bäst

Varning för dimma
"Vi körde vidare ner mot Weimar, körde sakta, såg på landskap, träffade vänner, gick i boklådor. Hade semester. Det är att dricka öl, ligga länge om mornarna, gå sakta längs gatorna. I Weimar köpte vi Bröderna Grimms sagor med Werner Klemkes illustrationer. Den hade vi letat efter länge."

Tal Första Maj 1969 Gällivare-Malmberget: II Ord och innehåll

Jan Myrdals köttbullar

"Julen är det årliga återfödandets tid. En av årets livsfester. Bocken och galten var dess symboler. Varuhustomtarna och plastgirlanderna kommer att försvinna. De är lika falska som den marknadsekonomi som skapat dem. Men midvinterfesten kommer inte att försvinna i våra trakter där var och en själv upplever hur året vänder mitt i mörkret.[...]Livet är kort men festen är lång."
ur "Nu blir det jul igen!" av Jan Myrdal

Citatet finns i boken Avgörande år. Svenska frågor 1975-1977.
I samma artikel finns också ett recept på köttbullar. Så om du vill göra Jan Myrdals köttbullar till julbordet så gör du så här:

"Själv tycker jag om köttbullar som görs på det här sättet:

Man tar hälften nötkött och hälften fläsk. I en bunke tar man lite tjock grädde och skorpsmulor. Men inte för mycket skorpsmulor. De skall nu ligga i grädden och svälla. Under tiden hackar man en lök och kokar ur den i lite vatten. När skorpsmulorna svällt arbetar man ihop köttet med grädden i bunken. Sedan häller man på lökavkoket. Lökbitarna silas bort och används inte. Man arbetar ihop detta till en smidig smet och smakar av med salt och peppar. Sedan låter man stå svalt en stund. Så tar man lite rökt skinka och strimlar. Man tar smeten klick efter klick och stoppar in en strimla skinka i varje klick och rullar nu klick efter klick till bulle. Man rullar bullarna så små som möjligt tycker de blir godare ju mindre de är. Därefter steker man dem läckert gyllenbruna i smör. De blir då mycket odryga."

Avgörande år finns tyvärr inte på Runeberg. Det gör emellertid en av texterna i den:
Pornografiskt jubileum

Bild och dialektik: ett Walter Benjamin-urval

"Framåtskridandets begrepp bör förankras i katastrofens idé. Att det 'fortsätter i samma stil' är just katastrofen. Den är inte det i en viss situation förestående utan det i en viss situation föreliggande. Strindbergs tanke: helvetet är ingenting som förestår oss - utan detta liv på jorden."
ur "Centralpark", övers. Carl-Henning Wijkmark

"Samtal med Brecht" som jag tog upp i inlägget om Essayer om Brecht av Walter Benjamin finns också med i samme författares Bild och dialektik.

Bild och dialektik är ett urval texter av Benjamin sammansatt av Carl-Henning Wijkmark. Det gavs ut på Bo Cavefors Bokförlag 1969.
Här finns texter om Marcel Proust, Franz Kafka och Charles Baudelaire. Självbiografiska stycken och essäer. Till exempel hans klassiska och ofta citerade "Konstverket i reproduktionsåren".

Det finns utdrag ur längre arbeten som senare kommit ut i sin helhet på svenska som Barndom i Berlin kring sekelskiftet och Paris, 1800-talets huvudstad. Den senare, ibland kallat Passagearbetet ska vi återkomma till i ett senare inlägg.

Flera av texterna är, liksom Passagearbetet, fragment. Dessa är de mest underhållande texterna i en mycket underhållande volym. När jag tog fram och bläddrade i boken inför det här inlägget kom jag att läsa om stora delar av boken. Det gick inte att låta bli. Och jag hade svårt att välja citat från boken. Det finns så många bra.
Detta är marxsk litteraturteori när den är som mest spännande.

(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling, en bok i taget, i alfabetisk ordning.)

Tysk lucka

"Vi känner alla till historien om mannen som lät sig falla ut från Empire State Buildings observationsplattform. När han passerade femtionde våningen sade han: 
  — Hittills har det gått bra. 
Man kan säga att han var strängt logisk och grundade sitt resonemang enbart på erfarenheten."
ur "Ack, Sverige, Sverige roddarland! eller med våta fingret i vädret" av Jan Myrdal 

Tyska frågor är en av de tunnaste volymerna i Skriftställnings-sviten. Den samlar artiklar skrivna när Jan Myrdal bodde i Väst-Berlin på stipendium. Stipendiumet hade tidigare gått till P. O. Enquist och Lars Gustafsson.
Myrdal engagerade sej mot yrkesförbuden i Väst- och Östtyskland.

Flera men inte riktigt alla texterna i boken finns omtryckta i Det nya Stor-Tyskland som vi kommer att komma till senare i den här kalendern.

Ett par av de bättre texterna i boken på Runeberg:
Berliner Luft

Att byta åsikter
"Det är ju inte konstigt att folk byter åsikter, menade Eric Linklater. De byter ju underkläder så varför skulle de inte byta åsikter. Gamla begagnade åsikter gulnar och börjar lukta surt."

Citerat från veckans läsning

"utan att stanna tog han tag om pitten på en av männen och drog till samtidigt som han fortsatte att gå. Lemmen drogs ut till två meter, sedan tre, fem, tio, bort till trottoaren. När han släppte taget for den tillbaka på plats med ett klatschande av sällsamma övertoner"
ur Spöken i Fri flykt framåt av César Aira, övers. Manni Kössler

"The cordyceps fungus takes control of an ants brain, then spores via its host's head. Imagine a lifeform like that, disguised as a story."
ur "The Just" i The Multiversity av Grant Morrison

"Min berättare har gett sig av. Hur lite hade han inte fattat av hela min berättelse, fast det var han själv som hade tillverkat den, med sina egna händer. De där ludna tassarna."
ur Raserier av Anne-Marie Berglund

Jan Myrdal och P. O. Ultvedt

De flesta texterna i Jan Myrdals Skriftställnings-volymer publicerades först i tidningar och tidskrifter. Dessa var ofta illustrerade. Illustrationerna är som regel inte med i böckerna.

Ett undantag är den sjätte volymen i serien. Lag utan ordning. Som är den första som inte publicerats av Pan/Norstedt. Boken är en temavolym om IB och grundlagen med texter från åren 1973 och 1974. Den samlar några av Myrdals viktigaste inrikespolitiska debattartiklar.

Omslaget och de charmiga illustrationerna i boken är tecknade av konstnären P. O. Ultvedt. Det finns en samlingsvolym med Ultvedts teckningar som heter Lag & Ordning (inte att blanda ihop med Lag utan ordning) som Myrdal skrivit förord till.

Ultvedt illustrerade fler av Myrdals artiklar än de i Lag utan ordning. Ett par av illustrationerna finns i Britta-Lena Janssons Jan Myrdal-bibliografi. Som bilden nedan

Troligen illustrerar denna Ultvedt-teckning artikeln "Nu blir det jul igen!" i Avgörande år.

Lag utan ordning finns tyvärr inte på Runeberg.

Lucka 5: Strindberg och Balzac

"Jag säljer FiB/K i hörnan utanför Lindblads urmakeri på torget här i Mariefred och det är kulen december, kallt om fötterna och ganska mörkt i stan."
ur "Mindre kultiverade jul" av Jan Myrdal

Det finns en bok av Jan Myrdal som heter Strindberg och Balzac: essayer kring realismens problem som samlar texter om August Strindberg och Honoré Balzac. 
Förutom efterorden till Balzac-utgåvorna som Myrdal gav ut på Pan (som också gav ut de fem första Skriftställnings-volymerna) så är de flesta av texterna hämtade från Skriftställning 5.

Jag kommer att skriva mer om Myrdals förhållande till Strindberg i en senare lucka av kalendern. Men Strindberg-essäerna här är mycket intressanta.

Myrdals texter om Balzac börjar i Skriftställning 4. Bland annat så gör Myrdal upp med den marxistiska kritikern Georg Lukács idé om realismens triumf hos Balzac. Enligt Lukács finns det en motsättning mellan avsikt och utförande hos Balzac. Författaren och konstnären Balzac övervinner Balzacs sympatier för adeln. Myrdal visar att denna motsättning är överdriven. Realismens triumf sticker fram sin nuna lite överallt. Senast såg jag den i en recension av Martina Haags senaste roman. Så dessa texter om 1800-talsförfattaren Balzac är fortfarande aktuella.

Några av de bästa texterna ur Skriftställning 5 på Runeberg finns på länkarna nedan. "Bortom avfallet" och "Till frågan om 'realismens triumf'" är längre än de texter jag länkat till i tidigare luckor.


Den radikala turismens besvikelser

Strindberg I: Bortom avfallet

Till frågan om "realismens triumf"

Skriftställning 4

"när vi tror oss vara som mest privata, vara som mest ensamt upplevande; i en tidig förälskelse; med ett litet barn, i skogen en höstkväll, då upplever vi och känner vi och fattar vi med ord och bilder och känslor som skapats åt oss av hundratals generationers arbete. Detta vet vi alla när vi tänker efter. Konsten är ingen dekoration på tillvaron; den är en del av allas vårt mest personliga jag."
ur "Konst åt folk och fänad" av Jan Myrdal 

Mitt första exemplar av Jan Myrdals Skriftställning 4 gick sönder. Att den gjorde det berodde inte enbart på att jag läst mycket i den. Utan också på att den här flera fotoillustrationer i mitten av boken. Och boken är en originalpocket. Och bindningen håller inte riktigt för dessa foton.

Bilderna är ur Svensk raskunskap av professor Herman Lundborg. Det är foton på olika nordiska typer. Det illustrerar Myrdals essä "Ideologi för ämbetet". Som handlar om hur rasismen påverkade den svenska ämbetsmannaideologin.
På senare år har Lundborg fått en hel del uppmärksamhet. Bland annat i Maja Hagermans bok om honom.
Myrdals essä, först publicerad i Ord & Bild, är från 1972. Då var detta kapitel av den svenska historien inte lika omtalat. 

I TV-filmen B. Olsen löper livet ut (också utgiven i bokform) tar Myrdal upp samma ämne fast som fiktion. Den unge B. Olsen får i skolan lära sej om "sämre kvalifierade raselement". Planscherna från Lundborgs Svensk raskunskap visas för skolbarnen. 

Några av de bättre texterna ur boken på Runeberg:
Stycke skrivet den trettonde denna månad
Dialog.

När folkviljan vrenskas
Om reaktionerna på ledarsidor och liknande efter nej-sidans seger i EEC-folkomröstningen 1972.

Ideologi för ämbetet
Bilderna till artikeln finns HÄR

De svåra orden

Men vart tar den vägen?
"När man på morgonen skall skiljas från sin älskade kan man i dörren vända sig om och se på henne och bedyra:
  — Om jag inte råkar lägga mig med någon annan svär jag att vara dig trogen denna dag!
  Men det brukar inte uppskattas."
Om Grundlagberedningen.

Vet du vad kapten Nemo egentligen hette?
Essän har gett namn åt ett norskt urval med Jan Myrdals texter redigerat av Sigurd Allern och Per Petterson. Den senare är numera en känd författare.