Böcker jag läste i juli

Lite försenat kommer här en lista med böckerna jag läste förra månaden. 

Gömslet av Miral al-Tahawi

Egyptisk roman om en rörelsehindrad beduinflicka. Författaren har beduinskt ursprung. Spännande bok.

Kulturbarn av Åsa Beckman 

Den här självbiografiska essäboken om olika författarbarn fångade mej inte riktigt.

Vandrande stjärna av J. M. G. Le Clezio 

Bokcirkelbok. Jag var mindre förtjust i den här än de andra i bokcirkeln. Men det de sa om boken fick mej att omvärdera den till en viss del. Vilket är en av poängerna med bokcirklar.

Monica av Daniel Clowes

Jag. En fiktion av Ingrid Elam

Omläsning. Känns som den här undersökningen om jag-berättarens roll i skönlitteraturen bara blivit mer relevant sen den kom ut 2012.

Spirou 1952–1954 av André Franquin

Samlar tre tecknade serier med Spirou: Noshörningens horn, Diktatorn och champinjonen och Det falska ansiktet.

Det första äventyret utspelar sej i Afrika. Det är inte så förvånande att en belgisk tecknad serie från 1952 som utspelar sej i Afrika är rejält rasistisk. Det är emellertid lite förvånande att detta inte kommenteras i förordet till serien i den här boken. Förorden är annars intressanta.

Första, andra, tredje... av Lars Hillersberg 

Tidstypiska på gränsen till obegripliga satirteckningar av Lars Hillersberg från första mitten av 1970-talet.

I väntan på talibanerna av Jesper Huor 

Bok om Afghanistan men minst lika mycket om att vara journalist i ett krigsdrabbat land. Jag såg filmen Civil war en bit efter den här och den kändes som en tematisk följesagare till boken.

"Man är inte gammal förrän man är död" av Folke Isaksson och Glynne Kihlberg

Intervjubok med undertiteln "Glynne Kihlberg, metallarbetare i Göteborg, samtalar med Folke Isaksson". 

Första boken i en serie samtalsböcker där författare intervjuade arbetare utgivna i ett samarbete mellan Gidlunds och Kulturfront. Jag läste ett utdrag ur boken i ett gammalt nummer av FiB/Kulturfront. Detta är en av tre böcker på listan som påverkats av min genombläddring av gamla årgångar av den tidskriften. 

The Poppy War av R. F. Kuang 

Jag läste Yellowface av Rebecca Kuang nyligen (att hon har ett delvis annat författarnamn på den här är lite lustigt då huvudpersonen i den boken ändrar sitt namn på inrådan av sitt förlag). Det här är hennes debutroman. En fantasyroman inspirerad av kinesisk 1900-talshistoria. När jag först hörde talas om romanen så hette det att den skulle handla om Mao som en tonårig flicka på 1400-talet (plus magi). Fast likheterna med Mao är åtminstone i den här första boken rätt små. Och en del av de andra historiska parallellerna känns rätt lösa. Boken förhåller sej till kinesisk historia som G. R. R. Martins A Game of thrones till rosornas krig (Martin är en av Kuangs uttalade förebilder). Ändå en underhållande läsning.

Time Bites av Doris Lessing 

Essäer om böcker, skrivande och katter.

Regnspiran av Sara Lidman

Bära Mistel av Sara Lidman

Min genomläsning av Sara Lidmans författarskap fortsätter. Regnspiran har jag läst förut. Bära mistel är en direkt fortsättning på Regnspiran men ändå rätt annorlunda till stuket och första Sara Lidman som inte är något av en kollektivroman på norrländska. 

White Plains: Pieces & Witherings av Gordon Lish

Korta metalitterära stycken av författaren och redaktören Gordon Lish.

Jan Lööf – bildmakaren

Utställningskatalog med bilder av och texter om Jan Lööf.

Ur en företagares liv av Björn Runeborg

Den här 70-talsromanen läste jag i FiB/Kulturfront där den gick som följetong (det är fullt möjligt att bokversionen är något annorlunda). Min första Björn Runeborg.

Katitzi, Rosa och Paul av Katarina Taikon

Den här läste jag också i FiB/Kulturfront. Den gick som följetong på barnsidorna. Barnsidorna hade en större plats i tidskriften i början. Det här är femte boken om den romska flickan Katitzi.

Ringens brödraskap av J. R. R. Tolkien 

Jag försökte läsa Sagan om ringen när jag var liten då jag hade gillat Bilbo och min bror och min mor läste böckerna och de såg lockande ut i bokhyllan (vi hade Awe Gebers pocketutgåvor från 1970-talet). Men jag kom aldrig så långt i den om det nu berodde på att jag var för liten eller på Åke Ohlmarks träiga översättning. 

Nu har jag till sist läst första i boken i Erik Anderssons nyöversättning.

Att läsa den nu i vuxen ålder kan så klart inte riktigt göra samma intryck som om man skulle läst den i tolvårsåldern eller när boken var ny och inte hade fått sina många efterapare. Men jag tyckte ändå det var en rätt fängslande läsning och det känns verkligen att Tolkien ägnat mer kraft åt att bygga sin värld än de flesta fantasyförfattare.

Tio bra böcker av Tove Jansson

I dag så är det 110 år sen den finlandssvenska konstnären och författaren och serietecknaren Tove Jansson föddes. Det uppmärksammar vi med denna lista med tio av hennes bästa böcker (eller åtta böcker, ett seriealbum och ett häfte).

Kometen kommer

Kometen kommer (också utgiven som Kometjakten och Mumintrollet på kometjakt) var den andra boken om mumintrollen men den första som gavs ut i Sverige och den första jag läste, eller snarare fick läst för mej.

Det är en vacker och finstämd berättelse. Och det är roligt när Bisamråttan sätter sej på tårtan.

Trollvinter

Mumintroll går som alla vet i ide på vintern. Men en vinter vaknar Mumintrollet och kan inte somna om. Första boken där Too-ticki är med. Too-ticki byggde på Tove Janssons flickvän Tuulikki Pietilä. Boken innehåller en av världslitteraturens bästa fotnoter: "* Om läsaren börjar gråta, se hastigt å sid. 133."

Mumin. Tove Janssons samlade serier, del 1

På 50-talet gjorde Tove Jansson en dagsstrippserie med muminfamiljen. Hon skrev den på engelska då den främst gick i amerikanska tidningar. Med tiden tröttnade Tove Jansson på att göra serien och var glad när hennes bror Lars Jansson kunde ta över serien. Men serien är mycket charmig.

Den här utgåvan är i fem band. De tre första med serierna Tove Jansson gjorde själv, de två följande med de hon gjorde tillsammans med Lars Jansson. I Förenta staterna och i Kanada har utgivningen fortsatt med Lars Janssons serier.

Vem ska trösta Knyttet?

Den här bilderboken på vers om Knyttet är väldigt fin. Utanför muminböckerna även om den har en del gemensamt med dem tematiskt (och några figurer från muminböckerna cameoar). Jag läste nyligen om den (fast på engelska) med min sambo.

"Men vem ska trösts knyttet och att förklara att en sång/är bättre än en kappsäck ifall vägen är för lång."

Bildhuggarens dotter

En självbiografisk berättelse. Mer om den på länken.

Sent i november

När vi läste den här i vår bokcirkel för ett par år sen så beklagade sej en av deltagarna att han var tvungen att gå till barnboksavdelningen när han skulle låna boken (han fick ta av sej skorna). Men även om den här ingår i muminböckerna så är det inte egentligen en barnbok. I den här sista muminboken så har familjen lämnat Mumindalen och vi får följa ett par figurer som söker dem. En underbar melankolisk berättelse.

Lyssnerskan

Tove Janssons första novellsamling för vuxna. Hon kom att ge ut flera novellsamlingar (alla novellerna gavs ut i en volym häromåret) men av dem jag har läst så är det här min favorit. Särskilt titelnovellen och den avslutande "Ekorren" hör till höjdpunkterna i hennes författarskap.

Sommarboken

Sommarboken är en roman om en flicka och hennes farmor. Flickan är baserad på Tove Janssons brorsdotter och farmodern är alltså Tove Janssons mor, konstnären Signe Hammarsten Jansson (eller bara Ham) som också var förebild för Muminmamman. Det är en vacker somrig bok.

Mumin – Nationalmusei utställningskatalog 438 

"När alla andra liknande små häften för länge sedan förskingrats (ett om en svensk man som byggde en egen noaks ark har jag sökt förgäves efter) så har Nationalmusei utställningskatalog nummer 438 blivit kvar i min ägo ända sedan den dagen jag gick på utställningen. Vilket var i något av 80-talets första år.

Utställningen var en med muminfigurer. Små dockor och modeller av platser ur muminböckerna och muminserierna gjorda av Tuulikki Pietilä"

Mer om häftet på länken.

Brev från Tove Jansson

"Ser du, jag älskar dig samtidigt förtrollad och med ett stort lugn och jag är inte rädd för någonting som finns i beredskap för oss."

Tove Jansson i brev till Tuulikki Pietilä 26.6.1956.

Det här är en samling brev skrivna av Tove Jansson som jag nyligen läst. Den är sammanställd av Boel Westin och Helen Svensson. Brev från 1932 till 1988. Till familjen, till vänner, till redaktörer. Och till älskare och älskarinnor (eller mymlor som Tove Jansson kallar dem).

(Reviderad version av en lista från 2019 när Tove Jansson fyllde 105.)