Läst i maj

Maj var en bra läsmånad för min del. Särskilt början på månaden.

Bitch Planet Vol. 1: Extraordinary Machine av Kelly Sue DeConnick (text) och Valentine De Landro (bild)
Seriealbum. Som om en kvinnofängelsefilm från 70-talet mötte Margaret Atwoods Tjänstekvinnans berättelse.

Injection Vol. 1 av Warren Ellis (text) och Declan Shalvey (bild)
Också seriealbum. Warren Ellis när han är som bäst.

Herr Gustafsson själv av Lars Gustafsson
Första romanen i Sprickorna i muren-sviten. Omläsning.

Kärleksförklaring till en sefardisk dam av Lars Gustafsson
Diktsamling. En slags pendang till romanen ovan. Omläsning. "vi brukade se trädens grenar röra sig//nej inte grenarna men deras skuggor,/emot tapeten någon sådan junikväll,"

djupa kärlek ingen av Ann Jäderlund
"Beundra molnen/åh med behag/låt dem vandra skönögda/över himlen" Ann Jäderlunds nya diktsamling.

Tack för i går av Eeva Kilpi
Finsk poesi.

Regnspiran av Sara Lidman
"Men ett drömord spirade under glömskebarken, brast ut i en viskning som väckte henne en morgon i maj."

American hotel av Sara Stridsberg
Novellhäfte.

Student —64 av Gun-Britt Sundström
Gun-Britt Sundströms debutroman.

Hvalerne i Paris av Pia Tafdrup
Jag fortsätter läsa genom Pia Tafdrups diktsamlingar.

Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen
Jag tror det här i hård konkurrens var den bästa boken jag läste maj månad. Mycket bra och väldigt plågsam.

Dykungens dotter av Birgitta Trotzig
(Det är dy-kungen, inte dyk-ungen.) Jag har inte läst den här tidigare för när jag var kristianstadsbo tjatades det så mycket om den då den utspelar sej i Kristianstad och det troligen är den enda romanen som handlar om Kristianstad.
Men den vart bra.

The Philosopher Kings av Jo Walton
Uppföljaren till The Just City. Minst lika bra som den första boken.
Jag brukar inte räkna med tidskrifter i de här månadslistorna. Men jag läste även senaste Lyrikvännen. Där fanns en dikt av Zbigniew Herbert vid namn "Apollon och Marsyas" som handlar om en berättelse i Ovidius Metamorfoser. Den berättelsen använder sej även Walton av i The Philosopher Kings. Det är trevligt med sådana oväntade samtal mellan verken man läser.

Doomsday Book av Connie Willis
Tidsreseroman.

Dikter 2014 av Theis Ørntoft
"snart är det vinter./Snart är det natt och sommar." övers. Victor Malm
Dansk poesi.

Citerat från veckans läsning

"Från och med den dagen kallades dalen för Fägnadal och när folk hörde att en stum, en döv och en krympling hade slagit sig ner här och levde ett paradisiskt liv började lytta och sytingar från när och fjärran strömma till. Blinda, halta, döva, människor utan armar eller ben — alla fick de en bit jord och några silverstycken av den dövstumma gumman så att de kunde leva gott, skaffa familj och bilda en by.[...]
  Det är bara en legend. Men det är en legend som alla känner till."
ur Lenins kyssar av Yan Lianke, övers. Anna Gustafsson Chen

"Jag tröttnade tidigt på mitt namn/och bestämde mig för att ha ett nytt varje dag/jag använder mig av en slumpgenerator/en gång fick jag samma namn som min pappa/det var en svår dag/solen gick aldrig upp"
ur "Solen går ju ner av sig själv" av anonym
(dikten finns i senaste numret av tidskriften Ordkonst som har temat Anonym och där alla medverkande är anonyma, just den här dikten vet jag i och för sej vem som har skrivit).

Bob Dylans baksidestexter

Som tonåring så fanns bland mina favorit-bobdylan inte enbart sånger som "Gates of Eden" eller "Wedding song" utan också baksidestexterna på tre av hans LP-skivor.

Med den tredje skivan The times they are a-changing frångick Dylan det vanliga att ha en skribent som skrev om honom på baksidan och hade istället ett par dikter. De är inte särskilt bra. På den följande Another side of... är dikterna lite mer lyckade med rader från gamla amerikanska folkvisor som upprepas och förvrängs.

Subterranean Homesick Blues (från början kallad Bringing it all back home) hade den första prosadikten/betraktelsenpå baksidan. En del av texten handlar om hans musik och världen i stort. Med fraser som påminner om hans intervjusvar från den tiden.

Men det finns en rytm där som jag fann fascinerande.

Dikten börjar med att jaget står och ser på en parad då en "erotic hitchhiker wearing japanese blanket" förvandlas till först en apotekare och sen en folkmassa som anklagar Dylan för att orsaka upploppen i Vietnam. Vår hjälte flyr till landet där han skriver "WHAAT" på sin favoritvägg när hans skivproducent flyger förbi i ett jetplan. En paus följer och sen Dylans synpunkter på konsten och livet. Sen paus igen och Dylan/diktjaget svarar att han skulle behöva hjälp att forsla in väggen i planet.

Den följande baksidestexten på Highway 61 revisited är mer associativ med fraser som "Autumn, with two zeroes above her nose arguing over the sun being dark[...]& that she herself-not Orpheus-is the logical poet 'I am the logical poet!' she screams 'Spring? Spring is only the beginning!'.

Dessa två baksidestexter påminner om Dylans roman Tarantula från samma tid. En bok där det här i längden blir lite långt.

Nuförtiden är jag lite för medveten om Dylans föregångare för att tycka att dessa två texter är så bra som jag tyckte en gång i tiden. Det finns nackdelar med att läsa och lära sej saker.

Baksidestexten till John Wesley Harding - en lite mer nedtonad fabelliknande text där tre muntra kungar färdas in i albumet - tycker jag emellertid fortfarande är bra.

Tyvärr saknas dessa baksidestexter på många senare utgåvor av albumen (att Planet Waves också har en, svagare, sådan här baksidestext märkte jag först när jag flyttade från föräldrarnas Dylan-skivor och köpte upp de igen och då hittade en Planet Waves med baksidestexten intakt).

På senare år har Dylan återgått till att skriva prosa. Men det har ännu för min del inte blivit av att läsa hans memoarer.

(Repris från april 2010. Jag har fortfarande inte läst Bob Dylans memoarer. Jag har även skrivit om Tarantula som nämns i texten.
När Dylan fyllde 70 år så gjorde jag en lista med hans tio bästa sånger. I dag så fyller Dylan 75 år.)

Citerat från veckans läsning

"Fortfarande kunde man varje kväll se strejkledarna från Malmberget tala på televisionsskärmen. Deras språk blev allt tydligare, allt klarare, allt renare.

  Människorna ville inte längre vara barn.

  En sanning hade tagit plats hos dem; de stod där och talade och deras levande språk vibrerade ända in i samhällets levande kapillärer och celler.

  Mer snö föll."

ur Herr Gustafsson själv av Lars Gustafsson

"Till Selma: Månen, kladdig som en klick potatismos, smetad på himlen av barnahand. Månen en ojämn brödkaka. En måne av den sorten som ingen lägger märke till, vinkande åt en passerande molnhjord."

ur Leklust av Juli Zeh, övers. Christine Bredenkamp

Requiem i Theresienstadt

Jag fick den här boken av min mor när hon hade varit i Theresienstadt. Denna engelskspråkiga utgåva av Josef Bors The Terezín Requiem gavs ut till 50-årsjubiléet av när koncentrationslägret i Theresienstadt befriades.

Det är en roman om när några av fångarna framförde Verdis Requiem. Den bygger på verkliga händelser.

Boken finns på svenska som Requiem i Theresienstadt.

Tio bra böcker av Lars Gustafsson

I dag skulle författaren Lars Gustafsson ha fyllt 80 år. I stället så dog han i början av april i år.
För några år sedan så gjorde jag en lista med Gustafssons tio bästa böcker. Här är en utökad, något omgjord lista. Länkarna går till inlägg om böckerna som jag skrivit tidigare här på bloggen. Böckerna på listan är alfabetiskt ordnade efter titeln

Afrikanskt försök
Reseskildringarna hör till den midre kända delen av Gustafssons författarskap. Men han skrev en handfull reseböcker. Och resandet är ett tema i många av Gustafssons romaner och noveller.

Berättelser om lyckliga människor
Bland annat är det ett tema i flera av de här novellerna. Som till exempel min favorit "Morbror Sven och kulturrevolutionen".
Gavs ut i nyutgåva för några år sedan.

Den onödiga samtiden (tillsammans med Jan Myrdal)
En brevväxling mellan de två författarna. Den senaste utgåvan går fortfarande att köpa hos nätbokhandlarna.

Fantastiska berättelser
Den här kom ut i nyutgåva i dagarna. Den samlar de två novellsamlingarna Förberedelser till flykt och Det sällsamma djuret från norr. Tjugo år skiljer böckerna åt men de förenas i fantastiken.

Kommentarer
En samling kulturartiklar från tiden då Gusrafsson var redaktör för BLM.

Poeten Brumbergs sista dagar och död
Gustafssons debutroman från 1959. Mycket bra för att vara en debut (vilket kan bero på att det egentligen finns en tidigare bok men Gustafsson såg Poeten Brumbergs... som sin egentliga debut). Jag är framförallt förtjust i romanen-i-romanen om en furste.

Sprickorna i muren
Sprickorna i muren är en svit på fem romaner: Herr Gustafsson själv, Yllet, Familjefesten, Sigismund och En biodlares död. Det är kanske lite fusk att räkna dem som en bok även om de har getts ut i en volym. Böckerna är sinsemellan fristående. Men en Lars född 17 maj 1936 är med i alla böckerna. Och omkvädet "Vi börjar om igen. Vi ger oss inte."
Den här romansviten var det första jag lästa av Gustafsson. Och jag har börjat läsa om den.
Sigismund och En biodlares död har rätt nyligen kommit i nyutgåvor.

Stunder vid ett trädgårdsbord
Stycken om konst och litteratur. "I mitt författarskap är denna bok en ny volym i den linje som inleddes med 'Utopier' (1969)" står det i förordet till den här boken från 1984. Böckerna i denna linje bestående av essä- och artikelsamlingar hör till mina favoriter. Den här boken har alldeles nyss kommit ut som e-bok.

Ur bild i bild
En samlingsvolym med dikter från åren 1950-1980. Det finns en samlingsvolym till: den tunnare Där alfabetet har tvåhundra bokstäver.
Hade Gustafssons författarskap enbart bestått av hans dikter så hade han ändå varit en betydande författare.
Gustafssons poesi anknyter ofta till andra delar av hans verk. Så är Kärleksförklaring till en sefardisk dam en pendang till Herr Gustafsson själv eller vice versa. Och formuleringar i dikterna här ekar i romanerna och essäerna.

Variationer över ett tema av Silfverstolpe
"Hur sällsamt, då, att tro,/att tid kan delas in i timmar!/Hur ser svalans timmar ut?/Och sorkens, snokens, vråkens?/Vad skulle det betyda,/att säga 'Denna dag i Venus omloppsbana'?"
Kom ut 1996. För sent för att få plats i den andra diktsamlingsvolymen (det borde ges ut en tredje). En vacker och vemodig diktsamling om tidens gång.

Citerat från veckans läsning

"Linda tjatade ständigt på modern att de skulle få gå och se på de där gårdarna, 'så att dem blir', som hon sa.
  — Nog är dem fastän du inte kan se dem, sa Hanna.
  — Men om jag glömmer bort dem, då är dem borta riktigt, sa Linda.
  — Ånej, Gud kommer ihåg dem. Och han kan se alla på en gång."
ur Regnspiran av Sara Lidman

"I morgon har jag bestämt mig för att blomma/i övermorgon att bära frukt/Jag ska använda en dag till kärlek/Resten av tiden ska jag använda för att lära mig risodling/Jag har odlat i hela mitt liv"
ur "Jag flyter snabbt upp till ytan av Qiao, övers. Göran Sommardal
Läst i senaste Lyrikvännen.

Ur DC: The New Frontier av Darwyn Cooke 1962-2016

Den andra jorden av Yves Bonnefoy

"Detta är, tror jag, vad som är poesins betydelse. Säger jag 'elden' (ja, jag byter exempel, och redan detta är betecknande) så frambesvärjer detta ord för mig, poetiskt sett, inte bara elden i dess eldnatur — det som eldens begrepp kan hålla fram av elden, utan eldens närvaro,[...]

  Men jag är rädd att jag är oklar, och skall ge ett exempel."

ur "Den franska poesin och principen om identitet", övers. John Sundkvist

Den andra jorden är ett urval essäer av den franske poeten och essäisten Yves Bonnefoy. Han skriver om poesi och måleri, Paul Celan och Mallarmé och mycket mer. Bland annat anknyter han till Charles Baudelaires färgessä, som jag skrivit om tidigare i den här serien inlägg om böckerna i min boksamling.

Det är en vacker bok. Både innehållsmässigt och till det yttre.

2666 - en mycket tjock bok

"Och så har vi hemofobi, rädslan för blod. Just precis, sa Juan de Dios Martínes. Och pecatofobi, rädslan för att begå synder. Men det finns andra, konstigare fobier också, till exempel klinofobi. Vet ni vad det är? Ingen aning, sa Juan de Dios Martínez. Rädslan för sängar. Men kan någon vara rädd för en säng, eller känna motvilja inför den? Jovisst, det finns sådana människor. Men man kan klara sig undan genom att sova på golvet eller aldrig gå in i ett sovrum."
ur 2666 av Roberto Bolaño, övers. Lena E. Heyman

2666 heter inte som den heter för att den är 2666 sidor lång även om man skulle kunna tro det när man ser den (jag har hört att "soy 2666" ska vara ett utryck för att något är futuristiskt, så långt före att andra inte ens kan fatta). Den är lite över tusen sidor lång. Men egentligen hade Roberto Bolaño velat ge ut den som fem böcker.
Jag tycker boken är rätt bra om än ojämn (och ibland lite osmaklig i de deckaraktiga delarna av boken) men själva längden gör att den ändå knappt var värd mödan.
Bäst gillar jag de metalitterära bitarna. Som första delen. Eller med den giktive sovjetiske framtidsförfattaren där boken blir ett slags litteraturvetenskapsfiktion, lit-sci-fi. Då känns det som om det ändå nånstans är värt det.

(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling i alfabetisk ordning.)

Den drunknade av Therese Bohman

"Trädgården håller på att förfalla. Solrosorna ser ut som fågelskrämmor nu när de har blommat över, deras fröhus i mitten är blöta och svarta, bladen och skrumpna."

I kväll ska jag på bokcirkel. Vi har haft den här bokcirkeln i några år. Vi kallar den bokklubben Zarathustra efter en numera nedlagd restaurang som vi brukade vara på. Denna gång ska vi diskutera Are you my mother? av Alison Bechdel. Men det är inte den det här inlägget handlar om. Utan om en bok vi läst tidigare i cirkeln. När jag hade valt böcker.

Vi väljer vilka böcker vi ska läsa genom att en av oss tar med sej förslag, tre till fyra böcker, som vi sen röstar på. När Den drunknade av Therese Bohman vann så var omröstningen mycket jämn (se bild nedan). Romanen är Bohmans debut. Hon har sen dess gett ut ännu en bok och ytterligare en kommer ut i augusti.
Ett Ola Hansson-citat står som motto till Den drunknade. Boken är en slags olahanssonsk noir menade jag på bokcirkeln. Då ingen annan där hade läst Hansson så gav det inte så mycket till diskussionen.
Vi var lite kluvna till Den drunknade. "Småborgerlig" sa nån. De flesta tyckte slutet var bäst.

(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling i alfabetisk ordning.)

Citerat från veckans läsning

"Solen, för första gången på man minns inte hur länge, och en himmel överväldigande blå. Jag var ute i dagsljus för omväxlings skull, och hittade pittoreska små gator som jag ännu inte sett, eller i varje fall inte lagt märke till. Kommer ner till hamnen där en ensam fiskebåt ligger infrusen, sitter länge på en pollare med solvit snö omkring och hör Fyris' vatten brusa i fallet. Känner fåglarna i luften, och formulerar ett brev till Jenny om Rescontra som jag aldrig skriver."

ur Student -64 av Gun-Britt Sundström

"Och för dej just nu/är det ingen konst, säjer du/Du har ju kvinnokampen/som du kan beta av/tills nu orättvisorna mot kvinnor/är upphävda//För mej är det värre/säjer du och suckar/Vad ska jag skriva om/idag?/Vad kan det finnas att skriva om/för mej som är vit/och man/och medelålders?//Men vänta du/sådär en tjugo år/säjer du sen triumferande/När det inte längre finns/nån ojämlikhet kvar —/Vad har du då/tänkt skriva om?"

ur "För Richard Wright var det lätt på fyrtiotalet" i Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen

Jesus kan av Olle Ljungström 1961-2016

"Det finns ett stort, stort hål i himlen,/en plats med utsikt överallt,/dit Jesus tar oss med på lek,/och Gud sa: ha en bra dag"
https://open.spotify.com/track/7AEFAChzDy0sTWHCpKwMwv

Citerat från förra veckans läsning

" — Titta på honom, sade Kitty och vände honom om mot Levin. Det lilla rynkiga ansiktet blev plötsligt ännu mera rynkigt. Barnet nös.
[...]
Vad han kände för den lille var inte alls vad han hade väntat. Det fanns i denna känsla inte någonting av glädje, tvärtom — den innehöll en ny, alldeles säregen fruktan, erkännandet av en ny sårbar punkt. Och detta erkännande var i början så plågsamt, fruktan för att detta hjälplösa väsen skulle lida något ont var så stark att han själv inte märkte den meningslösa glädje, ja, stolthet som grep honom när hans lille son nös."
ur Anna Karenina av Leo Tolstoj, övers. Sigurd Agrell

"jag ligger någonstans ibland dem och kollar Game of Thrones/där just nu/seriens goda hjälte får huvudet avhugget./Han får helt enkelt knoppen avchoppad./Det finns ingen mening/varför ska denne man dö?/varför ska vi människor dö?"
ur "Låt säga att partipolitik fortfarande är en realitet." i Dikter 2014 av Theis Ørntoft, översättning Victor Malm

10 bra röda diktsamlingar

Det är första maj.

Amiri Baraka - Dikt for viderekomne

"vi ligger sprikende i grå kjetting i et sted/Full av vintre når det vi vil eie er sol.//Vi ble fanget/brødre. Og vi sliter/med flukten,[...]Vi trenger magi,/vi trenger formlene, for å oppdra/gjenta,knuse og skape. Hva er//de hellige ordene?" övers. Jón Sveinbjørn Jónsson

A. Gunnar Bergman - Du sitter i rävsaxen
"Men sparrisplantan slutar aldrig att drömma/om solljuset där uppe ovan jord."

Bertolt Brecht - Sånger mellan krigen
Urval sammanställt av Erwin Leiser. I Samtal i Berlin så skriver Leiser att Brecht log gillande när han fick reda på att urvalet skulle heta detta trots att det hade med dikter från femtiotalet: "'Tredje världskriget är inberäknat!' sade han med sitt torra skratt."
"Vid min vägg hänger ett japanskt konstverk av trä,/en ond demons mask, målad med guld./Medlidsam ser jag/de svullna pannådrorna, som visar/hur ansträngande det är att vara ond." (övers. Erwin Leiser)

Elmer Diktonius - Stenkol
"Men varje vår är dock vägvisarvår,/som sjunger, manar, tröstar, låter ana:/en gång —/en gång skall komma alla vårars vår/vars sol ser mänsklighetens tunga bojor brista."

Josef Kjellgren - Jag är tusenden
Josef Kjellgren är numera mest ihågkommen för kollektivromanen Människor kring en bro men han skrev också dikter. Jag är tusenden är ett urval av Kjellgrens dikter. "Med den slägga jag är van vid/vill jag slå fast mina ord/likt vita, glödande nitar/i ditt medvetande."

Vladimir Majakovskij - För full hals
"Jag säger inte/att jag hittat på/det här, kamrater/och det är inget utslag av diktarhysteri/men som jag ser det/skall samhället/vara ett ställe/där det inte finns några byråkrater/men massor/med plats/för sång och poesi" övers. Ulf Bergström och Gunnar Harding

Bodil Malmsten - Nefertiti i Berlin
En av de sista tweeten på Bodil Malmstens twitter var ett citat ur Majakovskij-dikten ovan.
"Allting som är fast förflyktigas/ett enda liv"

Mao Zedong - Den långa marschen
"Om himlen ägde känslor borde även himlen åldras,/likt havet omvandlad till bördiga fält förändras nu människans värld." övers. Göran Malmqvist

Pablo Neruda - Canto General
En historia över Amerika på vers. En 500 sidor lång dikt.
"Jag är ingenting annat än en poet: jag älskar er alla,/jag irrar omkring i den värld jag älskar:/i mitt fosterland fängslar man gruvarbetare/och soldaterna befaller domarna./Men jag älska till och med rötterna/i mitt lilla kalla land."

Göran Sonnevi - Det måste gå
"Men det finns bara dom här/människorna som/finns här,/slitna, förbrukade  Och det måste gå/För det går ju/inte utan människor/Även om dom flesta inte fungerar så bra/är dom inte skit/Vi är inte skit"

Tidigare 1 maj-listor på Butter tar ordet:
10 bra arbetarromaner
10 bra röda filmer
10 bra röda skivor
10 bra röda böcker
10 bra arbetarböcker