En till bra läsmånad. Jag har läst så många böcker att jag valt att dela upp detta inlägg i två.
Precis som de föregående gångerna jag gjort denna läslista så dominerar min kronologiska genomläsning av Lars Gustafsson. Men jag har också läst flera andra spännande böcker.
Riot days av Maria Aljochina
En av medlemmarna i ryska Pussy Riot skriver om sin tid i fängelset.
Flicklekar av Anne-Marie Berglund
"Som en trött potatis håller jag på att somna i mullen, alldeles för djupt, alldeles för gott."
Vill du kyssa en rebell? av Eva-Stina Byggmästar
"kyssen ryms inte i munnen / och jag begär inte att kärleken / till dig skall rymmas / i mitt hjärta / / den här världen var för trång / var för liten för en kärlek / som vår / / jag önskar inget / annat än det du ger frivilligt / som en gåva"
Eva-Stina Byggmästar fortsätter kärlekstemat från samlingen Nattmusik för dagsländor. Den var en av mina absoluta favoritböcker 2019. Vill du kyssa en rebell? är kanske inte fullt i klass med Nattmusik men den är ändå förbannat bra.
Det är du själv som bestämmer av Sven Delblanc
"Politik, samtidskritik och litteraturdebatt från tre decennier" är undertiteln på detta texturval sammanställt av Lars Ahlbom och Crister Enander.
Jag lånade boken mest på grund av att jag ville läsa Sven Delblancs artiklar om Den onödiga samtiden av Lars Gustafsson och Jan Myrdal. De var en besvikelse. Jag tycker inte Sven Delblancs kritik av brevväxlingen är intressant och den grundar sej mestadels i missuppfattning att det ska vara en diskussion mellan två politiska motståndare (och att den då misslyckas med detta).
Men det finns så mycket annat läsvärt i boken. Och den blev ändå en intressant bredvidläsning till mitt Lars Gustafsson-projekt då den innehåller delar av den debatt där Lars Gustafsson och Sven Delblanc och Jan Myrdal och Sven Fagerberg buntades ihop till ett "de fyras gäng" (Jag håller på och läser Harry Järvs artikelantologi med bidragen i den så kallade Strindbergsfejden och man skulle önska att någon kunde sätta ihop ett liknande med denna kultur- och politikdebatt från början av 1980-talet).
The Transmigration of Timothy Archer av Philip K. Dick
SF-författaren Philip K. Dicks sista roman är inte science fiction (om man inte räknar teologi som science) trots att den nominerades till ett av de stora SF-priserna. Det är en roman om en kontroversiell biskop (baserad på en verklig biskop, en vän till Philip K. Dick). Ibland buntas den ihop med Philip K. Dicks märkliga Valis-böcker men förutom att där finns ett religiöst tema även i dem så ser jag inte hur de hör ihop.
Det är fascinerande att läsa den sene Philip K. Dick skriva utanför sin genre.
Phileas Foggs hemliga dagbok av Philip José Farmer
Philip José Farmers omarbetning av Jules Vernes Jorden runt på 80 dagar som jag också läste om samtidigt. Rätt roande metalitterär övning men Philip José Farmers ändringar av Jules Vernes värld gör den ofta mindre radikal som i hans tolkning av kapten Nemo.
Språk och lögn: En essä om språkfilosofisk extremism i Nittonde Århundradet av Lars Gustafsson
Filosofier av Lars Gustafsson
I mikroskopet av Lars Gustafsson
Artesiska brunnar, cartesianska drömmar av Lars Gustafsson
"Vi gör den tillsamman, / också du gör den en blåsig dag, när / det är tidigt eller sent på jorden: / vi skriver stigarna, och stigarna blir kvar, / och stigarna är klokare än vi, / och vet allt det vi ville veta."
För liberalismen av Lars Gustafsson
Berättelser om lyckliga människor av Lars Gustafsson
Världens tystnad före Bach av Lars Gustafsson
"Himlen blind / som en stor blå klocka / våren kommer / blommorna slår upp sina stora / förvånade kalkar / Ännu en sommar / ännu en stor tom rymd / att befolka / innan vintern."
Sorgemusik för frimurare av Lars Gustafsson
Stunder vid ett trädgårdsbord av Lars Gustafsson
Våra landskap av Lars Gustafsson och Agneta Blomqvist
Nästan alla Lars Gustafsson-böckerna ovan är omläsningar. Undantagen är dels romanen Sorgemusik för frimurare (1983) som jag under läsningen emellertid länge inte var säker på om jag hade läst innan då mycket kändes bekant, men den känslan kom från att ha läst så mycket andra Lars Gustafsson nyligen då han återanvänder teman (en av novellerna i Berättelser om lyckliga människor finns omarbetad med som ett kapitel i romanen).
Dels Våra landskap som han skrev tillsammans med Agneta Blomqvist. Boken kom på svenska först förra året, en omarbetad version av en bok om Sverige som först kom ut på tyska för en tio år sen.
Jag tyckte mycket om boken. Och det är kul att se att Lars Gustafsson närmar sej den industrialismkritik han hade i sitt tidigare författarskap (men nu – alltså nu i min läsning det vill säja tidigt 1980-tal – håller på att överge) i texterna om skogsbruk.
Våra landskap har jag alltså läst utanför kronologin och får väl läsa om den när jag kommer till den senare delen av Lars Gustafssons författarskap.
Nu är jag vid 1984 i min genomläsning så det är ett tag dit.
(Fortsättning följer.)
Inlägg
