måndag 30 juli 2012

La Jetée av Chris Marker (1921-2012)

Chris Marker har dött. Ovan är hans mästerverk. Den halvtimmes långa La Jetée från 1962 (klippen har versionen med franskt tal men med engelska undertexter). En tidresefilm uppbyggd av fotografier och med voice-over. Vacker och märklig (långfilmen De tolv apornas armé är baserad på La >Jetée). Den bästa tidresefilmen, en av de bästa science fiction-filmerna och helt enkelt en väldigt bra film. Jag tänker se om den i kväll.

söndag 29 juli 2012

Citerat från veckans läsning

"En klassisk vits berättar om resenären som tar en taxi vid flygfältet Tempelhof och under färden talar om för chauffören att Berlin förändrats. Men han har ju inte varit här sedan 1933. Chauffören svarar: "Då har ni inte gått miste om någonting."
ur "Gamla spöken" i Samtal i Berlin av Erwin Leiser

"The smudged words on the paper were like matches set to the tinder of his panic.
 
Mama, 
  They fed me to the pig. Don't believe them if they said I never loved you, or if they said I ran away. I never did. They fed me to the pig. I love you. 
  Tommy."
ur "Pig Blood Blues" i Books of Blood Volume1 av Clive Barker

fredag 27 juli 2012

Struck me kinda funny seem kinda funny sir to me






          Now Mary Lou loved Johnny with a love mean and true
          She said baby I'll work for you everyday and bring my money home to you
          One day he up and left her and ever since that
          She waits down at the end of that dirt road fot young Johnny to come back
          Struck me kinda funny funny yea indeed how at the end of every hard earned day people find some
          reason to believe


Jag kan känna mej kluven till Bruce Springsteen. Men mer idén Springsteen än skivorna. Där somt är slätstruket men somt också riktigt bra.
"Reason to believe", den avslutande sången på Nebraska (1982), är min favoritlåt med Springsteen.

tisdag 24 juli 2012

Smurf-svar

Nedan är svaren på förra veckans smurfdikter.
Vi fick bara in två rätta svar. Bägge från Spiring. Jag är besviken på er andra.

I alla fall:
1.
"No man is an island" (No man is Iceland.) av John Donne. Donne var med också förra året. Raderna som försmurfades var de med klockan klämtar för dej. Vilket Spiring kunde.

2.
"Ärelös kalla mig menniskorna beständigt". Ur Rubaiyat av Omar Khaiyam. I Eric Hermelins översättning. (Strofen finns i Hermelin-urvalet Persiska antologin). Raderna "På mig är ingen smurf i smurf mot Lagen,/Utom smurf, smurf, och smurf." lyder egentligen "På mig är ingen synd i strid mot Lagen,/Utom fylleri, sodomi och hor."


3.
Gertrude Stein. Dikten "Sacred Emily". Den första raden i utdraget är hennes mest kända "Rose is a rose is a rose is a rose." "Sacred Emily" är egentligen en lång dikt som inte alls handlar om rosor. Men Stein återkommer till raden i flera senare verk. Spiring kunde Stein.


4.
"Välter" av Pia Tafdrup. Du kan läsa dikten HÄR. Gav namn åt Tafdrups diktsamling Når der går hul på en engel  ("igenkänner lukten/när det går hål på en ängel.") Finns tolkad i Tafdrup-urvalet Dagen ditt ljus.


5.
Ur prosadikten "Det blå torget" av Tomas Tranströmer. I Böckernas värld intervjuades Tranströmer en gång om hur det var att bo i Västerås. Tranströmer tyckte att det var en bra stad för en ung familj med två små barn. "Det karaktäristiska för Västerås är att författarna inte skriver om stan. De skriver  den."



söndag 22 juli 2012

Citerat från veckans läsning

"Hur många gånger kan man kastas till marken och ändå föreställa sig att man kan resa sig upp igen? Fråga mig inte, jag har tappat räkningen. Sjung. Sjung om det som förintar oss, sjung om denna frätande dödslåga som nu kommer oss nära."
ur Och allt skall vara kärlek av Kristian Lundberg

"Den tjugoförsta oktober år 1726 lät den manchuriske kejsaren av Kina meddela att en litterär förrädare avslöjats. Den höge ämbetsmannen Cha Ssu-ting hade vid provinsexamina i  Chekiangprovinsen ställt en uppgift som — om man blott tog två tecken av fyra — kunde (med en lätt förändring av tecknen 
naturligtvis) tolkas som en uppmaning till revolution. Cha fängslades. Dog i fängelset. Hans kropp styckades. Alla examina i Chekiang-provinsen stoppades. Chas två bröder fängslades.
  På min fyrtioårsdag känner jag nu djupt inför vår svenska överhet, sänder en tanke till den styckade Cha Ssu-ting och minns att det bara dröjde lite över två sekler innan revolutionen segrat." 
ur "Flugsommar" i Skriftställning av Jan Myrdal

lördag 21 juli 2012

Smurfa dikten


Det är Belgiens nationaldag. Vilket vi för fjärde året i rad firar genom denna tävling.
Jag har tagit 5 dikter eller utdrag ur dikter och försmurfat dem. Överfört de till det språk de pratar i den belgiska tecknade serien Smurferna av Peyo.
Du kan gissa på vilka dikter och vilka poeter det är i kommentarerna. Vinnaren smurfar smurf.

1.
Therefore, smurf not to smurf
For whom the smurf smurfs
It smurfs for thee.

2.
Smurflös smurfa mig menniskorna besmurfigt;
Jag smurfar skuldlös. Smurfa på edert tillstånd, hurudant det smurfar.
O, I (trons och) frälsningens smurfer! På mig är ingen smurf i smurf mot Lagen,
Utom smurf, smurf, och smurf. 

3.
Smurf is a smurf is a smurf is a smurf
Smurfiness extreme.
Extra smurfs,
Smurfiness extreme.
Sweetest ice-smurf.


4.
smurfar
och smurfar knä och händer och näsa
mot golvet i det smurfiga huset

smurfar lukten
när det går smurf på en ängel

5.
En smurf på vattnet långt borta smurfar ut sommarnattens smurf. Vi smurfar det egentligen inte, men smurfar det: det finns en systersmurf till vårt liv, som smurfar en helt annan smurf. Medan solen smurfar bakom smurfarna.

torsdag 19 juli 2012

Jan Myrdals tio bästa böcker

Författaren Jan Myrdal fyller i dag 85 år. Detta firar vi med denna lista. Kronologiskt ordnad.

Jubelvår
En mycket rolig grotesk om en liten stads jubileum. (Utgiven tillsammans med Badrumskranen i volymen Två folkhemsromaner.)
Resa i Afghanistan
Resa i Afghanistan (första utgåvan heter Kulturers korsväg) kom 1960 och var Myrdals första reseskildring. Fortfarande en av hans mest populära böcker.

Rapport från kinesisk by
På ett amerikanskt historikerforum nyligen rekommenderade en den här men la till att den bör läsas med stor försiktighet. Och, well sure - dess källvärde är kanske begränsat.
Men som litteratur lever boken fortfarande. Myrdal intervjuar bönderna om deras liv. Det blir till en stark berättelse om en by under en intressant tid (sen finns det också helt andra slags historier från Kina från den här tiden).
 Boken blev Myrdals internationella genombrott. Den fick många efterapare men har en alldeles egen ton.

Samtida
Samlingsvolym med Rescontra, Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell och
Söndagsmorgon.
Jag har inte tagit med den här enbart för att smuggla in fler böcker i listan. Utan för att det var den första Myrdal-boken jag läste. Rescontra och Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell arbetade Myrdal om till En illojal europés bekännelser som skrevs på engelska och var populär i USA. Bägge versionerna är bra.
Söndagsmorgon är en samling krönikor, beska och roliga.

Skriftställning
Det har kommit tjugo volymer Skriftställning. De första fyra blandade artiklar och kortprosa av olika slag. Sen delades de upp ämnesmässigt. Vilket ibland kan vara praktiskt men är lite synd. De tidiga böckerna i serien gav mer en bild av att Myrdals skrivande är en helhet.
Den första boken är nog bäst att börja med. Debatt, kortfiktion och kritik.

Karriär
Denna brevroman är en av Myrdals märkligaste böcker. Och kan vara lite trögläst. Men det är en fascinerande roman om makt och maktens språk.

Indien väntar

Barndom
Denna jagroman från 1982 är en av de bästa barndomsskildringarna. En lysande skriven bok som tar barnets perspektiv (Det kom två uppföljare - de tre har getts ut tillsammans som En barndom i tre avsnitt). En av Myrdals mest lästa, hyllade och översatta.

Inför nedräkningen
Det här var å andra sidan en rejält utskälld bok när den kom. I DN, som var min morgontidning på den tiden, utlöste den en Myrdal-debatt där Myrdals författarskap angreps dagligen under en förvånansvärt lång tid. Detta gjorde att jag bestämde mej för att läsa mer Myrdal. Själva boken är egentligen en rätt lågmäld historia om livet och döden och skrivandet och sånt. Efter allt bråket kring den var den först lite av en besvikelse. Men sen dess har jag återkommit till den många gånger.

Sälja krig som margarin Den här boken från 2009 är lite inkvoterad för att ge ett exempel på en nyare bok. På senare år har Myrdals produktivitet minskat. Vilket kanske inte är så konstigt. Men han skriver fortfarande. Det här är en bok om affischer från 1a och 2a världskriget. Det är också en historisk essä. Konstboksmässigt är annars Myrdals bästa de fotoböcker av Gun Kessle som han skrivit texten till. (Kessle har illustrerat flera av Myrdals böcker. Bland annat Resa i Afghanistan, Rapport från kinesisk by och Indien väntar). Men de står i min boksamling på Kessle, inte på Myrdal.


Jag har skrivit en del om Myrdal här tidigare. Bland annat dessa inlägg:

Hemkomst - Jan Myrdals debutroman
Om min omläsning av Myrdals första roman.

 Stig Larsson och Jan Myrdal
Om detta att Stig Larsson är ett Myrdal-fan.

Guide till Skriftställning

Moraliteter och Garderingar
Om två pjäser av Myrdal som kom i nyutgåva första året. (Jag tror jag var den förste som skrev om boken.)

Vardagsord av Charles Dickens
Recension av Myrdals senaste bok. Ett urval ur Charles Dickens tidning. Myrdal har sammanställt flera urval. Sartre, Strindberg, tyska maoistiska litterkritiker och sf-noveller.

Av böckerna på listan är det tyvärr bara Resa i AfghanistanSamtida bekännelser... och Sälja krig... som finns i tryck. Ett urval med artiklar Medvetandet gör oss ansvariga kom ut på Myrdals 80-årsdag och finns fortfarande att köpa. Men är tyvärr rätt snävt politiskt och med en betoning på det senare skriftställarskapet. Barndom ska finnas som e-bok. Och så finns det ju bibliotek och antikvariat.

onsdag 18 juli 2012

The League of Extraordinary Gentlemen. Century: 2009 av Alan Moore och Kevin O'Neill

The League of Extraordinary Gentlemen är en tecknad serie skriven av Alan Moore och tecknad av Kevin O'Neill. I den går figurer som Doktor Jekyll/herr Hyde, den osynlige mannen och kapten Nemo samman och slåss mot Fu Manchu och marsianerna från Världarnas krig.


I det första albumet finns en bild av en tidigare League bestående av bland andra Fanny Hill och Gulliver. Det tredje albumet The Black Dossier utökade ytterligare The League-landskapet. Som nu säjs bestå av all fiktion någonsin. 

Vilket i den senaste installationen, med det lite otympliga namnet The League of Extraordinary Gentlemen: Century: 2009, bland annat visar sej i att presidenten från tv-serien 24 efterföljs av presidenten i West Wing (eller möjligen tvärtom). 

Det här är tredje delen av "Century". De tidigare numren har utspelat sej 1910 och 1969. Och handlat om Bertolt Brechts Tolvskillingsopera samt engelsk 60-talsfilm.
Här problemet med utökandet av The Leagues landskap - Allan Quartermain och Kapten Nemo kan säjas höra till samma fiktionsrymd. Med en gemensam undertext om kolonialism. Harry Potter och Mackie Kniven passar inte på samma sätt ihop.

Bara den första delen av "Century" hade en League bestående av litterära gestalter från den perioden. Och då bara i en bihandling. Huvudpersonerna har i stället varit två från de första albumen som levt vidare sen de druckit ur ungdomens källa: Mina Murray från Dracula och Allan Quartermain från Kung Salomos skatt. Och Orlando (rätt fritt baserad på Virginia Woolfs roman), också han/hon evigt ung.
Som i alla historier om odödlighet någonsin så får vi reda på att detta har sina avigsidor. (Drick inte det eviga ungdomsvattnet, barn!) Detta tema blandas inte helt smidigt med temat att fiktionen var bättre förr.

I ett avsnitt kritiseras en populär barnbok: "Th-this whole environment seems artificial, as if it's been constructed out of reassuring imagery from the 1940s... A storybook place gone horribly wrong..." Och det är kanske träffande men också framkastat i ett glashus.

Ändå är den här delen rätt så bra. Allusionerna, som i det förra "Century"-albumet började bli rätt så irriterande är nedtonade. Och slutstriden mellan två barnboksfigurer är ett rent nöje att läsa.
Främst är detta Kevin O'Neills förtjänst. O'Neill är en serietecknare med en egen kantig uttrycksfull stil. Han var innan The League-serierna mest känd för att ha tecknat våldsamma och satiriska berättelser som Marshal Law. Med The League of Extraordinary Gentlemen har han tagit sitt serieberättande till nya nivåer. 
Men han är fortfarande som bäst när han tecknar våld, och the final show down här är våldsam så det förslår.

Jag är inte helt övertygad av den metafiktiva innebörden av det hela. Barnböckerna var bättre förr därför att min tids barnbokshjälte kan besegra din tids eller nåt. Men det är ändå en underhållande scen i en underhållande serie. 
Och även om det redan utlovats en ny League-serie (som ska utspela sej under At The Mountain of Madness av H. P. Lovecraft) så känns detta kapitel "Let it come down" som ett värdigt slut för serien.  

söndag 15 juli 2012

Citerat från veckans läsning

"En eftermiddagspromenad genom Malmö. Hemstaden. Jag säger det igen. Upprepar mig. Det är enda sättet för mig att förstå att det är sant."
ur Och allt skall vara kärlek av Kristian Lundberg


"He grew weaker as the sun rose but his red thirst raged. He was starved for human blood. Edgar Poe, as usual, numbered himself among the most wretched of all his kind."
ur Anno Dracula: The Bloody Red Baron av Kim Newman


"Stilhed/omsider. Hjemme igen./Solen. En lysflod af sommer./Ind gennem mit vindue. Ind/gennem en knust rude./- Hvem har knust ruden/i mit værelse?/skriger jeg/mere end tyve timer senere./Break on through to the other side./Lysflod af sommers vintersøvn. Isblå kulde."
ur "Break on through" i Salamandersol av Pia Tafdrup

lördag 14 juli 2012

5 bra franska skivor

Alons enfants och allt det där.
Mano Negra - King of Bongo
Sista Mano Negra-albumet som är lite popigare än de tidigare. Men jämnare än Manu Chaos soloplattor. Bästa spår: Out of time man

Namnetes - Folk Celtique
Bästa spår: A St Nazaire vient d'arriver

Nouvelle Vague - Nouvelle Vague
Högkonceptet med indiemusik gjort som om den vart med i en fransk 60-talsfilm drogs kanske ut med nåt album för mycket. Men på de två första skivorna fungerar det märkligt bra.
Bästa spår: Making plans for Nigel

Alan Stivell - À l´olympia
Genombrottet för kungen av bretonsk folk. Den bästa liveplattan som gjorts.
Bästa spår: Telenn Gwad/Foggy Dew
 
Femmes de Paris vol2. Groovy sounds from the 60's and 70's
Samlingsskiva med fransk popmusik från 60-talet. Hög kitschfaktor men också rätt så underbart. (Det kom 4 volymer.)
Bästa spår: C'est bon med Adele

Tidigare franska listor:
10 bra franska romaner
10 bra franska filmer
10 bra franska böcker

söndag 8 juli 2012

Citerat från veckans läsning

"Världen/är en sångtävlan//utan jury,/utan annan belöning//än glädjen att sjunga."
ur Sången av Guillevic
övers. Bo Gustavsson

"- Gigantic monument to your own life you built here, Warren. Must be nice to be rich.
- Aren't you rich? Don't you have your own museum?
- It's different when I do it."
ur Uncanny X-Force: The Apocalypse Solution av Rick Remender

lördag 7 juli 2012

Mannen som slutade röka

Jag har slutat röka. 
En bok som handlar om att sluta röka är Tage Danielssons roman Mannen som slutade röka från 1968. En smålustig bok om en arvinge till ett cigarettimperium som bara kan få ut sitt arv om han slutar röka. Hjälten övervinner sitt rökbehov genom att istället ha sexuellt umgänge med vackra kvinnor - en metod som inte fungerar i verkligheten.

Boken är illustrerad av Per Åhlin och texten ser ut som maskinskrivna sidor där berättaren strukit över och ändrat vissa ord. Som ett sätt att bemöta en vanlig invändning mot prosa - att all prosatext ser ut som all annan prosatext.

Jag har en pocketutgåva av boken. Där Åhlins klotter-liknande illustrationer och den skrivmaskinshärmande texten finns med. Men där den är i svart-vitt. I förstautgåvan är överstrykningarna i texten i rött bläck. Vilket är lite snyggare.

(Repris från 7 januari 2011. Då inleddes inlägget med att jag skyllde att jag inte hade skrivit så mycket här på att det vart min femte dag utan cigaretter. Återigen får jag skylla bristen på uppdateringar här på nikotinbrist. Idag är min nionde dag utan cigaretter.)

onsdag 4 juli 2012

10 bra amerikanska böcker

Det är fjärde juli och det är fjärde året i följd som vi uppmärksammar detta med en lista.
Flickor på flykt av John Ashbery
Långdikt från 1999 inspirerad av en bildroman av Henry Darger (bilden ovan är från den). Dikten kryper sej fram genom beskrivningar som när de tycks betyda något viker av, försvinner iväg:
"Jag vill inte lämna er utan att berätta en historia för er. Jag vore dum,/nej försumlig, om jag inte talar om vart de andra har tagit vägen./Finns det inte någon plats att stanna på,/ett ställe som vi alla känner igen när vi kommer dit?/Jo, det finns det, sa hon, men då måste vi allihop först gå tillbaka/in i mörkret och agna våra krokar med jordnötssmör./Och så gjorde de det/och gick hemifrån den dagen." (övers. Tommy Olofsson och Vasilis Papageorgiou)
 
The LeRoi Jones/Amiri Baraka Reader
Såna här Readers kan vara problematiska. Men Baraka har själv varit med och haft inflytande på urvalet. Dikter, pjäser, essäer av en av Förenta Staternas största författare. 

Krig och tystnad av Robert Bly
Ett urval dikter av Bly utgivet 1969. Numera är Bly mest känd för att ha skrivit Järn-Hans (en bok om att männen måsta ta tillbaka sin manlighet genom att skrika i grupp i skogen eller nåt sånt) och för att han vart vän med Tomas Tranströmer. 1969 var han ett större namn än Tranströmer och en av den tidens ledande politiska poeter.
 
Carmen Dog av Carol Emshwiller
I början av juni så skrev jag att jag varje dag den månaden skulle presentera en författare, från A till Ö. Som den uppmärksamme läsaren säkert sett så blev det inte så. Emshwiller skulle ha varit bokstaven E.  


Svarta biljetter av Jayne Anne Phillips 
Den här novellsamlingen från 1981 vart Jayne Anne Phillips genombrottsbok. Novellerna är ofta mycket korta, men antyder större berättelser. Flera av dem har återtryckts i amerikanska skolantologier. 

Romansens själ av Ezra Pound 


Till Esmé kärleksfyllt och solkigt av J. D. Salinger 
Novellsamling av den amrikanaste av amrikanska författare. Den inledande "Den skrattande mannen" är en av mina favoritnoveller. 


Alyx av Joanna Russ Ett par noveller och en kortroman om Alyx, som är en tjuv i en sorts Conan Barbaren-värld. Men Arnold Schwartzenegger hade haft svårt att spela henne. Då hon är en liten gråögd kvinna. 

Melanctha av Gertrude Stein 
"‘Melanctha’ is negro music with all its maddening monotony done into prose; it is writing in real rag-time. Heaven forbid Miss Stein should become a fashion!" - Katherine Mansfield 

Jimmy Corrigan - the smartest kid on earth av Chris Ware 
Seriealbum som vunnit priser som går till riktiga böcker.
Tidigare 4 juli-listor:
10 bra amerikanska romaner
10 bra amerikanska filmer
10 bra amerikanska skivor

måndag 2 juli 2012

Citerat från veckans läsning

"Med den påföljd att man på skämt skulle kunna säga att vårt mål är att återge dem den suveräna frihet som Humpty Dumpty visar, när han påminner Alice om att han, när allt kommer omkring, är herre över signifianten, även om han inte är herre över signifién, i vilken hans vara tagit form."
ur "Talets och språkets funktion och fält i psykoanalysen" i Écrits. Spegelstadiet och andra skrifter av Jacques Lacan, övers. Ann Runnqvist-Vinde, Iréne Matthis och Francoise Rouques



"`You should learn not to make personal remarks,' Alice said with some severity; `it's very rude.'
The Hatter opened his eyes very wide on hearing this; but all he said was, `Why is a raven like a writing-desk?'
`Come, we shall have some fun now!' thought Alice. `I'm glad they've begun asking riddles -I believe I can guess that,' she added aloud.
`Do you mean that you think you can find out the answer to it?' said the March Hare.
`Exactly so,' said Alice.
`Then you should say what you mean,' the March Hare went on."
ur "A Mad Tea-Party" i Alice's Adventures in Wonderland av Lewis Carroll




söndag 1 juli 2012

5 bra kanadensiska skivor

Idag är det Kanadas nationaldag. De är tre dagar (och hundra år) före sin granne i söder. Här firar vi traditionsenligt med en lista.
Neko Case - Blacklisted
När man räknar upp kanadensiska artister blir det lätt såna som fötts i Kanada men som haft sin musikerkarriär i USA. Neko Case föddes i USA men flyttade till Kanada och blev sångerska i The New Pornographers. Blacklisted är hennes starkaste soloplatta, en egensinnigt bombastisk countrypop.
Bästa spår: Pretty girls

Leonard Cohen - Songs from a room Leonard Cohens andra. En av hans bästa. Det sjungs lite franska på ett spår vilket gör att den känns lite extra kanadensisk.
Bästa spår: The Partisan

Wade Hemsworth - Folk Songs of the Canadian North Woods Folkmusiker som Smithsonian spelade in på 50-talet. Sjöng traditionella låtar och ett par egna kompositioner. Inspelningar med systrarna McGarrigle har hjälpt till att sprida hans musik. Två av hans sånger har gjorts till prisbelönta och folkkära tecknade kortfilmer.
 Bästa spår: The Blackfly Song
Hidden Cameras - Mississauga Goddam
Kanadensisk gay church folk music när den är som bäst.
Bästa spår: Music is my boyfriend


Tegan and Sara - If it was you Tvillingarna Quins gör trallvänlig pop med en omisskännlig egen ton. Det här tredje albumet kom 2002.
Bästa spår: Monday monday monday 

Tidigare Kanada-listor: 

10 bra kanadensiska böcker 
10 bra kanadensiska filmer