I en bildtext till ett fotografi av Gun Kessle från 1968 föreställande en marknad i Pnom-Penh så skriver Jan Myrdal: "Det är inte större olikhet mellan kvinnor i Pnom-Penh och kvinnor i Malmö som handlar middagsmat. Inte större än att kriget kommer att drabba kvinnorna i Pnom-Penh innan det drabbar dem i Malmö." (ur En världsbild av Gun Kessle och Jan Myrdal)
Kriget kom att drabba Pnom-Penh. 1969 inledde USA massiva bombningar av Kambodja. 600 000 dog av dessa bomber (siffrorna varierar något). En USA-stödd regim tog makten 1970.
1975 tog den kommunistiska gerillan Röda Khmererna ledda av Pol Pot makten i Kambodja som bytte namn till Kampuchea. Städerna tömdes. 1,7 miljoner människor svalt ihjäl eller avrättades av de Röda Khmererna (siffrorna varierar något).
När Myrdal och tre andra svenskar besökte landet 1978 så var det nästan stängt från omvärlden. Kvartetten var medlemmar av vänskapsföreningen Sverige-Kampuchea vilket gör att det inte är så förvånande att deras reportage därifrån publicerat i FiB/Kulturfront gav en positiv bild av landet.
Skriftställning 11 Kampuchea och kriget är inte en reserapport från Myrdals besök i Kampuchea (ett utdrag ur Myrdals text i gruppens bok från resan Kampuchea mellan två krig finns i Myrdal-urvalet Medvetandet gör oss ansvariga). Utan en samling polemik och inlägg kring frågan. Och en intervju med Pol Pot. Den är med sina 85 sidor den tunnaste Skriftställning-volymen.
En slags uppföljning till volymen är Kampuchea hösten 1979. Vietnam hade invaderat Kampuchea och avsatt Pol Pot. Som förste utländske journalist efter invasionen besökte Myrdal landet.
Flera av artiklarna i Kampuchea hösten 1979 publicerades först i Svenska Dagbladet. Efter Vietnams invasion stod tidningen liksom Moderata Samlingspartiet nära Myrdal i frågan. Det gjorde även USA. Av och till dras det här fram av vänstermänniskor som att Moderaterna stödde Pol Pot. Vilket är en förenkling.
Numera är Svenska Dagbladet nog liksom de flesta negativa till Pol Pot. Myrdal själv har emellertid hållit fast vid vad han skrev i Kampuchea och kriget. Med tiden har frågan kommit att spela en allt större roll i synen på Myrdal (vilket man kan se på hans wikipediasida). Bland annat efter Peter Fröberg-Idlings bok om 1978 års resa: Pol Pots leende. En rätt bra bok även om den ibland är lite väl tydligt påverkad av en annan svensk reseskildrare: Sven Lindqvist.
Kampuchea och kriget är inte en bra bok.
Boken finns inte på Runeberg.
Inlägg
2 kommentarer:
Det beror väl på vad man menar med "en bra bok". Som ett tydligt klargörande av var en medelålders intellektuell på den partipolitiskt obundna vänsterkanten (läs: Myrdal) stod i frågan där och då, medan den pågick, har den definitivt sin plats i bokhyllan. Den som vill polemisera mot Myrdals åsikter om 1970-talets Kampuchea på allvar, och inte bara råskälla, börjar lämpligtvis här. Dessutom citeras både Faxeholmsvisan och Internationalen, så man får sig lite upprorisk kultur på köpet. Vill man ha lite rafflande feelgoodläsning på fredagskvällen är boken kanske dock (dock!) ingen höjdare.
Att många som skriver om Myrdal och Kampuchea bara verkar ha läst valda citat av Myrdal är en sak.
Men om man jämför vad han skriver om bondekrig här och i tidiga Skriftställnings-volymerna eller i Söndagsmorgon så är det inte alls lika bra här.
Skicka en kommentar