I veckans tematrio vill Lyran att man ska berätta om tre böcker med obehagliga äldre män i ("grisiga gubbar" kallar hon dem i ett utslag av omvänd sexism)
Hans Alfredson - En ond man
"Ett slags roman" är undertiteln på den här boken vars berättelser kretsar kring titelpersonen. Blev en populär film kallad Den enfaldige mördaren. Filmen har ett mer rättframt berättarsätt. Vilket gör att romanen är värd att läsa även om man redan sett filmen.
Augusto Roa Bastos - Jag den högste
Utspelar sej i Paraguay. Handlar om en diktator som kallar sej själv för den högste. Denna roman från 1976 blandar realistiska och groteska fantastiska passager. Det är min favorit bland de latinamerikanska diktatorromanerna, en genre med många bra böcker om mindre trevliga män (Salman Rushdie - indier, inte latinamerikan - har i ett slag för jämställdheten skrivit en diktatorsroman om en kvinna: Skam, men den är inte särskilt bra).
Nick Cave - Bunny Munros död
Möjligen är huvudpersonen i Caves roman förung för att vara "gubbe" (kraven på "grisig" bör han emellertid uppfylla med lätthet). Men i en scen besöker han sin far. Som inte heller verkar särskilt trevlig.
Inlägg
3 kommentarer:
Bland det bästa jag sett på film, scen, alltså, är när idoiten, som kan sin apokalyps, kommer nerför backarna med sin änglaskara. Jag gillar Tjorven också. E
Men i filmen finns ju också en nästan osannolikt god man, han som gestaltas av Per Myrberg.
Jag har sett filmen tillsammans med en klass. Oftast var det absolut tyst, ofta svors det och det gräts en hel del. Allt adekvata reaktioner. E
Jag kommer naturligtvis också att tänka på Lagerkvists Dvärgen, men det ligger nära för gränsen för anständighet. E
Skicka en kommentar