Dennis Lehanes Ett land i gryningen handlar om två män i U.S.A. i tiden efter första världskriget. Eftersom det är en amerikansk roman så presenteras de genom två sportgrenar. Den irländskättade polisen Danny Coughlin vinner en boxningsmatch mot en annan polis. Medan den svarte Luther Laurence spelar baseball med Babe Ruth.
Lehane är kriminalförfattare och de två berättelserna handlar om brott och polisarbete.
Luther tvingas fly efter att han dödat en gangsterchef. Medan Danny går undercover i Bostons revolutionära kretsar.
Den historiska romanen har det gemensamt med framtidsromanen att den lika mycket handlar om den tid den skrivs i. Det är här inte alltid särskilt smidigt gjort. När i ett avsnitt den tidens motsvarighet till Freedom Fries presenteras så suckade åtminstone jag något.
Det är annars en intressant tid i Amerikas historia. Och Bostons. Skildringen av den stadens historia var för min del behållningen av boken.
De två männen träffas efter ett tag och bokens olika berättelser kommer samman. Men skildringen av huvudpersonernas vänskap liksom kärlekshistorierna i boken är rätt svaga. De är där som en förevändning för att få ihop romanens olika trådar men får inget eget liv.
Ett problem med boken är längden. En vanlig kritik är att böcker är för långa. Här tror jag egentligen att det är rätt längd för berättelsen, den behöver tid att andas. Men det är inte en tillräckligt bra bok att det är värt att lägga ner så mycket tid på den.
Det finns avsnitt hos de Lehane jag läst där han skriver riktigt bra - de första femtio sidorna av Rött regn, slutet på Gone, baby gone. Något i närheten av detta finns inte i den här 800 sidor långa romanen.
Det är ändå en välskriven (men inte särskilt väl översatt) och lättläst roman. Och det finns många bra sidospår. Jag gillade avsnitten om NAACP.
Bäst är skildringen av själva polisstrejken och det upplopp som följde. Här tar Lehanes intresse för den perioden över hans strävan att dra fram likheter med nutiden.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar