"Från och med den dagen kallades dalen för Fägnadal och när folk hörde att en stum, en döv och en krympling hade slagit sig ner här och levde ett paradisiskt liv började lytta och sytingar från när och fjärran strömma till. Blinda, halta, döva, människor utan armar eller ben — alla fick de en bit jord och några silverstycken av den dövstumma gumman så att de kunde leva gott, skaffa familj och bilda en by.[...]
Det är bara en legend. Men det är en legend som alla känner till."
ur Lenins kyssar av Yan Lianke, övers. Anna Gustafsson Chen
"Jag tröttnade tidigt på mitt namn/och bestämde mig för att ha ett nytt varje dag/jag använder mig av en slumpgenerator/en gång fick jag samma namn som min pappa/det var en svår dag/solen gick aldrig upp"
ur "Solen går ju ner av sig själv" av anonym
(dikten finns i senaste numret av tidskriften Ordkonst som har temat Anonym och där alla medverkande är anonyma, just den här dikten vet jag i och för sej vem som har skrivit).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar