måndag 21 november 2016

Misslyckas igen. Misslyckas bättre.


"Allt sedan gammalt. Ingenting annat någonsin. Någonsin försökt. Någonsin misslyckats. Ingen roll försök igen. Misslyckas igen. Misslyckas bättre."
ur Värstvart hallå av Samuel Beckett, övers. Magnus Hedlund

Samuel Becketts sena trilogi Nohow on består av SällskapIlla sett och illa sagt och Värstvart hallå. De två senare finns i urvalsvolymen Slut än en gång.

Slut än en gång är en samling med Becketts sena texter. Den tidigaste från 1973 och de sista från 1988.

I original är novellerna och kortromanerna här antingen på franska eller på engelska. Då Beckett på gamla dar ofta återgick till att skriva på sitt modersmål. Magnus Hedlund har översatt de engelska, C. G. Bjurström de franska.

Illa sett och illa sagt och Värstvart hallå tar upp störst plats i samlingen. Det är texter som befinner sej mot slutet av berättandet.

I Värstvart hallå upprepas en del rader. Sakta går texten framåt, frammanar en bild av ett barn och en gammal man som håller varandra i hand. "Där då men se där nu en annan. Bit för bit en gammal man och barn. I det dunkla tomma en gammal man och barn. Vilka andra som helst skulle duga lika illa." Denna bild upprepas och vrids på. Ännu en person visar sej vara där i dunklet. Dunklet ges minst lika stort utrymme som människorna i berättelsen, om nu berättelse är rätt ord.
Fast på något sätt är ändå berättelse rätt ord. Även om det är ett berättandet i slutet av berättandet.

Ett par rader ur Värstvart hallå har lite oväntat blivit till ett slags goodfeelcitat: "Fail again. Fail better." Ur stycket som jag citerar överst i det här inlägget.

Det är till hälften en felläsning. Men bara till hälften.
Där äldre noveller i samlingen som "Som historien berättades" och "För att sluta än en gång" är rätt så mörka så verkar Beckett i Illa sett och illa sagt och Värstvart hallå ha kastat bort även detta mörker. Som om de inte heller orkar med detta.
En slags upplyftande trötthet ligger över Becketts sista texter. "I brist på mer värre värst."

(Med detta inlägg först publicerat i november 2015 avslutar vi vår första beckett-centrerade jubileumsdag.)

Inga kommentarer: