"I leken är stimuli och responser invändigt förbundna. Responderar jag på en kotte som på en gris, så är kotten en gris. Responderar jag på mig själv som vore jag min far, så är jag min far, eller far och son på en gång.
Innebörden av lekens låtsaskaraktär är denna: i leken är det responserna som bestämmer över världen, inte världen som bestämmer över responserna.
Härav följer att vi i Första Mosebokens första kapitel kan läsa om den yttersta leken – Guds lek. Gud sade: Varde ljus. Endast i leken kan det inträffa att det också prompt vart ljus."
ur Det sociala livets elementära former av Johan Asplund
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar