Om man inte skulle känna till förlagan skulle det nog vara en underlig sak att se på. Kanske är den rätt underlig i alla fall.
Jan Svankmajer är en tjeckisk animatör och surrealist. Han har gljort flera långfilmer som liksom Alice blandar skådespelare med stop-motion animation. Alice (Neco z Alenky) kom 1988. Den följdes av den ur vissa avseenden närbesläktade Faust, som också bör ses.
Lewis Carolls Alice i underlandet kallas ofta anakronistiskt för surrealistisk. Men Svankmajer är den som i sin filmatisering spelat upp det surrealistiska mest. Den vita kaninen är här en uppstoppad kanin som får liv framför Alices ögon. Han förblir meveten om sin uppstoppade status. Det rinner hela tiden sågspån ur honom. Kaninen är ändå den av varelserna som är mest lik sin förlaga. Resten av figurerna blir uppdaterade till bizarra dockor. Alice själv spelas av en docka när hon är liten. Och i ett tillfälle är honinstängd i ett dockskal som hon bryter sej ut ur.
En del händelser har Svankmajer själv lagt till men många följer boken. Till skillnad från de flesta versioner ligger här tyngdpunkten hela tiden på det visuella.
Små hästskallskelett kläcks ur ägg. Kackerlackor kryper fram ur en konservburk när Alice öppnar den. Det är verkligen en underbar film.
En sak där dnna film skiljer sej från boken som är typisk för vilka teman den väljer att understryka från förlagan är att det faktiskt sker en hel del halshuggningar. Våldet är betonat.
"'Nu ska vi se på en film' säjer Alice, 'en film för barn kanske?'", som närbilden på munnen säjer i början av filmen.
(Först publicerad den 28 april 2009. Svankmajers film går att hitta på Youtube.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar