tisdag 23 juni 2009
Ikarisk klagan av Charles Baudelaire
IKARISK KLAGAN
De som hos horor hamnat
är mätta och nöjda nu;
jag bröt mina armar itu,
då molnen jag sökte att famna.
Bland stjärnor vars make ej finns,
där fjärran i rymden de brinner,
blott minnen av solar jag finner
i mitt ögas förbländande lins.
Förgäves jag sökte att hinna
till världsalltets mittpunkt och gräns;
som under ett eldöga känns
min krossade vinge förbrinna.
Av kärleken tänd till det sköna
för högt jag ställde mitt krav,
mitt namn skall aldrig få kröna
den avgrund som nu blir min grav.
Charles Baudelaire
översättning Erik Blomberg
(Bilden är en, ikarosfri, detalj ur Joos de Mompers "Ikaros fall".)
Etiketter:
baudelaire,
erik blomberg,
veckans dikt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar