I hope her mother washed her mouth with soap - Annica Blennerhed sjunger Dorothy Parker

På sista tiden har jag bläddrat en del i mina Dorothy Parkers (vädret inbjuder mer till att bläddra i böcker jag redan läst en till att läsa nytt). När jag gör det brukar jag också spela albumet Poems by Dorothy Parker med gruppen Light of Love ledd av Annica Blennerhed (ibland heter det att albumet heter Light of love med Blennerhed som soloartist - jag är inte säker på vilket som är rätt). För till fället är jag dock utan vinylspelare. Åtminstone en sång visade sej som tur var finnas på det där internättet.

Jag har skrivit lite kort om tidigare. (Men då fanns det inget exempel från skivan att hitta på nätet)

Skivan innehåller tio sånger. Dikter av Parker tonsatta av Blennerhed. Det är mestadels korta humoristiska dikter. Som kanske inte direkt slår en som lämpligt popsångsmaterial. Blennerhed löser delvis detta genom att upprepa rader.

Den sång som nu finns på youtube: "Story":



är ett rätt typiskt spår.

Dikten går:

"And if he's gone away," said she,
"Good riddance, if you're asking me.
I'm not a one to lie awake
And weep for anybody's sake.
There's better lads than him about!
I'll wear my buckled slippers out
A-dancing till the break of day.
I'm better off with him away!
And if he never come," said she,
"Now what on earth is that to me?
I wouldn't have him back!"
I hope
Her mother washed her mouth with soap.

(dikten finns översatt av Ingeborg Björklund i Parker-urvalet Dikter. Men tillhör inte de bättre av den volymens tolkningar. "I hope/Her mother washed her mouth with soap" blir där "Jag/förmodar hennes mor idag/gnor henne grundligt ren om mun,/den svartnade i sanningsbrunn!")

Blennerheds sång med dess doakör ger på en gång något sorgset och triumfatoriskt åt texten. En effekt som återkommer på flera av sångerna. Slutradens poäng kommer plötsligt, utan tillgång till texten skulle man nog missa den. Detta plötsliga stopp är en effekt som används på flera av sångerna på skivan.

Musiken är 80-tal på ett sätt som man kanske skulle tro enbart skulle passa låtar som "Résume" ("Guns aren't lawful/Nooses give") eller rader som "She is happy, for she knows/That her dust is very pretty". Men Blennerheds deppjassrockstämma fungerar väl också til de lättsammare, mindre dödsromantiska, dikterna.
Det är ett bra album som är väl värt att söka upp om man gillar Parker.